Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Marknadsgång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marknadsgång
— 539 —
Mashund
een marknat medh mordh och sverdh, At
the Christne minnas tu ha varit ther. S.
Brasck Ap. gern. C 4 b. Vij skole nu, Pluto,
göra een marknadh Som skall hoos
menniskior svijda och värkia. T. krig. B la.
Marknadsgång, m. Markegång, mark
lärefft (gafs i byte) för mark wadhmal, eller
annat sådana, epter som marknadz gongen
haffuer warit. O. Petri Kr. 42.
Marknadshus, n. Marknadsbod,
salubod. görer icke aff mins Fadhers Hws itt
marknatz hws. Joh. ev. 2:16.
Marknadsskrik, n. [T. marktschreierei.]
Charlataneria eruditorum ... betyder en hop
lärdas marknadsskrik eller fiolliga skryt.
Rydelius Förn. öfn. 145.
Markpund, n. Pund. [Mnt. markpunt.]
Domens wågh och wigt är aff herranom,
och all markpunden äre hans werk. Sal.
ord. 1536 16:11.
Markskriare, m. Charlatan, skojare.
[T. marktschreier.] Desse uppenbare
marck-skriare ... som utan blygsel fördriste sig at
missbruka och hafva sitt apespel med de
ting som menniskiorne hålla uti högsta värde
och anseende. Lagerström Tart. 20.
Markstycke, n. Markmyntet började först
myntas efter en myntordning af 1537, och
efter en ny myntfot. Det bestod af hela
markstycken, som svarade mot 8 öre, halfva
markstycken, som svarade mot 4 öre, och
fjerdedels mark eller två öresstycken.
Hallenberg Mynt 143.
Marra, intr. Morra; knorra. [T. märren.]
Isl. marra, murra, brumma, knorra, knota.]
marra såsom hundar. Dav. ps. 1536 59: 7.
wildiuren marra och skälla. Balck Krist,
ridd. F 7 a. Jägh skulle marra och buldra,
fräsa och så onder wara, at ingen skulle
få itt gott ord aff migh. Ders. G 2 a.
Marsa, f. Märssegel. [Mnt. marse, f. märs,
mastkorg.] Strax bockta (bugtade) marssan
sig, och Fockan giordes stinn. Eurelius
Vitt. 48. tå vinden vidrigt spelar, Han stryker
marssan ned. Kolmodin Qv. sp. 1:458.
Marskalk, m. Märsgast? the Lybeske
Marskalkar kastade fotanglar och läntzor på
bryggian in på (skeppet) Mars. R.
Ludvigsson 268. På samma ställe
förekommer markarl liktydigt, då äskade han någre
långrör af sin dräng och sköt på samme
markarlar att de fölle nedh af merserne.
Marteler, Martiler, m. Martyr. [Mnt.
marteler.] Martyr, witne, marteler. Var. rer.
voc. A 2 b. helgha martylers forböön. O.
Petri Svar till P. Eliæ h 2 a. then
merke-lige biscopen och martiler S. Cyprianus.
Klöst. F 3 a. the göra marteler aff them som
Gudh straffar, lijka som the lijdhe thet för
Gudz skul. Hos. 7:6 (glossa).
Martelse, f. Marter. Hunger och törst
är och stoort straff, plåghe och martelse.
P. Benedicti B 4 a.
Marterhus, n. [T. marterhaus.] Sathanas
vil... göra oss ett marterhus aff thet
timmeliga korszet. P. J. Gothus Tål. Fi b.
Martersplats, m. Men thesse (skolorna)
äre icke, såsom the vetlöse (fåkunnige) mena,
martersplassar (pijnerum) uthan en leek, så
framt then lärachtige lärjungen får en ...
lährförfahren lärefader. Comenius Tung. 725.
Martervecka, f. Påskvecka, Kristi
lidandes vecka. [T. marterwoche.] han giorde
så aff then gladeliga Julen een sorgfull
marterweko, at man mäst j all hws hörde
mordskrij och blodhbadh (det
Bethlehemi-tiska barnamordet). P. Erici 1:102 a.
Martilera, tr. Martera. [Mnt. martelen.]
göra samwetena ångest och martilera thet.
O. Petri 1 Post. 132 a. Hwem är hårdare
martyleret än then frome Hiob? P. Erici
5:121 a.
Martla, Martra, tr. Martera. [T.
mar-teln, martern.] Jacob martlade sigh
häff-tigt til at bekomma een degligh qvinna.
Schroderus Albert. 2: 27. mit närvarande
elände, der jag lika som til döds martlas.
M. Stenbock (Lönbom Anek. 2:144). Tu
wast jämmerligha martrader. P. J. Gothus
Bön. X l a. Jfr Ut mar tia.
Martroll, n. Hafsfru. der kommer hon;
nei se du, hur hon beglar Och likt ett
mare-tråll på ymsa sidor speglar.
Hesselius Zal. 37.
Martyrelse, n. pl. Martyrskap. Om tu
än hadhe alla iomfruers kuskheet, all
mar-tirelse och alla godha gerninga som all
helgon j hoop noghon tijdh giordt haffwa.
O. Petri 1 Post. 73 a.
Martyrinna, f. [T. martyrin.] Martyrer
och Martyrinnor. P.J. Gothus Tål. G 2 a.
Marvad, m. Marvatten. [Isl. marvaöi,
m.] skepet geck i marvad (skipit mardi).
Björner Kämp. Frith. 21. I marvade
Möd-des fartyget (er marvàöa mceddu Rånar
jod). Ders. 25. Men Ellidas stam, Utaf
hvalen stött, Går i marvad fram. Tegnér 1:95.
(Jfr Cleasby-Vigfusson.)
Mas, adj. Klen, skral? (Jfr Hjelmqvist
Förnamn o. familjenamn 202, ävensom 195,
där för ex. från Gyllenborg betydelsen
anges vara: pank) Bödlen må vara maas:
Kom nu, nu vill vij taas Intil alt är drukkit
up. Lucidor Ss 3 a. efter en så vacker
man, som ni, säijer, at jag måste betala
halfsiette Carolin, så är Juncker Torbiörn
intet mas eller (heller), at han icke förmår
komma ut med de halförarne. C.
Gyllenborg Sprätth. 70. — Månne ordet är subst,
m., Knusslare? Se Maser under
Mashund.
Mashund, m. Gnidare, knusslare,
smulgråt. [D. Mads hund (Kalkar).] Haffuer
han intet gått geffua, så heter han en
Matz-hund. P.J. Gothus Psalt. C4a. Han moste
kallas en dåre, En armling och maashund,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
