Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Löslåtig ... - M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Löslåtig
— 532 —
Majestat
Löslåtig, adj. Lättfärdig, komma öffuer
thet skedhet, vthi hwilko mestadeels alle
pläga wara lööslåtuge och ostaduge til sinnes.
L. Petri Om nattv. A 4 a.
Lösmoder, f. Barnmorska. Lind Ord.
Lösningekarl, m. Lösdrifvare, soldera
the löszninge karla the ther bekomma kunna.
Gust. 1 reg. 7:445. ath ingen
Löszninge-karll eller Legedreng, skall epter thenne dag,
gå her opå Landzbygden ibland bönderne,
ath tijäne for daga lön. 13:1.
Lössinnighet, f. Lättsinnighet. monde
iagh thet göra aff någhon löössinnigheet?
2 Cor. 1:17.
Lössint, p. adj. Lättsinnig, lössinte och
lättferdige sällar. Raimundius 109.
Lössöfd, p. adj. Lättsöfd. Lind Ord.
Rietz.
Lösta, se Lysta.
Lösten, se Lusten.
Löstryckt, p. adj. ? Och achta grantt pä
skötedt mett them (Dalkarlarne), för ty wij
förnimme att the äre fast löstrychte (snare
att trycka av). Gust. 1 reg. 7:134.
M.
Machejer, m. Ett slags gröfre ylletyg.
(Se Schiller-Lübben macheier.) the som
ringere äre och oförmögnere måge draga
kläde, saijen och macheijer. Stjernman
Riksd. bih. 239 (1589). ullen grofgrönt eller
Turkesk macheyer. Ders 238. är wår willie
att thu offwerschicker till oss ett stycke eller
tuu ... aff then beste och granneste Mackeer
som then köpman haffwer, som i Porttugall
skall hemen ware. RR 1545.
Madall, m. Ett slags smycke i form af
en penning (medalj), med figurer, buret i
kedja om halsen. (Se Grimm Wört. Medeie.
Berch i Saml. 4: 424.) En Madall med en
Perlemor, såsom en half beväpnet man —
En Madall med 2 Perlemor, såsom en
Turkisk mans hufvud, med en rubin — En
liten Madall, med en Camhij (kamé), såsom
en half människe, med 4 Turkoser.
Lönbom Uppl. 2:61,62 (1580).
Madam, Madamma, f. Dam. (Jfr Dama.)
Han (Jason) höll een Madam för alla kär.
Visa (tr. 1642). Han (Sardanapalus) satte
sigh nedh til röck och teen För een
Madammas kärleek alleen. Ders. Ibland
madammer mångha, Som för min ögon gångha,
Ingen tin lijke är, Anna, min hiärtans
kiär. Wivallius 254. All motgång, Martz,
tu richtar an Eemot så mången braff
madam, Nähr tu en sven i kriget månde senda.
Ders. 265. the hade ... hafft fördantzer medh
Madammor. Brahe Gust. 1 kr. (54). then
rijke . . . Gånger i dans hos the
guld-glänzande dyre madamer. Stjernhjelm
Bröl. 20.
Mager, adj. Obetydlig, ringa. Konung
Christierns slächtt och wenner som äre
Pfaltzgraffwen hertig Albricht aff
Mechel-borgh och flere aff the magre Förster
för-sterckie sigh flux. Fin. handl. 7:153 (1545).
Hvad är emoot mijn (krigsgudens) macht
hin’ andres fattige gudars Magre bestånd?
Stjernhjelm Fredsafl l intr.
Maghof, n. Måttlighet i mat och dryck.
then menniskia som icke weet magahooff,
haffuer altijd qwaal aff sömpnlöso. L. Petri
Sir. bok 31:24.
Magna, intr. Magra. Lind Ord. Rietz.
Magsjuk, adj. Stomachicus,
maga-siwk. Var. rer. voc. E 2 a. Läkare biuda
däm magsiuka litet och offta äta. Hermelin
B 4 b.
Magsog, n. Sugning i magen. Dågher
ey thet (vinet) åt gumman nogh Til att böta
henne magha sogh? Rondeletius 14.
Magstark, adj. 1. Hårdsmält. till ölet
ej skulle tagas för mycket malt, utan dess
mer humla, att det icke måtte blifva för
mycket magstarkt och motståndigt.
Hallenberg Hist. 4: 625 (1617). — 2. Bukstinn.
(Bacchus) Rödbrusot, magestark, af starka
drufvomusten Helt drucken, stinn och mätt.
Spegel G. verk 180. sitter en så magestark
och diger. Ders. 238.
Magstjelpa, tr. Vända upp och ned,
kasta öfver ända; öfverbevisa, vederlägga.
Lind Ord.
Maja, tr. Pryda med blommor. (Jfr
M e y.) Kejsarkronor ... voro satta på hvar
enda stol i kyrkan vid pingsthelgen, så att
hela kyrkan var dermed majad. Linné Sk.
resa 141.
Maja, Möja, f. Koja. [Finsk., Estn., Lett.
maja, Liv. mai, moi, hydda, boning, hushåll.
Jfr Ahlqvist De Vestfinska språkens
kulturord, s. 97.] Se Fiskare-, Fog la-,
Rök-, T orp arema j a.
Majestat, n. Majestät, låte wii hengia
worth magestats secreth nedan för thetta
breff. Gust. 1 reg. 1:172. Gudh haffuer
låtit oss see sina herligheet och sitt maiestat.
5 Mos. 5:24. Loffat ware tu Herren Israels
wår fadhers Gudh,... tigh tilhörer Maiestat
och macht. 1 Krön. 30 (29:11). the achta
thetta höga maiestatet icke mera än thet
wore theres wederlike. O. Petri 1 Post.
19 b. — Ordet majestät förekommer äfven
såsom fem. Alt... måste tilbedia wår
Maye-stet. Stjernhjelm Fångne Cup. 3 intr. Där
ser du dygden i sin heder Och äran i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
