Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Läremoder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läremoder
— 528 —
Lätteliga
Magni lärefader. Rudbeck Att. 1:859. —
2. Andlig lärare, prest. Kyrckehärrer och
christelige lärefädher. Thyselius Handl.
2:183 (1543). Gudh alzmechtigh giffue woro
biscopar och lärefädher en rätt kundskap
j sin helga ordh. o. Petri 2 Post. 223 a.
kyrkionnes lärefädher och föreståndare. L.
Petri Skyld. A 8 a. — 3. Kyrkofader, monge
helge ... lärefädher haffua lärdt och påbudhjt
ath ächteskapet skal wara prestomen frijt.
o. Petri Äkt. c la.
Läremoder, f. Lärarinna. [Isl. [-læri-mödir.]-] {+læri-
mödir.]+} Läremoder i pigescholen. Link.
bibi. handl. 2:816 (1630).
Lärepiga, f. Lärflicka, manga
lære-pigher ... j dragé in vppå closterens kosth.
Gust. 1 reg. 4:312.
Lärerska, f. Lärarinna, goda Lärerskor.
Tit. 2:3. Der stäldes lärerskor til barnens
undervisning. Kolmodin Qv. sp. 2:542.
Läreskole, m. Lärdomsskola, vprettar
godha och Christeliga Läreskolar och
för-sörier them med lärda Scholamestare. L.
Petri Krön. pred. B 3 a.
Lärgudinna, f. Sånggudinna, o vijse
Lärgudinnor. Stjernhjelm Parn. tr. 1: 6.
Lärjunginna, f. Ap. gern. 9: 36. största
heder blir för alla christna qvinnor... at
värfva namn af Jesu lärjunginnor.
Kolmodin Qv. sp. 2:470. Dygdernas ...
lärjunginna. U. Rudenschöld 361.
Lärsam, adj. Läraktig. [T. lehrsam.]
hvem mig läs med lärsamt välbehag. C. G.
Cederhielm 28.
Läseband, n. Radband. Then Suenska
Messan må wel wara godh, doch huar wij
skole alt så grant achta ther vppå huadh
ther haffs förhender, så försume wij wår
läsebond. L. Petri Dial. om mess. 83 a.
Våre läseband vij ey förachta, Der på vij
våre böner betrackta: Ave Maria och Pater
noster. S. Brasck Förl. sonen 11 a. Thetta
läseband kommer til pass, När jagh lääs
horas canonicas. Dens. Ap. gern. L 4 a.
Läseband, them the kalla rosenkrantzer.
Laure-lius Påf. anat. 118. Läseband bestå aff sina
wissa til thalet coral eller annat slags små
steenar. Opusc. 3:17.
Läsemästare, m. [T. lesemeister.] 1.
Professor. Comenius Tung. index. H K. M.
migh haffuer förordnadt til Läsemästare uthi
Ubsala Academia. Messenius Disa,
tillegnar — 2. Lektor. Skolord. 1693. Lector,
läsmestare. Svedberg Schibb. 281.
Läska, f. Läskedryck. Nu väl, så
kommen hit och eder läska tagen, I själar, 1,
som er för andlig törst beklagen.
Kolmodin Qv. sp. 2: 77.
Läsning, f. 1. Beläsenhet. Konung Erik
(14:e)... hade mycken läsning. Dalin Vitt.
II. 6:185. — 2. Besvärjelse. The som
umgås med lefvjerij och lässningar eller annan
vidskieppelse. Widekindi 225.
Läsp, Läspot, adj. Läspande. B le sus,
lesp. Var. rer. voc. C l b. Bättre är vara
.. . läsp än dumbe. Comenius Tung. 282.
Jag blir gärna läsp och stam (stammande),
Eloquencen går bakfram. Dalin Vitt. 6:236.
lespot i sitt taal. Sylvius Er. 01. 151.
Läst, f. Ett slags mått. Se Hallenberg
Mynt 206. Jernkont. ann. 1845, s. 115. Summa
summarum ... war wiidh viij lestter
penin-ger. Gust. 1 reg. 1:125.
Läst, se Lest.
Lästland, n. Jordrymd för utsäde aj
en läst spanmål, thet ene pundeland jord,
som nu vprot och såt är, thet skulle icke
ware ett pundeland, vthan en heel eller
halfannen lesteland. RR 1/io 1545.
Läta, se Låta.
Läte, Läti, f. Lättja. [Isl. leti, f.] äre
och monge j closter som haffua aff rette
läte giffuit sich ther til, på thet the skulle
haffua godha daghar, clädhe och födho vtan
arbete. O. Petri Klöst. F 8 b. Hon seer
til huru thet j hennes hws tilståår, och äter
icke sitt brödh j läti. Ord. 31:27. för läti
skul förfalla bielkanar, och för försumeligha
hender skul warder hwset drypande. Pred.
10:18.
Läting, m. Lätting. [Isl. letingi.] Huru
lenge wilt tu tå soffua, lätinger? L. Petri
Sal. ord. 6: 9. alle lätingar ... äro tiuffuar.
Falck 24 a.
Lätsliga, adv. Lättjefullt, försumligt,
overksamt. Som wij förnimme ... så tagha
the danske kong Christierns nedherlegning
ganska Ietzligha före. Gust. 1 reg. 8:33.
Jfr Latsliga.
Lätt, adj. Lindrig, billig. [Isl. léttr.]
atj wele skaffa oss jgen för thet betzsta och
lettiste köp, i thet bekomma kunne, huad
dell _ther wij behöffue. Gust. 1 reg. 8:279.
Lätt, adv. Billigt, för godt pris.
köpman som först köper lätt och selier sedan
dyrt. Var. rer. voc. D3b.
Lätta, intr. Öppna till hälften, gubben
Iätte på en dörr. Sv. folkv. 1:499. Strax
lättes blanka dörren opp. 1:501.
Lätta sig, refl. Lätta, blifva lättare.
opskeppe 2, 3 eller 4 lester, till thes
skeppet sigh Iätter och flyter genom strömmen.
Stjernman Com. 1:417 (1594).
Lättare, m. Liktare, lastpråm. [T.
leich-ter, lichter.] Lättare, en farkost eller pråm.
hvarmed et lastadt skjepp lättas. Lind Ord.
honom som kiöper må vara fritt och tillåtit
vahran och godzen genast uthur skeppet i
farkosten inlada låta, doch så att det icke
kastas uthi lättare eller promare, att det
varda någon tijdh liggiandes. Stjernman
Riksd. 2:1403.
Lätteliga, Lätteligen, adv. Lättsinnigt,
obetänksamt, hoo som swer letelyga om
gudh böte j (V2) öra, men ten som swet
medh alwar böte j (ett) öre. Skråord. li£
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
