Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Minnig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minnig
— 551 —
Missfall
stabbi, stock.] afsked jag från Oceanen tager,
Ty stora landet mig fast bättre nu behagar,
Ther jag som Hercol vil mig minnes-stabbor
fästa. Spegel G. verk 98.
Minnig, Minnog, adj. Minnesgod. [Isl.
minnigr.] Minnigh, memor. Helsingius.
Hvadh iagh bortglömt hafver, må han migh
til minnes föra som är minnigh. Comenius
Tung. 349. en Iiughare bör vara minnogh.
R. Foss 212.
Minningsmärke, n. Minnesmärke,
min-ningsmärken af min nit och åtanka. Tessin
Bref 2: 380.
Minsann, se Sann, f.
Minst, adj. superi. Åt minsto,
åtminstone. Tu skalt ... klaghogråt hålla ... åt
minsto en dagh eller twå. Syr. 38:18. Kunde
iagh åt minsto tagha på hans klädher, tå
wordo iagh helbregda. Marc. 5: 28. Är iagh
icke androm en Apostel, så är iagh åt minsto
idhar Apostel. 1 Cor. 9:2. the vthbåro på
gatonar siwka menniskior, ... at tå Petrus
kom gångandes, måtte åt minsta hans skugge
skyggia på någhon aff them. Ap. gern. 5:15.
som thesse giordhe eller åtminsto iu budho
till att vilia görat. Svart Kr. 171. Till
minsta brukas i samma bet. af Dalin. —
. I minstone. U. Hjärne (Hist. tidskr. 2:265).
til thet minstone. SAH fr. 1786 1:29.
Miskmask, n. Mischmasch. O hvad för
bländningsblod och miskmask thetta giör!
Kolmodin Qv. sp. 1:48. Hvart grässtrå, trä
och diur sin vissa klädnad har; Allenast
menniskian et miskmask efterfar. 1:601. hon
tahlar förnufftigt uti en ringa kiökspigestyhl,
men I framförer bara miskmask uti en lärd
styhl. Lagerström Mad. Apr. 13.
Miskundare, m. Förbarmare. [Isl. [-mis-kunnari.]-] {+mis-
kunnari.]+} herren han är ganska barmhertugh
och en miskundare. NT 1526 Jac. 5:11.
Miskundsam, adj. Om sak. the ingen
miskundsam gerning ... giordt hafua. L.
Petri 2 Post. 243 a.
Miskundsatnlig, adj. Barmhertig,
al-mosogifft och andra miskundsambliga
gerningar. L. Petri Kyrkord. 81 b.
Mispelten, m. Mistel. [Jfr Isl. [-mistel-teinn.]-] {+mistel-
teinn.]+} Mispellten som växer uthi eek, apel
eller päranträä. A. Månsson Åderi. 12.
Missbedref, n. Miss b ed ref t, f.
Missdåd. O Herre ... var mig syndar nådig,
Förlåt mitt misbedref. Rosenfeldt Vitt. 78.
mina misbedref, som mig min svaghet
skyndat Motvilligt at begå. Ders. 107. the för
theras missbedreffter skuld utdreffne äro. L.
Paul. Gothus Mon. pac. 942. Politische
missbedreffter, som monarchen må straffa
genom krigzvapn. Mon. turb. 190.
Missbehag, n. Misshag. Dhe uthan
missbehagh ... Frambära för sin kungh itt
offer af sin plicht. Gripenhjelm 274.
Missbjuda, tr. Illa behandla, förfördela-,
förolämpa. [Isl. misbjoÖa, Mnt. missebeden,
T. missbieten.] thet pläghar så wara, at när
enom misgåår så misbiwdz honom. O. Petri
Kr. 108. (Se samma talesätt Grubb 129, 588:
"Motgång föllier föracht".)
Missbruklig, adj. Mot det rätta stridande,
oloflig, skadlig. [T. missbräuchlich.] slijk
misbruklig stycke. L. Petri Vigv. A 2 a.
thet warder ... bortlagdt som öffuerflöder och
är misbrukeligit. Kyrkost. 53 b. i tilhengie
fast mere the gamble Bispernes och Papisters
misbruckelige förräderij, än thet sanne
leff-uandis Gudz ord och Euangelium. Gust. 1
reg. 12:255.
Missbrukliga, adv. Orätt, the j thesse
måtto misbrukeligha handladhe. L. Petri
Dial. om mess. 64 b.
Missbörd, f. [T. missgeburt.] 1.
Missfall. En ung piga ... blifvit i välsignadt
tillstånd och genom ett svårt fall fått missbörd,
den hon i förskräckelsen kastat på en brasa.
Rääf Ydre 3: 242 (1690). — 2. Missfoster.
monstrum, missbörd. Svedberg Schibb.
285. en vanskapelig missbörd och ett
vidunder. Dav. o. Nath. K 4 b. poetiska
missbörder. Celsius Tal 80.
Missdrägt, f. Tvedrägt, missämja, then
vbetenckt (oförtänkta) misdreckt och handel
szom ... skeedt är emellom the godemenn i
Dantzike och oss. Gust. 1 reg. 10:57. vthi
några landzendar än nu skal wara någon
åt-skildnat och misdregt (olika mening) emellan
Clerckrijt på någor aff the stycker, som vthi
thenna Kyrkeordningen författat äro. L. Petri
Kyrkord. försp. 7 b. emellan några af oss
hafve varit tvist och missdregt. Raimundius
6. thet är misshellighet och missdrecht i
hiertan. Svedberg Sabb. ro 2:1589.
Missdräktig, adj. Misshällig, stridig,
motsägande, the gambla Lärare äro sielffue
oeens och misdrectige om sakena. L. Petri
Kyrkost. 48 b. Thetta synes wel wara
mis-dregtigt. 3 Post. 3 a. främlingar, som äre
mäst missdrächtige medh oss uti religionen.
Phrygius Him. lif. 179. the äro
missdrech-tige och oense. Svedberg Sabb. ro 2:1371.
Missdädare, m. Missdådare. [Mnt. [-mis-deder.]-] {+mis-
deder.]+} store och grofve misdädere. Hist.
tidskr. 7:196 (1541).
Missdäderi, n. Missdåd, latendes slike
misdäderi alfvarligen straffat blifva. Hist.
tidskr. 7:194 (1541).
Missfall, n. Olycksfall, olyckshändelse,
olycka, misslyckande, olägenhet. [Isl. [-mis-fall.]-] {+mis-
fall.]+} ati wele giffue eder tiil oss medt then
störste makth hester, folk oc rostningh som
... i kunne fare seker medt, siendis eder
wel före. ati komme icke i något misfall.
Gust. 1 reg. 6: 68. tw misfelle hende honom
... först thet at han wardt affslagen och
driffuin ifrå then stadh som han hadhe
belägrat ... Thet andra misfallet war thet, at
hans Feldthöffuitzman hadhe tappat strijdhen.
Uti. på Dan. 3i7. Falke flygandet (falkjagten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
