Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Maktbref ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maktbref
— 534 —
Man
kom til macht. Ap. gern. 19:20.
Testamentet bliffuer gilt genom dödhen, annars
haffuer thet än nu ingen macht (gällande kraft,
giltighet), så lenge han leffuer, som
Testamentet giorde. Ebr. 9:17. Han haffuer
bedrifvit macht (kraftig verkan, mäktiga ting)
medh sinom arm. Luc. 1:51. för:de gruffue
mötte vprenszedt wärde och komme til
machte (i godt stånd) jgen. Gust. 1 reg.
7: 150. then tijd berget (Bispberg) stood i
sin betzsta macht. 7:196. ther talar then
Swenska Crönekan intit om, och weet man
icke huru mykin macht (vigt, betydelse)
man samme legende giffua skal i thetta
stycke. O. Petri Kr. 53. — 2. I fråga om
hufvudbonad, skal quinnan haffua ena Macht
på hoffuudhet. (Glossa: Thet är, doken eller
hoffuudhklädet, thet här kallas macht, til at
tekna, at hon är vnder manzens wold). 1 Cor.
11:10. (Öfv. 1882: ett magtens tecken.)
Maktbref, n. [Fsv. =]. 1. Skriftlig
fullmakt. [Mnt. machtbref.] tine
medharffwin-gers macthbreff, i huilcke the göra tig
fvl-myndigan till sådant jorde skiffthe. Gust. 1
reg. 7:48. — 2. Tillståndsbref. Fick iöns
knwthson ith macth breff at han maa och
schal wedherkennes alth thet götz. Gust. 1
reg. 2:63.
Maktliten, adj. Svag. Machtliten, til at stå
emot. Stjernhjelm Sv. o. G. målesfat. Bib.
Maktlös, adj. Kraftlös, utan laga kraft.
huilket dombreff vij oc såå her medh döde
mactlöst oc tilinthetgiöre vti alle mötte.
Gust. 1 reg. 6:141.
Malderlös, adj. Utan mäld. när
qvarnen Går toom och malderlös, sielf-egne
steenar tär. Columbus Vitt. 133. (Jfr Rietz
Målder, slösäd.)
Maledielse, f. Förbannelse. [L. [-male-dictio.]-] {+male-
dictio.]+} Wij haffuom wedh maledijelse
be-plictat oss sielffua ingen ting smaka till
thess wij haffuom dräpit Paulum. NT 1526
Ap. gern. 23:14. han skal få ... maledielse
heller än welsignelse. L. Petri Vigv. C 2 b.
han (Jesus) war kommen j then acht at han
skulle frelsza oss jfråå then swårheet och
maledielse som wij låghe vnder j thet wij
hade giordt emoot gudz bodhord och lag.
O. Petri 2 Post. 25 a. the Gudz maledielse
öffver sjgh til lijff och siäl icke reeta och
up-veckia vele. Stjernman Riksd. 1:246 (1560).
Presterne . . . folcket medh en grufveligh
maledielse sång skulle föregå. Schroderus
Liv. 402.
Malja, f. Spänne; häkta, hyska, vore
borgerskors (kjortlar) vijda, the ther
fram-man til ifrån brystet och nedh til fötterna
medh fyrekantige förgylte spänger eller
mal-ior på både sidor besatte voro. Tempeus
190. Mallia, Hyskia, Spinther, Hafft.
Schroderus Lex. 29. Alt varder när så behöfves
medh .. . häckten, hyskior (mallior)...
sam-manhächtat. Comenius Tung. 515.
Malm, m. Stoft, grus. [MGot. malma,
sand; Mnt. melm, stoft.] wij äre alle aff en
malm, vthaff eenne iord äre wij alle giorde.
L. Petri 2 Post. 213 a. the usle verldsens
trälar, Som uti mull och malm begrafva sina
siälar. Spegel Åt. par. 29.
Malmasie, Malmasier, Malmesi,
Mal-mersi, Malmersin, n. Malvasiervin.
Mal-uaticum, malmasier. Var. rer. voc. I 2 b.
Malmesij, vinum Aruisinum, vulgo
Malua-sinum, alias Creticum vinum. Helsingius.
itt kosteligit Malmasie. P. Erici 2: 41 a. medh
huru sött sucker och Malmarsier Herren
Christus tempererar korsens amperheet. 2:
53 a. ett åhm Malmersij. Stjernman Com.
1:312(1581). malmersijn, vinum creticum.
Comenius Tung. index. (Malvarsij. A.
Lau-rentii Hust. 63.)
Mamma, f. Qyinnobröst. [L. mamma.]
Kiära Syra, lät mig få Klappa tina mammor
små. Moræus 421.
Mammeluk, Mammeluck, m. Affälling.
(Se Grimm Wört.) Och haffuer hans K. May.
... vthkastat en openbar mammeluk ... ifrå
Predico stolen. A. Andreæ Försp. till L.
Petri Kyrkost. A 6 b. theres hoop, som
open-bara Euangelij fiendar och infödde
Mamme-lukar äro, dagligen ifrå Påweske Scholer...
ökas. Ders. B 3 b. Her Arffue Göstaffsonn
. .. kallade hann en mameluck, liche som
den ingen troo hadhe. Fin. urk. 2. 1: 76
(1596). affällingar och mammalucker, som
länckia theras lära och bekennelse ad
vo-luntates & nutus potentum. P. L. Gothus
2 Uti. 22 b. Gudz försmädare, kättare,
Mam-melucker och affällingar. Schroderus
Casm. 429. mameluck, affellig. Svedberg
Schibb. 283.
Mammeluckerij, n. S. Olai Dia.
Mammoföl, n. Manotreptus, then
som lenge diir, mammoföl. Var. rer. voc.
C 3 a.
Man, m. 1. Komma till manna
(genit. pl.), mans, till manlig ålder, the
til manna kompne äro. 1 Sam. 2:33. så
kommen til mans, som man plägar säja,
det han kunde bära harnesk och vapn. J.
Werwing 2:222. — 2. Såsom pron. Herre,
... gack icke fram om tin tienare, man wii
hemta idher litit aff watn. 1 Mos. 18:4.
I sinom tijdh wii iagh komma til tigh igen,
om man leffuer. 18:14. förr än man til äro
kommer, moste han lijdha. Ord. 15:33. Man
arbete huru han wii, så kan man intet meer
vthretta. Pred. 3: 9. När man giffuer sich
til clösterliffuerne forloffwar han echteskap.
O. I etri Klöst. Dia. man moste haffua
flijt och vmsorg om the saker som honom
macht vppå ligger. L. Petri 1 Post. B 6 a.
Man, Men, adv., såsom fyllnadsord.
(Bara, nu, gärna.) [Mnt. man, men.] vj
vele holla ider szom krigxlyder tilhördt, ther
i mann ellies skicke ider erliga. Gust. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
