Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Meta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meta
— 549 —
Mildrikhet
Meta, tr. Sätta bete på (krok), agna.
Hannibal... hölt thet så fore thet han hadhe
här medh metat kroken för the Romare, på
thet the skulle honom sedhan thess snarare
nappa och upsluka. Schroderus Liv. 269.
Meta, f. Mål (vid bollspel). Lind Ord.
Meta, f. Bringstycke, das Bruststück vom
Vieh. Lind Ord. (Jfr Rietz bringmeta,
s. 453.)
Meting, m. Metmask? [Jfr D. mading.]
Thet är mykit lögeligit, när een ringa och
onyttigh människia tilägnar sigh höga
personers dygder och myndigheet. Om sådana
plägar man säija: Beröm tigh, metingh, tin
fadher var en kåålmacht (-matk). Balck
Esop. 215
Metister, n(?). Fläsk? [Jfr Mnt. met,
svinkött.] Acta ... til gäss oc mätister the
kaar the scola i saltas. H. Brasks Calend.
(Link. Bibi. handl. 1: 271). L u c a n i c a,
mettisterkorff. Var. rer. voc. H 2 a.
Kött-eller Metisterkorf (T. bratwurst). Comenius
Tung. 421. Grynkorf eller metisterkorf,
bo-tulus. Wallenius Gram. B 7 a.
Metisterkorf, die Mettwurst, Knackwurst. Lind Ord.
(I en kungl, spisordning af 1623 förekommer
mettkorf för metvurst. Geete Ordkl. 29.)
Mey, m(?). Eg. maj månad; gröna qvistar,
löf ruskor, använda till prydnad vid högtider;
äfven blomster. [Mnt. mei, mey, m.; T.
maie, meie, in. och f.] Herren pryder
hög-tijdena med mey. Dav. ps. 1536 118:27.
the höllo medh glädhe ottadagha helgh,
såsom j Löffhyddohöghtijdhenne,... Och båro
mey och gröna quistar och palm. 2 Macc.
10:7. iach haffuer vpsmuckat mitt läghre
med mey, mirram, aloes. Sal. ord. 1536
7:17.
Meyeblomster, n. Majblomster. Lät oss
icke försuma Meyeblomstren, Lät oss bära
krantzar aff vnga roser. Vish. 2: 7.
Meyeran, m. Mej ram. Amaracus,
meyeran. Var. rer. voc. R 5 b. Meyran.
Comenius Tung. 133.
Michelsmessa, f. Mikaels dag, den 29
september. Dijkman 150.
Micka, f. 1. Klyka. Ca s ter i a, Micka,
ther man legger åronar vti när man intet
brukar them. Var. rer. voc. P 3 b. [T. micke.
Jfr Rietz mikka.] — 2. Ställning att lägga
kanon på? [Jfr T. micke, riktkil på kanon.]
lathe göre än thw eller 300 dwbbelte haker
och Mickehaker... huilke haker wij achte
att lathe brwke till en Wågenborgh (vagnborg)
opå Böcker och mijcker. Fin. handl. 8: 228
(1555). Falkenet medh löder och michor.
Adlersparre Hist. saml. 1:7 (1556).
Mickhake, m. Ett slags kanon, nickhake.
Mickhaken var af 6 punds vigt och laddades
med V2 marks blykula. Adlersparre Afh.
238. rychte så manligen til fienderne, lät
affgå två mickhakar på them. Tegel Gust.
1 hist. 2:312.
Midafton, m. Klockan 6 e. m. [Isl. midr
aptan, miöaptann.] ther bleff een skarp
törning then ther begyntes tideliga om
morgonen och warade in till midaffton. Svart
Kr. 50. Thit kommo vi om medaftons tida.
Carl 9 rimkr 27.
Middel, Midel, se Medel.
Miderne, n. Mellangärde. [Mnt. midder.]
Diaphragma, miderne, midärne. Var. rer.
voc. B i b, B 3 b. midarnet (best. form).
Lindestolpe Surbr. 17, 35.
Midjedel, m. Mellandel. iagh haffuer
alzintet til att berömma migh, antingen aff
begynnelsen, midiedeelen eller ändelychtenne.
P. J. Gothus Catech. I 8 b.
Midjeväg, m. Medelväg, man skal drabba
midievägen uthi barnsens uptuchtelse, så att
föräldrarne icke förskräcka theras barn ...
medh theras otijdiga hårdheet. icke heller
skole the genom altförmykna blötheet öpna
them dörena til ondskona. P. J. Gothus
Rel. art. 295. Jfr M id väg.
Midla, se Medla.
Midlan, f. Mildring, lindring. [Jfr Isl.
midlan.] then rike mannen ... j heluitis
pino allahanda medhel föreslogh, om honom
kunde ther vth holpet warda, eller midlan
wederfahras. P. Erici 2:270 a.
Midsommarsmånad, m. Juni månad.
Var. rer. voc. A 4 b.
Midväg, m. Midten af vägen. [Mnt.
midwech.] hon icke wil eller kan bliffua
på retta midhwäghen, vthan dragher sigh iw
affwäges, antingen på then högra sidon eller
then wenstra. L. Petri Dryck. D 7 b. hålla
midhwäghen. Chr. pina E 6 a.
Midväges, adv. [Mnt. midweges.] 1.
Midt på vägen, wandra midhwäghes. L.
Petri Dryck. D 8 b. — 2. Halfvägs,
mid-wæges j wathnidt. Gust. 1 reg. 2:216.
Midålder, m. Medelålder, (han var) i
sin midålder. Dalin Vitt. I. 3:181.
Mannen var en midålders karl. Malmborg 69.
medålders folck. Lindestolpe Pest. 30.
Mila, f. Mil. [Isl. mila.] om någhor
nödhgar tigh ena milo, så gack twå medh
honom. Matth. 5: 41. the än äro tiyo mijlor
eller lenger hwart jfrå andro. L. Petri 2
Post. 265 a.
Mild, adj. Barmhertig, the almoser och
milde gåffwer, som gott folk them
(klosterfolket) till theris nödttorfft och vppehelle
gerne giffua och vnne wele. Gust. 1 reg.
13:216. almoser, Testamente och andre
sådana mille gåffwor. Ders.
Milde, f. Mildhet. [Isl. mildi, T. milde.]
aff synnerligh nåde och milde. Gust. 1 reg.
6:286.
Mildrik, adj. Mild, vänlig. [T. [-mild-reich.]-] {+mild-
reich.]+} Then edle herre fick gledien stoor,
Thå han hörde hans (konungens) mildrijke
ordh. Hund Er. 14 kr. v. 417.
Mildrikhet, f. Gifmildhet, han delar ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
