Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lugnad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lugnad
— 515 —
Lumpverk
Lugnad, m. Lugn, frid. hiertatz lugnad
fram af alt mit ansicht lyste. Kolmodin
Qv. sp. 1:355.
Luka, f. Port, dörr? [Jfr Isl. loka, Fsv.
luka.] Ther skiutes at thet hörs til allas
hus och lukor (rimord till pukor), At staden
fylles up med frögd och glädierop.
Arrhenius 155.
Luka, f. ? föllo tu torn ... öfver ända,
och trängde Macedonerne sigh sedan igenom
theras skräp och lukor (ruinas) in uthi slottet.
Sylvius Curt. 674.
Luka, tr. ? [Jfr Mnt. luken, draga, rycka,
slita.] kan werlden luka the fromma Christna,
så kan han (Gud) ock plåga henne. Balck
Krist. ridd. D 8 b. [Skem tig tu Lorthunder,
för mit håår tu hafver dragit, iag skulle fuller
Lukat tig igen, men then skallote är inthett
godh att plåcka. Vexiö domk. akter 1674,
nr 223.1
Luka, tr. Runcare, luka, rensa. Linné
Sk. resa 427. (Jfr Rietz.)
Luka, intr. Draga upp fisknot i båt eller
på land eller i isvak. när the luukade...
var myckitt folck på nooten. Gyllenius
160.
Lukevak, f. Vak på isen, der vinter not
drages upp. Gyllenius 160.
Lukor, f. pl. 1. Däck. Fori, offuerlop,
lwkur. Var. rer. voc. P3a. lukor,
öfver-lopp, fori. Comenius Tung. index. (Se
Schiller-Lübben 6:205 luke.) — 2.
Roddarbänk. Lukorna (transtra). Tempeus 111.
Lukt, f. Luft. [Mnt. lucht.] spädh barn
... nepliga altijd skola kunna skadalöst
fördraga luchten eller wädret, hwar the så wordo
öffuer hela kroppen blottat (vid döpelsen).
L. Petri Kyrkord. 16 b. tillpyntte enn
så-danne röök som man kastar jnn i stadhen
och förgifftte luchten medtt. Adlersparre
Hist. saml. 2:3 (1562). Pestilentiens
för-gifftiga lucht. Colerus 1:195.
Lukt, f. Gudhi ware loff, som ...
vppen-barar luchten aff sin kundskap genom oss
allestädz. 2 Cor. 2:14. wij äro Gudhi een
godh Christi lucht, bådhe jbland them som
salighe warda, ock så jbland them som
för-tapadhe warda, Thessom een dödzlucht til
dödhen, men them androm liffzens lucht til
lijffs. 2:15,16. j haffuen giordt wår lucht
illa luchtandes (gjort oss förhatliga) för
Pharao. 2 Mos. 5:21.
Lukta, intr. och tr. 1. Israel luchtadhe
illa (var förhatlig) för the Philisteer. 1 Sam.
13:4. Han haffuer giordt sigh illa luchtandes
för sitt folck. 27:12. Ammons barn sågho,
at the woro illa luchtandes wordne för Dauid.
2 Sam. 10: 6. Kong Cristierns nampn
luch-tade här iu altijdh illa hoes alla Swenska.
Svart Kr. 166. Judar städs’ af upror luktat
illa. Kolmodin Qv. sp. 2:522. — 2.
Wild-åssnana stå på berghen, och luchta effter
wädhret. Jer. 14:6. Herren luchtadhe een
sööt lucht. 1 Mos. 8:21. man må luchta
tijn godha saluo. H. Vis. 1:3. dieffuulen
luchtadhe j Dauidz hws een sådana steek
(Kristus). P. Erici 1:62 a. Maximinus, för
then orsaken skull at han luchtade hugg,...
kunde igenom alzintet trugh drifvas til at
begifva sigh in uthi Italien. Schroderus
J. M. kr. 378. Lät intet märcka, thet tu
någon fara luchtar. Kolmodin Qy. sp. 1:205.
han (satan) begynte lukta, At Jesus var den
man, som honom kunde tukta. 2:385. Så
säg mig då ehr mening; ty jag kan intet spå
eller luchta den. A. Nicander Gifterm. 30.
Luktan, f. Lukt. Olfactus, luctan. Var.
rer. voc. B 4 a.
Lull, m. Sömn, lur. Ty vil iagh här nu
lägga migh om kull Och see om iagh kan
fåå een sötan lull. Rondeletius 14.
Lulla, intr. Blåsa. Han fölgde hiordarne
i skogen, och lullade på sitt herdahorn.
Mörk Ad. 1:84.
Lullhorn, n. Vallhorn, ingen är, som
meer i luur och lullhorn tutar. Eurelius
Vitt. 60.
Lumber, Lummer, n. (Wallenius) och
m. (Lind). Lumber, pulmentum piperatum,
ius atrum. Helsingius. Lumber, gepfeffert
Muss. Schroderus Lex. 44. Lumber (T.
lungenmuss). Comenius Tung. 421. Lummer,
en rätt giord af blodh och krydder.
Wallenius Gram. F 5 a. Lumber, ein Gemüse oder
bestandener Safft, aus Blut, Syrup und
Würt-zen zusammengekocht. Lind Ord. (Rietz
lummer, soppa af blod och mjöl. Se
Mol-bech G/oss. lummer; Schiller-Lübben
lumbel.)
Lumhörd, p. adj. Lomhörd. Varer hörige
idra föräldrar och förmyndare, varer icke
lumhörde, uthan alt thet the säya idher, thet
gören medh flijt. J. Botvidi Brudpred. 17.
Lump, m. Länd. [T. lumpe.] The slogo
them väldigt på lumpen. Hund Er. 14 kr.
v. 266. stöte på lumpen, v. 465.
Lumpa, f. Trasigt klädesplagg, palta.
[T. lumpe.] Ther hade iagh thet aldra
skö-nesta regenteklädet, nu måste iagh bära ena
grweliga heluetes lumpa. P. J. Gothus
Fastapred. 553.
Lumperi, n. [T. lumperei.] 1.
Lump-månglare medh sitt lumprij (sine gambla
förlagda bohagzting). Comenius Tung. 492.
— 2. Lumpenhet. Printzen achtade sådanne
försichtige och vahrsamme förslagh för lutter
kleenmodigheet och lumperij. Sylvius Curt.
106.
Lumpig, adj. Lumpen, usel. [T. [-lum-picht.]-] {+lum-
picht.]+} Den ene stålt i ord en herdedikt
hoprörer, Af sine dygder dig ett lumpigt
för-tahl giörer. Düben Boil. sat. 2.
Lump verk, n. Skräp, strunt. När man
slijke qvinnors huus och hyddor genomleetar,
finner man allment ther uthi intet annat än
ijdelt lumpevärck, brokote kläder, otuchtige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
