Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Majestätspall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Majestätspall
— 533 —
Makt
majestät. Dalin Vitt. I. 3: 48. Hur man för
mig sig skulle grufva Och krypa för min
majestät! 3:91.
Majestätspall, m. Dagen efter
kröningen skiedde hyllningen på slottsborggården,
der eden ständerne förestafvades af Erik
Sparre, som stod hos Konungen på et
up-högdt golf eller en så kallad majestetspall.
Dalin Hist. III. 2:299. lät han byggia en
majestetzpall på torget, der han hölt
burspråk och tog edh af then gemena man.
HSH 10:25 (1595). vände fursten sig till
riksens råd, bisperna, ridderskapet och
ade-len, som med honom stodo på majestetz
pallen. 10:28.
Majgrefve, m. (Se Schiller-Lübben
meigreve.) giorde han (konungen)
Archie-lectum till meiengreffue, settiandes på honom
en stoor krantz ... ther effter hölt han
maien-greffue ööll ganska ståtelighe. Svart Kr. 102.
bemälte erkiebiskop, af Kongl. M:t giord till
Mayngreffve, på pingesdagen hölt sitt
Mayn-greffs collatz. HSH 21: 291.
Mak, n. [Mnt. mak.] 1. Maklighet, ro.
Monger ... fijkes effter rijkedomar,... Twert
om, gör monger sigh maak then wel hielp
behöffde. Syr. 11:12. man haffuer ...
bekommet maak och godha daghar. L. Petri
Om nattv. A 8 b. läte dieffuulen idher wel
bliffua j maak, och ... intet ondt giorde idher.
3 Post. 104 a. Han gifver mast och kiööl och
margahanda timmer, I hvilket man med
maak kring heela verlden simmer. Spegel
G. verk 118. — 2. Rum, gemak. Tiil nielss
olson paa Stægeborgh, at han låter byggia
ith mack tiil worth behoff, ther wij wtij
bliffua kwnne. Gust. 1 reg. 3:218.
Brudh-gummen gånge vthu sinom kamar, och
bru-dhen vthu sitt maak. Joel 2:16. Gården åt
Herrans Hws, och... all maken om kring.
1 Krön. 29 (28:12). Vi förvarade konungen
inneläst I ett konungzligit mak. Carl 9 rimkr.
40. Krigz rådet och Ammiralitetet holles på
Blasieholmen hvartdera uti sitt förordnade
mak. Stjernman Riksd. 2:898 (1634). Alle
desse ransakninger, möten och rättegånger
skole ordinarie holles i ett särdeles där till
förordnat maak på Stockholms slott. 2:913. —
3. Afträde. For i ca, almenneligit maak,
hemlighws. Var. rer. voc. L 5 a. tå man på
hemligh maak gåår. 1 Sam. 24:4 (glossa).
Makad, p. adj. Makad t råd,
tillställning, komplott, sammangaddning. thet
genom konungh Amundhs stemplingh och
makadhe rådh skulle skedt vara. L. Petri
Kr. 46. alt thet han i så motto medfoor,
icke annat var ähn itt löst omslag och
makat råd. Ders. 97. then (lagen) the Gallier
genom giordt och maakat rådh ville
för-kränckia. Schroderus Liv. 653. begynte
een stoor deel af officererne att vele gåå
sin koos, så att under åthskillige regementen
alle ryttmestare och capiteinerne ... fordrade
sin afskeed. Däraf nogsampt syntes alt vara
makedt råd. A. Oxenstjerna (HSH 36:385).
Makare, m. Förfärdigare, tillverkare.
[Mnt. maker.] Och een potta sadhe til sin
makare, Han kenner migh intet. Es. 29:16.
Make, m. 1. Like. tu makan aff (maken
till) någhon blind j hela werldenne aldrig
någhon tijd spordt haffuer. L. Petri 1 Post.
T 7 b. En slik enfaldighet, hvars makan jag
ej sedt. Palmfelt Qy. skol. 11. Nej hör
huru munviger hon är! Aldrig har jag
nånsin hördt makan. Modée Fru Rangsjuk 57.
— 2. Maka. tu förachtar tina kära hustru,
... then tin make är. Mal. 2:14.
Makebol, n. Beqvämlighet, fördel, wår
käreste nådigiste herre, sig och sine effter:
de ärffwinger till läglighett, makebooll och
ewerdelige ägo, måå och schall niuta, bruka
och beholla tesse effter:ne Cronones godz.
Gust. 1 reg. 7: 31. han till szinnes är, siig
till eth makeboll, ath byte prestegieldh medt
her Joen. Thyselius Handl. 2:156 (1540).
Swante Sture .. . sig till lägenhet och
Make-boell hafwer af oss begäret att wij honom
en wår och Cronones landbo gård. .. vnne
och efterlåthe wille. RR */» 1546.
Makel, m. [T. makel.] 1. Fläck, han
alt bort åth reeff och krattade sin kropp
medh en hård duuk, kunnandes icke heller
lijda på honom then ringaste makeli eller
orenligheet. Sylvius Er. Ol. 131. — 2. Men,
skada, the olägenheter och makler som
krijget efter sig lembnat hafver, måge
af-strykas och botas. Gust. Adolf Skr. 205.
Makeråd, n. Se Makad, ett make-råd
och stämpling haas för händer, Som till
den enas fall och annans upkomst länder.
Rosenfeldt Vitt. 239.
Makfärdig, adj. Maklig, trög. wåra
swagha och maakferdiga troo yterligare
för-sökia och framlocka. L. Petri 2 Post. 309 b.
menniskiors tanckar äro maakferdighe, och
wåra meningar fehla. Sal. vish. 9:14.
Makrel, (-> -£), m. Makrill. [Nederl.
ma-kreel, D. makrel.] Spegel G. verk 196.
Maksamt, adv. Utan svårighet,
lätteligen. [Mnt. maksam.] så varder tu
mak-sampt mångehanda färghor seendes.
Franc-kenius C 5 a.
Makt, f. 1. Styrka, kraft, förmåga, ingen
macht war meer j honom, ty han intet brödh
ätit hadhe j then hela daghen. 1 Sam. 28:
20. Jagh wil settia för tigh en beta brödh,
at tu äter, och kommer til macht igen. 28:
22. min hyy wardt förwandlat påmigh,~och
iagh hadhe ingen macht meer. Dan. 10:8.
wij wore förtungadhe offuer måtton, och
offuer machten. 2 Cor. 1:8. Tagh icke tyngre
bördo på tigh, än tijn mact tilsäger. L. Petri
Sir. bok 13:2. the wilia tagha slott och län
igen med mact (våld), om the icke elles
fåå thet med godho. Gust. 1 reg. 6: 246.
Bildl. Så fast wexte tå Herrans ord, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
