Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Medfora ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medföra
— 544 —
Medla
gåffuor, som Döpelsen haffuer med fara.
Kyrkord. 15 a. all machten ... ligger icke på
bördene, uthan vårdar fast meer, hurudana
seder, umgänge och åthäfvor een sådana
person hafver medhfara. Kr. 64. — 2.
Före-hafva, befatta sig med, ombesörja, the
inthit annat haffua medhfara een (än)
kö-penscap. Gust. 1 reg. 3:141. the ther hafve
anliggiande värff och ärender medfare.
Stjernman Com. 1:146 (1556). wår Herre
Christus kommen är vthan pråål och
werldzligh herligheet, och intet annat haffdt
med-fara, än blotta ordet. L. Petri 1 Post. C 5 b.
alt thet wij medfare icke annat är, än
skrym-terij. 2 Post. 17 b. alt thet wij medhfare
bådhe j lekamliga och andeligha saker.
Exorc. E 2 a. — 3. Förfara med, behandla.
Her vdinnen begærer jach eders och flere
gode herris raadh hwre her besth skall
med-faris. HSH 20: 97 (15ö7). at vår Frälsare
skulle så medfaras, thet hade sina vissa
skiäl. Spegel Pass. and. 334. Medfaras
ganska grymt, som en förtviflad skalk.
Kolmodin Qv. sp. 2:432.
Medföra, f. Hvad som medföres?
Uppförande, handlingssätt? [Jfr Isl. medför.]
forwisa the wtlenska (munkarne) hem till
theres fædernes landt ighen, ranszaka theres
meedtforor och ... wetha hwre the siig her
j landit hafft haffua och j huadt mottho the
her wth komma. Gust. 1 reg. 2:128.
Medfången, p. adj. alt thet han hadhe,
thet deladhe han medh sina medhfångna
brödher och frender. Tob. 1:3.
Medfärd, f. 1. Uppförande. [Isl. [-meti-ferÖ.]-] {+meti-
ferÖ.]+} war likare vtaff hans medfärdher på
then tijd, ath han hadhe warit her Ture
Jönssons budh än idhart. Gust. 1 reg. 7: 349.
— 2. Högtidligt tåg, högtidlighet. (Eller
månne medfölje?) fördes Kon. Gustafs och
bägge drottningars lik ifrån Stockholm med
slik medfärd och ceremonier, som
personernas myndighet... kräfde. S. Elofsson 123.
Hwar han (Kristus) ock heller hadhe welet
ridha (vid intåget i Jerusalem), kunde han
thet wel haffua giordt för sigh sielff, vtan
sådana medhferder, som her vthi Historien
omtalas, ther sigh til honom församblat
hadhe en så stoor hoop folk, hwilke alle ...
honom offuerliwdt vthropadhe för en
Konung. L. Petri 1 Post A 6 a.
Medföljd, f. Hemgift. En rijker skal
icke see uppå en stor medfölgd.
Schroderus Albert. 2: 53.
Medgift, f. Hemgift. [T. mit gif t.]
Morgongåfva (heemfölgd eller medgifft).
Comenius Tung. 590. brudskatt och medhgifft.
Stjernman Riksd. 1:616 (1605). Pijgor...
bekomma hvarthera ottetijo, ja vel hundrade
eller meera croner til medhgifft.
Laure-lius Påf. anat. 246.
Medgifva, tr. Gifva med, gifva uppdrag
åt. wij thet . .. haffue medtgiffuit thenne
breffuiszare ... eder att wnderuisa. Gust. 1
reg. 6:33.
Medglida, intr. Glida, slippa undan,
ur händerna. Låta medglida, släppa
ur händerna, han beuisar sigh som en
leghoherde, huilkin ingen fara wil vndergå
för hiordzens bestå skul, then ther strax
flyr, thet är, låter medhglidha huadh som
helst then glupande vlffuen Dieffuulen vppå
faller och begierar. L. Petri Dial. om
mess. 82 b.
Medglidande, n. Eftergift, jcke
giffuan-dis them (Holländarne) medglidendhe til
formykit vilkor ... besynnerlige med friheth
på twllen. Gust. 1 reg. 4:144.
Medhandla, tr. Behandla, handtera, ath
någre flere vtaff edert Län skulle her ware
grepne, eller vtilbörligen medhandlett. Gust.
1 reg. 13:14.
Medhang, n. Anhang, kong Cristierns
medthang. Gust. 1 reg. 5:137. vederdöpare
och theras medhang. Spegel Sal. pred. 264.
Medhjelp, f. [Isl. medhjälp; T. mithülfe.]
i skole therudinnen göre Oss selskap.,
med-hielp och bijstånd. HSH 34:94 (1585). Der
hoos skole och till medhhielp blifva
bru-kadhe någre andre trogne män. Stjernman
Riksd. 1:611 (1605). han (mannen) skal
besinna och veta, at hon (hustrun) är hans
medhhielp. Schroderus Albert. 2:193. vår
medhielp erfordras till fäderneslandsens
nödtor fter. HSH 23:93 (1650). .
Medhåll, n. 1. Medhållare, anhang,
medfölje. Konung Cristiern oc hans
med-holdt. Gust. 1 reg. 1: 158. laghen haffuer
fulla itt stoort medhåld och en stoor hoop
barn, men intet thera är arffuinge j Gudz
hws. P. Erici 4:124 a. the handladhe medh
almoghen huru the kunne komma
regementet och Cronon anten til sigh eller them
som j theras medhhåld vore. Skytte Or.
D 2 a. öfvergaf.... hws och heem, och drogh
medh alt sitt medhhåld, hustru och barn,
... til Cappadocien. Ders. — 2. Stöd,
understöd. thenne bygger itt Cappal eller kyrkio,
then stichtar ena messo, then gör thet och
then andre thet, doch vtan alt medhåll vthaff
gudz ordh. O. Petri 1 Post. 122 a.
Medhängare, m. Anhängare. Kwngh
cristiern ok hans medhængiare. Gust. 1
reg. 1:102.
Medjegård, m. Mellangård, borggård.
Midt uppå medie gårde, Der axlar han sin
skinn, Och så gångar han i förstugan in.
Sv. forns. 2:221.
Medjesvang, m. Veka lifvet. [Isl. svangi,
ljumske.] Och Tafvel han drog sin bruna
brand, Han högg å Stolts Adelin i
medjesvang. Sv. forns. 2:55.
Medla, Midla, tr. och intr. Förmedla,
nedsätta, minska, huar saa hende ath nogre
frælsismen waare saa fattighe ath the icke
formecthe at holla rostningh epther laghen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
