- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
524

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Läck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Läck •

— 524 —

Lägga

alla hans låter och åthäfvor. förnimma en
sådan uprichtigheet, som man uthi en
först-ligh person fordra plager. Schroderus
J. M. kr. 40.

Läck, m. och n. Läcka. [T. leck, m.
Isl. leki, m.] När magen svag och kall kan
kroppen ei bespisa, Si, tå får lifvets skiep
en läck och far i qväf. Spegel Åt. par. 24.
skiepp ... genom hemlig läck Så druckit af
den salta bäck. Rudeen 312. böta några
skepp ■ som tagit läck. Hallenberg Hist.
2:472. Et läck. Lind Ord.

Läck, adj. Skipet blifver läkt. Sjölag
1667 Skipm. B. 11.

Läcka, tr. Öfvergjuta salpeter jord (med
urin). [T. lecken.] man lather vprätthe
sallt-pethersiudningh och så besteller ... hwss att
läcka vdj. HSH 27:111 (1565). läcktt och
oläcktt iordh. Ders.

Läckerkrämare, m. Som idkar handel
med läckerheter. L. Paul. Gothus Mon.
pac. 781.

Läckerlust, f. Holland thet Frantzöske
vijnet och bränevijnet icke kan umbära,...
therföre at thet menige mans största
läckerlust är. P. Brask Puf. 288.

Läckermat, m. Läckerheter, leckermaat,
cupedia, pulpamentum. Comenius Tung.
index, pasteier och lekermat. Petrejus
Beskr. 5:5. Jfr Lickermat.

Läckesäck, m. Colum, leckesäck eller
sijl som sijlas igenom. Var. rer. voc. G 7 b.

Läckvin, n. [T. leckwein, tropfwein.]
Aff vijnsteen (uthpressat vijnbärsskaal)
blifver läckevijn och spijsvijn [lora seu posca].
Comenius Tung. 448.

Läd, n. Lä. en liuflig skiepshamn, som
förmentes kunna inrymma och uti trygt läd
bärga väl tvåhundrade femtijo skiep.
Peringskiöld Jord. 65.

Lädergjord, f. Lädergjording, m.
Lädergördel, en lädhergiord (var) om hans
Iender. 2 Kon. 1: 8. Johannes hadhe ... en
lädhergiording om sina lender. Matth. 3: 4.

Lädermakare, m. Garfvare. [T. [-leder-macher.]-] {+leder-
macher.]+} Coriarius, ledermakare. Var. rer.
voc. Dl b. Lädhermakare. Ap. gern. 9:43;
10: 6.

Lädermus, f. Flädermus, läderlapp.
P. Erici 1:184b; 2:124a.

Läfla, Läfleri, se Le fia, Le fi er i.

Läga, f. 1. Läger, bädd. Jagh .. . wäter
mijn lägho medh mina tårar. L. Petri Dav.
ps. 6: 7. — 2. Hide. the (vilddjuren) liggia
j kulorna, och lönwachta j theras läghor.
L. Petri Jobs bok 39:2. diuren ... komm’
uhr lägan. U. Hjärne Vitt. 155.

Lägd, f. Däld, lågt liggande äng vid
foten af en höjd. Rietz. [Isl. lægd.] mitt
uppå then norre öön aff Uthön är een legdh,
och östan för samma legdh itt lijtet
steen-kummel. J. Månsson 4. Hooborgh är ...
een högh och brant bergudd, hafver een

legdt emellan sielfva landet och berget.
Dens. 51.

Lägda, f. Linda, igenlagd åker. I
Helsinge- och Ångermanland bruka de mäst at
så linfrö på nyplog och lindor, eller som de
kalla dem, läggdor eller svalland.
Carleson 414.

Lägenhet, f. [Mnt. legenheit.] 1.
Belägenhet, läge, beskaffenhet. Adami
Bremen-sis book om Danmarks lägenheet.
Rudbeck Atl. 1:442. ortens lägenhet bespeija
ganska noga. Spegel Tillsl. par. ill. —
2. Belägenhet, ställning, medh honom var
hvarken thet sinnet eller förstånd ... som
then farlige lägenheeten tå var, och kräfde.
L. Petri Kr. 74. — 3. Beskaffenhet; art,
egenskap, plichten bleff... förwandlat effter
brotzens läghenheet och stoorleek. Falck
ill b. Så varder kraffdt, att en lärare ställer
och rettar alla sina predicor på sina
åhörares lägenheet. P. J. Gothus Hust. 50.

Lägerflyktig, adj. intoge så theras läger
medh våld, och jagadhe then lägerflychtige
fienden effter uthi hamn och hääl.
Schroderus Liv. 76.

Lägermästare, m. Lägermästaren
ombesörjde ett lägers inrättande och befästande.
Adlersparre Afh. 362.

Lägg, m. [Isl. leggr.] 1. Fot. läggen
aff liusastakanom. 2 Mos. 25:34. liusastaken
war aff tett gull, bådhe hans legg och hans
biomor. 4 Mos. 8: 4. — 2. Ätt, slägt. Denne
herren härstammade af en gammal adelig
lägg uti det Tyska riket. Celsius Gust. 1
hist. 1:258.

Lägga, tr. Bestämma, komma öfverens
om. the sine emellom leggia och lagha
skulle, epter huars och ens rentho, huad
och huru monge karle huar och en ther aff
hölle skall. Gust. 1 reg. 11:44. — Lägga
råd, rådslå, the Phariseer ... ladhe rådh
emoot honom, huru the måtte förgöra honom.
Matth. 12:14. — Lägga på, tilldela, tu
legger loff och prydhelse vppå honom. Ps.
21:6. Teslikes ladhe the ock straff på Joas.
2 Kron. 24:24. — L ä g g a p å s i g, ådraga
sig. the skola halla mina stadhgar, at the.
icke skola leggia synd vppå sigh. 3 Mos.
22: 9. leggia misgerning och skul på sigh.
22:16. — Lägga ifrån sig, fria sig från
(en beskyllning o. d.). hans nåde met sin
skelige suar redelige sig ifrå lade all the
stycker the honum förekastath hade. Gust.
1 reg. 6:185. Kristofer olsson skal haffua
befört (anklagat) idher med sin scriffuelse
til oss, och biudhe j til at leggia idher thet
redheliga j frå. 7:233. — Lägga åt, ligga åt.
the ladhe åt medh stoort roop, och begäradhe,
at han skulle korssfestas. Luc. 23:23. PreT
dica oordhit, lägg ååt, j tijdh och j otijdh.
NT 1526 2 Tim. 4:2. — Lägga sig nära,
vinnlägga sig. Monger legger sigh thet när
noogh, och fijkes effter rijkedomar. Syr. 11:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free