Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Man ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man
— 535 —
Mangrant
reg. 10:26. kneckterne skole ther medt (med
solden) well wara till friidtz, när the mann
få thet mynt thorn behager. 10:157. Begraff
man tin dödha. 1 Mos. 23:15. höör man
tu mina röst. 27:13. Lät migh man finna
nådh för minom herra. 33:15. lät oss man
byggia hws. Hes. 11:3. Sender migh man
vnder jordena j graffuena. 2 Macc. 6:23.
halt tich man fäste in til Christum. O.
Petri Handbok E 4 a. Bedher man
tröste-ligha j mitt nampn, och j skole fåå. 2 Post.
•97 a. segh man strax vth som tu menar.
L. Petri Dial. om mess. 40 a. Han wäghe
migh man på een rett wågh. Jobs bok
31:6. Tu skal få döö, troo tu man migh.
S. Brasck Ap. gern. 11 a. alle stilleståndh
äre man ther hen mente at man hvila och
icke förlickas vil. Gust. Adolf Skr. 490.
Haf tolamod och läs, thet varàr man en
tima. Spegel G. verk 159. See thetta är
med fåå oord förståndet aff thetta euangelio,
huilkit wij men offuerloppit (flyktigt
genomgått) haffua. O. Petri 1 Post. 112 b.
Man. n. Manna, som daggen fallen war,
sij, tå lågh ther någhot j öknenne tunt och
smått, såsom rimfrost på iordenne. Och tå
Israels barn sågho thet, sadhe the til huar
annan, Thetta är Man, ty the wiste icke
hwadh thet war. (Glossa: Man vthtydhes
een gåffua.) 2 Mos. 16:15. Israels hws
kal-ladhe thet Man, och thet war såsom
Carlander fröö och hwitt. 16:31. Israels barn
intet Man mera hadhe.- Jos. 5:12. lät regna
Man til them til maatz, och gaff them
himmels brödh. Ps. 78: 24. — I Nya Test.
brukas formen Manna, äfven den såsom neutr.
äta aff thet fördolda Manna. Upp. 2:17. Joh.
ev. 6:31.
Manbar, adj. Bemannad, sterckiandes
rijkzens flotta til siös med gode manbare
skiepp. Stjernman RiksdK bih. 305 (1639).
Jfr Värbar.
Mandel, m. Ett antal af 15 stycken.
{T. mandel.] Een Mandell haffuer 15. A. J.
Gothus Räkn. 133. Bönderne räckna . . .
genom mandlar (medh femton, per
quinde-nas) och skocker. Comenius Orb. piet. 207.
Mandelkar? till mandelkar kunde ej
tillräckligt kläde anskaffas utan de
(krigsfolket) måste hjälpa sig med det vadmal,
som Jesper Matthsson hade pålagt bönderne
att utgöra i stället för lärft. Hallenberg
Hist. 2:506. Jfr Dvelk.
Mandom, m. [Isl.manndömr.] 1.
Men-niskonatur. Han toogh aldrigh på sigh ängla
natur, vthan mandom, tå han wardt
men-niskia. Ebr. 2:16 (glossa). Christus först och
fremst för then skul haffuer taghet mandom,
at han skulle hielpa siälenne ifrå synd.
L. Petri 2 Post. 217 a. Sin mandom bewijste
han (Jesus) j thet, at han här aff tröttheet
soff. P. Erici 1:150. — 2. Menniskokärlek,
välvilja, the Barbarske bewijste oss icke
liten mandom, vnfångandes oss alla, och
vptände en godh eeld ... för köldhena schul.
NT 1526 Ap. gern. 28: 2. — 3. Mannaålder.
Vår ungdom brusar fram såsom en större
bäck,... Vår mandom ... Går som en stilla
flod. Spegel Åt. par. 24.
Manelse, f. 1. Kräfvande. vij måtte
blijffua åff med theris (Lybeckarnes) daglige
kraff och manelsse. Gust. 1 reg. 4:333. —
2. Frammanande (af andar), beswerning,
manilse. L. Petri Vigv. C 1 a.
Mangel, m. Strid. [Mnt. mangel.] Hwadh
wore thet for ena troo ath iach ginge her
till och hade jngen fruchtan eller mangel j
hiertat, ther min troo skulle öffua sich medh
och winna seger offuer? O. Petri 1 Post.
20 a. Simon Jude brodher kom til mangels
medh Nicanor, och Nicanor hadhe fult när
slaghen wordet. 2 Macc. 14:17. Jagh moste
ock med dödhen en gång til mangels. L.
Petri Om nattv. E 8 b. Dauid . . .
driste-ligha gaff sigh til mötes och mangels medh
then förfärligha hieltan Goliath. Krön. pred.
D 4 b. Kon. Erik måste vara i vändning och
mangel emot de Danske. S. Elofsson 134.
Thenna tijdh vore the Svenske örligzskip
allena välleligen i mangel medh fienderne.
Tegel Gust. 1 hist. 2: 63. han medh sitt
resetygh kom i mångel medh the Romare.
Schroderus Liv. 243.
Mangel, m. och n. Brist. [T. mangel.]
then stora mangel som var på allahanda
nödtorften Gust. Adolf Skr. 140. lijda stort
mangel på penningar. Stjernman Riksd.
3:2055 (1689). stor mångel på spannemål.
Schroderus Pac. 328. Min gåfva är väl
ringa, men hiertat mycket godt, Den förra
har stor mangel, det senare fullt mått.
Lindschöld Vitt. 218. Den din nästa fattig
giorde, förlänte dig förmågo at underhiälpa
hans mangel. Frese 365.
Mangill, adj. Manbar. En mangill piga.
Lucidor Pp 3 b. mangill mö. Kolmodin
Qv. sp. 1:122.
Mangla, intr. Fattas, brista. [T. [-man-geln.]-] {+man-
geln.]+} så skall på mijn flijt och pådrijfvande
inthet mangla. HSH 31:24 (1663). intet här
skal mangla på min pligt. Törnqvist
Lyckopris E 4 a. Hvad är tå som honom manglar?
Moræus 468. Dem manglar Sacramenternas
bruk. Lönbom Uppl. 3:33 (1717). honom, som
Gud haver, mangler intet. Hermelin B 4 a.
Mangling, f. Handgemäng, strid. [Mnt.
mangelinge.] wij hadhe reszeghetygh nogh,
men the kunde icke komma j manglingen
med. Gust. 1 reg. 8:62. wore någre aff
wore (vårt folk) tiil månglingz mett the
Lubske. 10:243. wårtt krigzfolck ... ware i
manglingh medh samme Rydzer. Fin. handl.
8:222 (1555).
Mangrant, adv. Till hvar man, allmänt.
han böriar på at ... sprida mangrant ut tin
sak. Kolmodin Qv. sp. 1:135.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
