Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Misslig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Misslig
— 554 t-
Missnöjas
Tyska väsendet"): Huilcket skulle göra een
stoor disreputation och förorsaka ett vist
misslag. _ A. Oxenstjerna (HSH 35:150).
Misslig, adj. Osäker, vansklig. [Mnt.
mislik, T. misslich.] gansche misligit ær sig
nu pa nogen daktingen forlatha. H. Brask
(Gust. 1 reg. 1:301). herra gunst och hyllest
ær mislighen. Gust. 1 reg. 7:493. tro och
loffwe äre nu misslig i wärldenn. RR maj
1544. huru misligit och lyckones ostadighet
underkastat är thet algemena herredömme.
Gust. Adolf Skr. 189. förlåthe sigh på
venner ähr missligit. A. Oxenstjerna
{HSH 24: 204). krijgedz uthgång och
händelser äre misslige. Dens. (Ders. 33:125).
medh vinden under tijden är något missligit.
Dens. (Ders. 38:392). Fredz värcket icke
allenast ingen önskeligh framgång hijt in til
dagz hafver kunnat taga, uthan och ett
missligit uthseende ännu behåller. Stjernman
Riksd. 2:1775 (1678). i krig at bygga endast
på Guds försyn är som oftast missligit.
M. Stenbock (Lönbom Anek. 2:161).
Människors uträkningar äro alt stadigt missliga.
Tessin Bref 2:198.
Misslika, tr. och intr. [Fsv. mislika.]
1. Tycka illa om, misshaga, misstycka.
{Isl. mislika.] Jokul reste tå hem och
miss-lijkade sin färd. Reenhjelm 137. Nu
miss-likade det kong Hrolf svåra, at kong Atle
innehade alt hans arf. Björner Kämp. Rolf
187. Mig hafver altid misslikat, at monge
slå sig til at blifva bokmän, som intet hafva
hofvud . . . ther til. Svedberg Schibb. 35.
en sådan blygsamhet misslikar jag icke.
Dalin Vitt. II. 6:27. Jag dristar ej att
misslika hvad konungen behagat. Celsius (SAH
fr. 1786 1:125). Paridi misslijkades thet (det
misstycktes, förtycktes Paris), at han
fram-drogh een för två andre. Schroderus
Albert. 1: 58. •— 2. Få qväljningar. han stådt
... näst intill bem:te gåsse Hemming då han
så mycket gaf öfver, at han däraf fådt ondt
och misslijkat, och då något litet gifvit öfver.
Rääf Ydre 3:292 (1722). — Misslika vid,
vämjas vid, hafva afsmak för. The sielar
som mätta och här widh leedze äro, wämia
och mislijka, them wil Gudh intet haffua.
L. Petri Om nattv. B l b.
Misslikelse, f. 1. Misshag, ovilja, haat,
affvund, groller och hvarjehanda misslijkelse.
U. Hjärne Surbr. 87. — 2. Vämjelse, de
under drickande vid brunnen ingalunda (må)
något hafva fram, som misslijkelse eller
något obehag med sig kan draga. Neml. at
de sig renlige och snygga hålla, achtandes
sig för alt det som otäckt kan vara. U.
Hjärne Under. 28.
Misslikhet, f. Olikhet, skiljaktighet, iagh
andra Ciiristeliga Församblingars brwk och
ordningar icke fördömer... (derföre) at the
sigh medh wåra icke aldeles förlijka, Såsom
ock (uthan twiffuel) samma Christeliga För-
samblingar för sådana mislijkheet skul wår
brwk och ordningar icke heller ogilla eller
fördöma. L. Petri Exorc. E 3 b.
Misslikna, tr. Vara olik. De af oss
anförda berättelser (om underverk) öfverskrida
åtminstone intet möjeligheten; ej eller
misslikna de medel hvilka den allsvåldige Guden
undertiden har velat bruka till menniskors
vinnande och sin läras befordran. Celsius
1 Kyrk. 302.
Misslof, n. Belackande, förtal, misslof
och ondt rychte. Svedberg Sabb. ro 1: b 3 a.
Misslofve, Misslofven, m. 1.
Misstroende. [Mnt. mislove.] Hindriick schal icke
behöffua noghen misloffwe haffwa, at her
bærendt ær icke j siit frij wilkor. Gust. 1
reg. 2:78. han noghen misloffue wille oss
komma paa halsszen j blandt tyske och
dansche. 2:99. wij någet tuiffuelzmåll och
miisloffue till same breff droge. 13: 282. —
2. Ovänskap, then twist och misloffwan eder
(S. Sture och G. Trolle) emellom är. HSH
24:62 (1516). wij affsatt haffue all
misloff-uan ogönst och ouilie then wij kwnna haffua
hafft til verdug fader biscop hans. Gust. 1
reg. 4:287. vi ... wenth them til igen wår
wilia och wenskap för then ogunst och
misloffue the wdj kompne wåre för thet wpror.
6:278. om ider nådhe någon misloffwen
haffuer til osz för wår försymmelsze skull.
7: 545.
Misslycka, f. Olycklig belägenhet,
missöde, motgång. E. K. Maj:t tilförende
aller-nådigst hafuer velat ansee sijn
underdånig-ste ödmiuke tieneres misslycka.
Stjernhjelm (HSH 3:125).
Misslycklig, adj. Andra skatta sig
misslyckeliga allenast af sin egen skada.
Hermelin d2a.
Misslynas, dep. Misslynna, intr. Blifva
misslynt öfver, ingen skal mislynas och
förtryta, At något talas om the många
egenskaper, Som samma stierna (Venus) har.
Spegel G. verk 168. torde E. K. Höghet ej
misslynna at i detta mitt oskapeliga bref
igenfinna et dess höga vård värdt ämne.
Tessin Bref 1:295.
Misslytt, adj. Lytt. wanskapat eller
mis-lytt. ^ P. J. Gothus Bön. e8a.
Misstnak, m. Afsmak, han kunde gifva
hänne så stor smak för lydna och så stor
missmak för olydna, at hon aldrig skulle
hafva blifvit felaktig. Fabricius 382.
Missmärka, tr. Misspryda, fleckar, som
halsen, bröstet och buken missmerkia, och
få ... namn af lefverfleckar. Lindestolpe
Frans. 29.
Missnåd, m. Onåd. Hoos konungen faller
j missnådh. Messenius Ret. D 2 b. märker
han en vink af missnåde, då blir hielte
sinnet förtviflande. Dalin Arg. 1, n. 7.
Missnöjas, dep. Vara missnöjd, han
missnögdes med all ting. Celsius 1 Kyrk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
