Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Misting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Misting
— 556 -
Mjölkvägen
lar äro lijka som en godh krijgsmanz, then
intet misto skiwter. Jer. 50: 9. Annor land
och Rike som settia sigh vp emoot Christo
och hans ord, skola ey heller fara mistom,
vthan ock så komma på förderff. Uti. på
Dan. 308. skiuta mistom. P. Erici 6: 84 b.
then retta kernan . . . tagha the platt mistom.
Balck Catech. C 5 a. Thet skotet råkade
icke mistom. Schroderus Albert. 2:222.
om ens anslag mistom går. Lucidor Qq l b.
han ler för sig sjelf af sitt innersta, när
någon berömlig person går mistom i något
angelägit mål. Dalin Vitt. II. 5:122. han
skutit mistom sin pil. Hist. 1:299.
Misting, m. Som mister, är lottlös. the
hafva hus och hem, penningar, mat och
dricka hos andra, at the icke äro mistingar.
Svedberg Catech. 336.
Misting, f. Mistning. Misting, skada,
af-saknad, tapnad, jactura. Spegel Ordl. till
G. verk.
Mjeltsiktig, adj. Mjeltsjuk. [T. [-milz-süchtig.]-] {+milz-
süchtig.]+} Lindestolpe Surbr. fråg. 33.
Mjeltsjukling, m. Dalin Arg. 2, n. 35.
Mjugg. Dauid fick see at hans tienare
taladhe j miugg. 2 Sam. 12:19. Dacken...
kryper så iblandt them j miugh ifrå then
ene och till then annen. RR 14/? 1543. the
12000 mark ... ther trätes i miug om. Hist.
handl. 8. 2:104 (1566). Saul... war j hans
(Davids) hender och doch icke j miugg
drä-pen wardt. P. Erici 4: 65 b. the uthi miugg
om the Muskoviters prachtiker och
stämplingar hörde och förnummo. Petrejus
Beskr. 2:172. the antingen hvitska i miugg,
eller uppenbarliga säija. Phrygius Agon 42.
Är någhot til lastandes, så skal thet icke
skee uthi miugg, på baken. Comenius
Tung. 920. Ungdomens åhr uthi brunst rasa
fort, som en ijlande hvirfvel, Åldren i miugg,
omärckt, sacht-smijlande, smyger i ställe.
Stjernhjelm Here. 492. Detta kan inte ta
lag, at liggia på soperne längre, Eller sittia
bak ugnen i miugg. Lindschöld Gen. B 4 b.
Om någon tå smyger fram som lismar uthi
miugg. Ders. E l a. tu älskar helst then
som kan vara tyster- Och röjer intet alt thet
tu i miugg bedrifver. Spegel G. verk 39.
stöffvarn, Om han aff villsvijns spår fåår
något vädr’ i nosen, Kan icke gåå i miugg,
men faar och häftigt skeller. U. Hjärne
Vitt. 155. När en förmäten hand får i en
trägård komma, Så snappar hon i miugg en
skön och dyrbar blomma. Kolmodin Qy.
sp. 1:20. I fören i miugg et sådant lefverne,
som aldeles icke är skickeligit.
Lagerström Tart. 4. Et välde som i miugg hans
hierta eftertrachtar. C. W. Cederhielm 57.
Tiufven kommer i tnjug at stjäla. A.
Nicander Vitt. 16. Mången super i mjugg.
Ders. 181. flickan står i mjugg och tittar.
G. F. Gyllenborg 1:235.
Mjugglisteligen, adv. Med lönlig list,
lömskt, the honom miuglisteligen mördade.
Schroderus Hels. beg. skattk. 135.
Mjugglistig, adj. Bakslug, lömsk. Äro
... otålige månge legioner och skockar
mech-tige, miugglistighe, ilsnidighe, sveckfulle.
Kemner tillegnan A 2 b.
Mjuggmord, n. Lönmord. Lind Ord.
Mjuggmordisk, adj. Lönmördande. på
ett miuggmordiskt sätt aflijfva. Schroderus
Hels: beg. skattk. 234.
Mjuggmördare, m. Lönmördare,
miugg-mördare ... steglas. Comenius Tung. 669.
Han haffuer ock tilstadt them hemligom
miugmördarom, att the haffua dräpit
Judarna. P. J. Gothus Apost. gern. 422.
Mjuk, adj. Mild, len. Itt miukt swar
stillar wredhe. Ord. 15:1. han smeeker medh
sitt miwka taal. 26: 25. Jagh lät them dragha
itt lustigt ook, och gå medh miwka törnar.
Hos.\ 1:4.
Mjuka, tr. Göra mjuk. Det gudaspråk
poeter bruka Kan mod i matta hjertan ge
Och derhos hårda klippor mjuka. Dalin
Vitt. II. 4:207. Jag vil vältaligheten öfva
Och dermed mjuka hårda sten. 6: 63. Ack,
kunde jag med verser mjuka Hvart hjerta,
som tycks vara stål. 6: 65.
Mjåser, m. Tölp, våp. Lind Ord.
Mjåsig, Mjåsot, adj. Tölpig, våpig. Lind
Ord. ^
Mjäla, intr. Jama. Kattan miälar.
Comenius Orb. piet. 5. (Rietz.)
Mjälajord, f. Jord med fin sand; fin
och oduglig sandmylla. Rietz (Mjälljord).
I Bollebygd och Björketorp är mäst
mjälajord. Lön bom Hist. arch. 6:56 (1758).
Mjödhumla, f. Humla ("möhumla").
Lind Ord.
Mjöhund, m. 1. Vindthund, spårhund.
[Isl. mjöhundr.] han som plegar ride ij jacht
medh små miö hunder. Fin. handl. 8:27
(1537). miöhund (jachthund). Comenius Orb.
piet. 109. Haffuer hans herre lust til jagt,
så skal han försöria sigh medh gode
miö-hundar och stöffuare. Schroderus Hoff.
väck. 326. — 2. Knähund. Miöhunden och
Mässingzkiätilen gnälla snart. Grubb 528.
Mjölgrant, adv. Fint som mjöl. Then
gråå Melindæ jord sägz och then kraften
hafva At hon kan läka såår, ty vil man
henne skafva Uthur then hårda moo och
ganska miölgrant sella. Spegel G. verk 142.
Mjölkdeja, f. Förestånderska för
mjölk-afkastningen vid en ladugård; mjölkerska,
mjölkhustru. Hund Er. 14 kr. v. 399.
Parnassens nio mjölkedejor. Dalin Vitt. 5:118.
Mjölkmun, m. Mjölkätare, dibarn. [Mnt.
melkmunt, T. milchmaul, skägglös karl, [-vekling.]-] {+vek-
ling.]+} Du moors-grijser, Du äst nappast
afvänd än från tissarne,... du miölke-mun.
Stjernhjelm Fångne Cup. 8 intr.
Mjölkvägen, m. best. Vintergatan. [L. via
lactea. D. Melkeveien.] Spegel G. verk<tä>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
