Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lögnförare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lögnförare
— 530 —
Löpa
derna) kunde tig upväcka så stor lust til
sanning, som unga gemenligen lögnfärdige
äre. Hermelin D2b.
Lögnförare, m. stemplare, lögnförare
och forrädjjare. Gust. 1 reg. 6:270.
Lögnhals, m. [T. lügenhals.] jag
munnen til på ondskans sqvallerrychte Och afunds
lögnehals med mina dygder tryckte.
Kolmodin Qv. sp. 1:631.
Lögnmun, m. [T. lügenmaul.] the
lögnmunnar skola tilstoppadhe warda. Ps. 63:
12. Fly din väg, du lögnemund. P. Brask
Vitt.jsi.
Lögnskarf, m. Men så är folcks maner,
som alt vil tadla, tugga: The äro aldrig ju
på lögneskarfver niugga. Kolmodin Qy. sp.
1: 89.
Lögnspådom, m. tu lät säya tigh falska
syner och lögnspådom. Hes. 21:29.
Lögobalja, f. C a 1 d a r i u m, lögobalya.
Var. rer. voc. I 4 b.
Lögovad, n. Badställe. Piscina,
lögho-wadh. Var. rer. voc. I 3 b.
Lögta, tr. Skylla för lögn, säga att
någon ljuger. [Kalkar Løgte.] hon hade
sagt det drengen hade låfuat henne
echten-skaph, och han lögtade henne. Rääf Ydre
3:174 (1629). (han) uthan betenkiande
löch-tade_sjn vederpart... för retten. 3: 204 (1662).
Löje, n. Och Sara sadhe, Gudh haffuer
giordt migh itt löye (till ett åtlöje), ty
huil-kin thet fåår höra (att jag på ålderdomen
födt barn), han fåår lee åt migh. 1 Mos.
21:6.
Lök, m. afvundz män ... som altijdh vilia
en löök leggia på annors arbete, the ther
äro snarare til at lasta och skemma än til
at hedra. A. Laurentii Hust. (försp.)
läg-gia andra menniskior ... een lök uppå baken
och ährlige oskyldige menniskior förtaala.
Verld. speg. 472. Hennes dagelige öfning är
at... kuxa genom fönstren och läggia löök
på alla. Schroderus Albert. 4:322.
Lön, neutr. pl. [Isl. laun, n. pl.]
penin-gana (för den friköpte trälen) skola reknadhe
warda effter åratalet sedhan han såldes, och
skola hans löön medh inreknas för hela
tijdhen. 3 Mos. 25:50. giffua honom
we-dhermödho til löna (genit. pl.). Job 20:10.
hwadh giffuer migh Gudh til löna offuan
effter? 31:2. the lön som oss skola warda
giffuin. O Petri 2 Post. 45 b. Lönen äre
stoor. Ders.
Löna, tr. Dölja. [Isl. leyna.] Man torf
sig icke löna, när en skicker sig rätt.
Hermelin D 3 b. — Part. pret. Lönd, Lön,
Lönn. Dold, fördold, hemlig. [Isl. leyndr.]
lönda synder. Svedberg Catech. 550. för
den Högstes syn står alt ert lönda bart.
Kolmodin Qv. sp. 2:83. smyga listigt in
igenom lönda hål. 2:205. The kastade
honom i Söderström, Hvilket skulle vara så
ön. Hund Er. 14 kr. v. 396. Han viste
hvad ther lönt i allas hiertan var. Spegel
Åt. par. 7. honom var i lönno (i hemlighet)
sagt, at... Stjernhjelm Arch. A 4 a.
Lönare, m. Vedergällare. gudh ... är
lönare them som sökia efter honom. NT
1526^ Ebr. 11:6.
Lönd, f. Det som är lönligt, fördoldt.
[Isl. leynd.] then lenge haffuer warit j lönde,
han är nw oppenbar. Psalmb. 1536 88. —
I 1 ö n d o m (dat. pl.), i det fördolda, tin
fadher som j löndom seer, wedhergeller tigh.
thet vppenbarligha. Matth. 6:18.
Löngirig, adj. the onyttige och löngiruge
arbetare. P. Erici 1:172 b.
Löning, f. Aflöning. Officerares och
andre ämbetsmäns löning. Hallenberg
Hist. 1:109.
Löningsherre, m. Penningeaflöningen
förrättades i början af särskildt förordnade
löningsherrar ... som under fälttåg ständigt
åtföljde krigshären. Adlersparre Afh. 360.
Lönsak, f. Hemlighet, areanum,
lönsak. Svedberg Schibb. 250. mysterium,
hemlighet, lönsak. Ders. 285. the nyfikne, som
lönsaker efter gapa. Spegel G. verk 31.
Lönsk, adj. 1. Lönlig, fördold, der iag
går hemlig, lönsk och still. U. Hjärne
Vitt. 64. De många lönska sandräfl. Ders.
149. utgrunda saker lönska. Spegel Sal.
vish. 11. — 2. Lömsk, the ginge och såge
snedt vppå them som andra lönska hunda.
Svart Kr. 157. äliest går hon (afunden)
lönsk Och glupar under musk. Stjernhjelm
Parn. tr. 2:7. Med smilan han så fromt
sin falska nåd beter, Som tigren, när han
lönsk de späda lejon ser. Dalin Vitt. II.
5:19. Egennyttan fram med lönska fjät sig
vred. II. 5:37.
Lönska, f. Lönlighet. Föhren migh uthi
itt heemligit kloster, at iagh uthi lönsko må
skillias ifrån thenne bedröffuade verldenne.
Fortun. 260.
Lönsnara, f. The stålte.settia lönsnaror
för mig. L. Petri Dav. ps. 140:6.
Lönvaka, f. Lönligt nattvak. Een dotter
gör sinom fadher mykin lönwako. L. Petri
Sir. bok 42: 9.
Lönvakta, intr. Lönligt vakta, lura. the
(vilddjuren) liggia j kulorna, och lönwachta.
L. Petri Jobs bok 39: 2. wij wilie lönwachta
effter blodh. Sal. ord. 1:11.
Löp, n. Löpande. Hvad efter Hagar blir
för ränn och löp. Kolmodin Qv. sp. 1:57.
Hvad hafven j för edart löp? Lind Ord.
Löpa, intr. 1. Ang. kronohästars förande
till utfodring (se H ä s t e 1 o p p). han lather
löpa thee hushesther som plega löpa. Gust.
1 reg. 4:87. — 2. Belöpa sig. Summan för
kläde, peninger, hester löper wiidtt xxm mark.
Gust. 1 reg. 1:125. hans häär lopp til talet
wel tusende sinnom tusend. L. Petri Krön.
pred. F 8 b. Vil tu thenne unge drengen
köpa, På honom kunne ej många penningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
