Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lämpliga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lämpliga
— 526 —
Längelse
deel ther nedhre kornen är. 7:220.
fogle-fängere, the ther god lempe och förfarenhet
haffwe till att tage och fonge allehonde
fogler. Fin. handl. 7:114 (1544). bruke någre
lister och lämp (fint, fintlighet) til att
öfverkomma och beslå samme för:ne selle. Dipl.
Dal. 2:266(1543). Konungh Sigismundus med
sitt anhangh icke hvijlar att föra oss förderff
och påveskt och Pohlniskt ook, brukandes
der till våldh, list och lämpa. Stjernman
Riksd. 1: 703 (1616). Astrild snarfota skal tijn
garn upställa med lämpa. Stjernhjelm Here.
175. — 2. Godt namn och rykte. [Jfr Mnt.
ere unde limpe.] tu achtade ... bedraga migh
frå min ähra och lempa och besmitta min
redeligheet. Gust. 1 reg. 7: 560.
Lämpliga, adv. Skickligt, behändigt.
Breffuet sende han vth medh sin Cappelan,
sömandes thet mycket lempelige i hans
cläder. Svart Kr. 160.
Lämpning, f. Tillämpning, the
förklaringar och the lempningar...som närvarande
tid fordrar. Svedberg Dav. o. Nath. E 5 a.
Läna, tr. Låna. [Mnt. lenen, T. lehnen;
jfr Isl. léna.] tu länar mino folcke peninga.
2 Mos. 22:25. Lät oss läna penningar på
rento til Konungen. Neh. 5: 4. Om någhor
länar aff sin nästa,... tå skal han giffua thet
igen. 2 Mos. 22:14.
Läna sig, refl. Stödja sig. [T. sich [-lehnen.]-] {+leh-
nen.]+} staffrar... ther widh wij oss läne och
stödie. P. Erici 5:7 a.
Länare, m. Långifvare. [T. lehener.]
then som borghar han är länarens trääl.
Sal. ord. 1536 22:7.
Lända, intr. [Isl. lenda, T. länden.] 1.
Landa, landstiga, han nw kommen är och
lendatt ther j eders landzenda. Gust. 1 reg.
6:132. — 2. Anlända, the icke lenda til
andre hambner at kiöpslaga än til
upstä-dernes. Stjernman Com. 1:696 (16 1 7). the
som medh sådane vahrur ifrån upstäderne
til siöstäderne lända, siöledes eller
landvägen. 1:947 (1626). — 2. Sträcka sig, nå.
the åkrer, som lende nidh til hafvet.
Schroderus Liv. 494. — 4. Föra, leda till ett
slut, mål, syftemål; häntyda på, gå ut
på. Så wandradhe the j mörkret och wiste
icke hwart thet ländadhe. O. Petri 2 Post.
174 b. all then grund som ther inne (i
Davids psaltare) är ländar och drabbar iw ther
vppå, at alle the som settia tro och lijtt...
in til gudh, the få hielp aff honom. Sal. Fia.
thenna predicanen tijt lender, at Christus är
sanner Gudz Son. L. Petri 2 Post. 118 a.
Tijt lendar titt taal. Dial. om nattv. B 2 b.
wil wara aff nödhenne, at han (predikanten)
medh alt sitt taal lender in på någhon
framsatt och förberörd artikel j Catechismo.
Kyrkord. 4 a. Propheter och then helgha
Scrifft Alt in på honom (Kristus) lenda.
Psalmb. 1572 89 b. Och lende saken på
sidstonne tijt, at... P. Erici 5:172 a.
Ländestad, m. Landningsställe. [Isl.
lendistöS.] De Svenskas skepshamn och
ländestad skulle vara Rewel och de Pålers
Riga. Girs Joh. 3 kr. 73. Lendestaden dijt
the först ankommo ... kallas Troja.
Schroderus Liv. 3. oss ... haafzvågarna til thenna
önskelige lendestadh drijfva. Hels. beg.
skattk. 8. Eenfaldig koosan fram till
himlens ländstad finner, Ståltkloker miste går,
den sälla hamn ey hinner. Liljenstedt
Christ. A 4 a.
Länga, tr. 1. Förlänga. [Isl. lengja.]
daghen lenges och steckes. Vish. 7:18. the
Gallier och the Romare ... voro först lijke
och jemngodhe. Men sedhan stridhen
längdes, vardt intet emellan them jämnlijkt.
Schroderus Liv. 649. trädets adla frucht
har skolat lifvet länga. Spegel Öpp. par. 17.
Han uppehölt mitt lif och längde mina dagar.
Kolmodin Qv. sp. 2:56. — 2. Längas, dep.
impers. Längta. [Isl. lengist.] migh lenges
ther effter. Luc. 12:49 (glossa). Nu längest
mig till min jungfru. Sv. forns. 2: 221.
Längd, f. 1. Fullständigt, helt innehåll.
öffuèruäga huad sielffue texten och hans
lengd medgiffuer. Nov. ord. eccl. 192. —
I, efter längden, i sin helhet, allt
igenom, fullständigt, utförligt. [T. nach der
länge.] wij befalte tich skicke hijt Staffen
Larsons rekenskap j längdenn och icke
sådant ... Extracht. RR 20/e 1544. Wij
för-merckie aff tijn skriffwelser ... huru samme
sak sich i längden förloppen är. Fin. handl.
7:123 (1544). huru ... tin löse grund är
omkull slaghen, haffuer tu nu j lengden wel
förnornmet. L. Petri Dial. om nattv. G 5 a.
efterskrefna articlar... som uti detta bref uti
längden förmäles. Stjernman Riksd. bih.
201 (1568). Thenna historia haffuer iagh efter
längden förtält. A. Laurentii Verld. speg.
580. Aff edre breff och memorialer förnimme
vij effter längden tillståndedt der uthe. HSH
38:358 (1636).
Länge, adv. Så länge: 1. Under det
att, medan. Herren hadhe förtorkat
Jordans watn för Israels barn så lenge the
gingo ther offuer. Jos. 5: l. Sitter här, så
lenge iagh gåår tijt bortt och bedher. Matth.
26: 86. — 2. Till dess. åkermannen wenter
effter then kosteligha iordennes frucht,
tole-ligha bidhandes, så lenge han fåår itt
mor-ghonregn och afftonregn. Jac. 5:7. hwar
j gån j een stadh eller by, så bespörier
hoo ther är werdigh, och bliffwer ther så
lenge j gån ther vth. NT 1526 Matth. 10:11.
han så (i fängelse) sittiandes blef i siu åhr,
så lenge hans son Kon. Håkan giorde honom
löös. L. Petri Kr. 100. — Se Länger.
Längelse, Längsel, f. Längtan, oro.
[D. længsel.] schal thu formoda honum
(din gemål) personligan tiil tiigh meedh thet
aldra förstha. behöffuer tw för then schuldt
inghen lengilsze tagha tiigh före j noghen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
