- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
521

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Låcke ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Låcke

— 521 —

Långled

Ders. 3. — 2. Obelackad. tu, för hvilken
än ey någon lytlöös slapp, Fördömda
smäde-käfft! Rudeen 251.

Låcke, Locke, m. Spindel. (Jfr Rietz
418.) locke, aranea. Comenius Tung. index.
Låcke, Locke, det är en spinnel. som genom
sit konstega näät fångar alla flugor och
myggar. Rudbeck Atl. 1:619.

Låckenät, n. Spindelväf. [Fsv. lokka
nät.] Comenius Tung. index. Förbannat
ware then man, som sätter sitt håpp vppå
menniskiors macht... Förty thett är falskt
och owist, lijka som ett låckanäät. P. J.
Gothus Bön. M 7 b. Synden är emoot Gudz
barmhertigheet icke annat än itt låckanäät,
hwilket aff itt litet wädher warder
sönder-riffuit och bortblåst. Catech. F8b.

Låda, intr. Klibba sig. stofftet är wått
wordet, så at thet til hopa löper, och
klim-panar lodha tilsammans. Job 38: 38. Theras
hwdh lodher in til [klibbar fast vid) theras
been. Jer. klag. 4:8.

Låda, f. Lavett. [Mnt. lade.] Cammer
stycker . .. med kijler, läder och alt annet
hwad ther till hörer. RR 2s/i 1543. Halff
slange medt hiull och loda. Adlersparre
Hist. saml. 1: 6 (1556). Kanonerna fördes på
så kallade lådor eller lavetter. —
Skeppslådorna hade rullar i stället för hjul. —
Lådor tillverkades af de till
rustkammare-personerna hörande Lådemakare. Hamilton
281.

Låd eka, Lådika, f. Låda. [T. lädehen.]
Cistula, lådheka. Var. rer. voc. I 6 a. Lådicka,
Låda, Theca. Schroderus Lex. 39. Behåll,
til at förvara saker uti, äre: kistor, skåp,...
lådor och lådikor (capsulæ). Comenius
Tung. 552. 1 ladeke sucker. Fin. handl. 8:
213(1555). ett skåp medh åtskillige lådicker.
Civ. instr. 316 (1626).

Lådemakare, m. Se under Låda. En
Lådemakares embetes mästerstycke skal vara
en lång förbeent kortbyssa, och ett
skifve-rör, väl inlagt. RR e/i 1607.

Låder, n. Lödder. - [Isl. lautir.] Lind
Ord.

Låding, m. Vår, vårtid. Låding, Ver.
Montanis ita dicitur. Schroderus Lex. 2.
Lådingsnätterna (den 15, 22 och 24 febr.).
Colerus 1:26. — Jfr La dig.

Lådra, intr. Lådras, dep. Löddra sig,
skumma. [Isl. lauöra.] vatnet föll, så
fra-dan månde lådra. Spegel öpp. par. 68. Är
ock ett proff (pä vattnets renhet), då man
tvettar, när tvålet eller såpan väl lådras.
U. Hjärne Anl. 4.

Lådrig, adj. Löddrig. Lind Ord.

Låga, f. Kullfallet träd; vindfälle. [Isl.
låg, f.; jfr Rietz 402.] Paine löpper måsser
och Paine löpper moo, Öfver dee höge låger.
Sv. forns. 2:76. Rinnaren snuppla
(sprin-garen snafvade) moot låge. Eurelius Vitt.
95. the (vilddjuren) begifva sigh ... uthi sine

skrubbor, lågor (bråtar), hohl. Comenius
Tung. 189.

Låge, m. Låga. [Isl. logi.] en eeld är
vthgången aff Hesbon, en loghe aff then
stadhen Sihon. 4 Mos. 21:28. kerleken är
... en Herrans loghe. H. Vis. 8: 6. tå loghen
vpgick aff altaret åt himmelen, foor Herrans
ängel ock vp j altarens logha. Dom. 13:20.
menniskiors barn äro loghar. Ps. 57:5.

Lång, adj. han nu hadhe. warit ther en
tijdh long. 1 Mos. 26:8. Jfr Långt.

Långa, intr. Längta. [Isl. langa.] Honom
böriade longa. Psalmb. 1536 24. När dhe
åhrén vore framgångne, Så börjer Inga lilla
fast at långa. Sv. forns. 1:169. Bed henne
hvarken längta eller långa. 2:133. Nu haffue
j funnit... Thet j effter långe. Sv. folkv.
1:457. Den högtid stod i dagar månge,
Sedan begynte hvar till sitt att långe. Carl
9 rimkr. 86.

Långbak? (Syftar väl på dåtida prästers
långa kappa.) så komme til migh thesse tre
Långbaaka (Apostlarne, kristna lärans
predikare), The begynte uppå migh snorka och
påcka. Och säya at arbeta är förment Om
söndagen. S. Brasck Ap. gern. Llb.

Långbyssa, f. Ett slags skjutgevär. (Jfr
Kortbyssa.) Herr Sten (hade) en
långbyssa på axlen. Tegel Er. 14 hist. 272.
Hakar och långbössor, hvilkas kulor 30 till
antalet vägde ett skålpund. Adlersparre
Afh. 223. Jfr Hake.

Långdrägtighet, f. Långmodighet. gudz
långdrectugheet. NT 1526 1 Pet. 3:20.

Långdröjas, dep. Finna tiden för lång,
ledas. Lind Ord.

Långdurig, adj. Uthållig. Engelske och
Spanske hästar äro intet långdurige. Risingh
69. Jfr Dur i g.

Långe, se Långö.

Långfasta, f. Den stora fastan före
påsk. [Isl. langafasta.] the xl (40) dagha
man kallar longafaston. O. Petri Svar till
P. Elice h 4 b. ther (i Rom) är kött faltth
i alle longfasthon. Gust. 1 reg. 6:150. Han
achtadhe Longfastan, han åt inthet kött om
fredagarne. Bureus Påv. stämpl. A 3 b.

Långharpa, f. = Hackbräde (se detta
ord), hackebräde (långharpa, sambuca).
Comenius Orb. piet. 204. (Äfven kallad
Långspel, "bondspel med en sträng och några
underliggande tangenter af ståltråd, samt tre
lösa strängar, hvarpå knäppes med fingret."
Sundel.)

Långhet, f. Längd. [Mnt. lankheit.]
stadhen ligger fyrahörnat, och hans långheet
är så stoor som och bredheten. NT 1526
Upp. 21:16.

Långkrydda, f. ? På måltidhen vil han
en dryck Aff långkrydder brygd edher
skänckie. R. Foss 60. (Här menas ett kok
stryk.)

Långled, adj. Ledsam, långtråkig. Mång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free