Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Missnöjsam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Missnöjsam
— 555 —
Mista
219. tusendetals människor missnöjdes med
deras egne fädernesland. Er. 14 hist. 84.
Missnöjsam, adj. Misshaglig.
Missnöjsamt gifte blir, när barnen trugas fria.
Löhman 387.
Missråd, n. Oråd. ville iag att vij
ack-tade oss för missrådh (Isl. vandrædé).
Reen-hjelm 57.
Misstacka, tr. Gifva otack. [Mnt. [-mis-danken.]-] {+mis-
danken.]+} oss hopes, ath the schola icke
mistacka oss. Gust. 1 reg. 3:108. wele wij
eder oc så redelige bethale så i oss jnthet
skole mistacke. 6:70. vele wij szå skicke
oss emot honom ath han oss inthet
mistacke skal. 10:56.
Misstaga, tr. Af misstag tillegna sig.
han skall haffue mistagit någre giäss. Hist.
handl. 13. 1:206 (1565). thet vedergäld man
gifver igen för det misstaget är af annars
mans åker. Stjernhjelm Sv. o. G. måles
fat. B 4 b.
Missteg, n. Felsteg. At gifva thet
men-niskliga förnuftet sina reglor och likasom
ledstenger, hvarefter thet må kunna trefva
sig fram .. . och vid all tilfelle taga sig
til-vara för olyckelig misssteg. Rydelius Förn.
öfn. företal 1.
Misstrefnad, m. Vantrefnad. olust och
misstrefnad. Svedberg Catech. 93.
Misstrifvas, dep. Vantrifvas, icke finna
sig väl, tillfreds, ther then ene delen skulle
... hafva öfvervigten, skulle then andre
misstrifvas. Svedberg Catech. företal c 2 b.
Misstro, tr. Hysa otro till. han (Gud)
... beteer sigh them som icke mistroo
honom. Vish. 1:2
Misstro, f. Vantro. Medh trwg och hoot
1 intet göra, 1 mijstroo sku i migh intet föra.
S. Brasck Ap. gern. M2b.
Misstrogen, adj. 1. Otrogen, utan tro.
ett fåkunnigt och mistroget folck, som icke
ännu haffua anammat doop och christendom.
Petrejus Beskr. 1:52.— 2. Otrogen, utan
trohet, een mistroghen quinna. Syr. 26:8.
Missträda, intr. Stiga miste. [T. [-miss-treten.]-] {+miss-
treten.]+} hafver aldrigh snafvat eller misträdt.
Schroderus Hoflef. 122.
Misströst, f. Misströstan. [Mnt. mistrost.]
Och än thå wij komme vnderstundom j
sådana sorg och bedröffwelse at wij wete ey
rettare än wij plat skole förgåsz, skole wij
än doch icke falla j miströst. O. Petri
2 Post. 39 b. miströst til Gudh. P. J.
Gothus Rel. art. 153. Misströst uppå Gud.
J. Rudbeckius Kon. reg. 174. the vordo
komne uthi misströst och nu intet rådh
viste. Schroderus Liv. 590.
Misströsta, tr. Ingifva misströstan,
betaga hoppet, vij af H. K:ttz vår elskelige
Gemalins skrifvelse afftaga kunne att i
(rikets råd) moste hafva giordt H. K:tt något
vanhop om H. K:ttz reesa hijt ådt Pryssen,
så vele vij att i H. K:tt der uthinnan intitt
misströsta. Adlersparre Hist. saml. 4:6
(1628).
Misströstig, adj. Misströstande. [Mnt.
mistrostich.] man skal icke wara
miströ-stigh om honom. O. Petri Handbok A 3 b.
(han) är miströstigh aff sin owärdigheet.
Svar till P. Eliæ g 3 b. genom thetta varda
alle miströstige til hoppet kallade. Spegel
Pass. and. 331.
Misstycka, tr. Misshaga, j giorden thet
migh mistyckte. Es. 65:12.
Misstyckja, f. Misstycke, misshag. [Fsv.
misthykkia, Isl. mispykkja.] han hölt then
misstyckio, som han hadhe till honom, icke
lengre inne medh sigh. L. Petri Kr. 74.
Misstäckas, dep. Misshaga, hwilkom
Gudh behagar, han kan icke mistäckias
Gudhi. P. J. Gothus Catech. K 3 a. thet,
som Gudi hafver täckts, skall ey heller
menniskor misstäckias. Schroderus Kors. 270.
Misstämmig, adj. Icke
sammanstämmande. olijke och miszstämmige meningar.
Lindestolpe Frans. 24. Medici vore
skillj-achtige och misstämmige. Ders. 63.
Missunst, Missynst, f. Missunsamhet.
ther en stijgher någhot högt, varder han
och medh månges missunst och affvund
beladd. Schroderus Liv. 906. En blind
affvund och missynst. Ders. 671.
Missvyrdan, Missvyrdna,
Missvyrd-ning, f. Missaktning, vanvördnad.
Sab-bathsens föracht och missvyrdan.
Laure-lius Kyrkord. 229. Aff the Påviske ...
Scri-benter kan man see uthi hvad föracht och
missvyrdna then helga Scrifft är i Påvedömet.
Rel. speg. 36. Sacramentets bruk och
förrättande uti privat hus ... kommer uti föracht
och missvyrdning. Stjernman Riksd. bih.
382 (1660).
Missvörda, tr. Missakta, vanvörda.
miss-vörde och ringe achte vårt och rijksens
mynth. Stjernman Com. 1: 223 (1572).
be-mälte Atheist Gudz ord missvördar.
Laure-lius Rel. speg. 306. månge ... missvörda
Guds helga hvilodag. Spegel G. verk
282.
Missynst, se Missunst.
Missår, n. Missväxtår, the för missåhr
skull icke kunne komma spannemålen
til-väga; Stjernman Riksd. 2:1072 (1644).
Mista, tr. Undvara, umbära. Vi sielfve
hålle tobaket för en onödig och heelt
mistande (umbärlig) pertzel. Stjernman Com.
2:703 (1653).
Mista, Miste, Misto, Mistom, adv.
Miste, the hade icke alla lupet mista (utan
mist ning, skada) som ther vppå (på slottet
vid stormningen) wore, the wore wehll
halff-parten om halsen, och en stoor part wore
iemelöösa. Svart Kr. 91. bleffue tå aff
krijgz-folket... een hoop slagne ... Doch sluppe
bönderne icke heller miste, uthan finge stoore
hugg. Tegel Gust. 1 hist. 2:157. Theras pi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
