Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Modig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modig
— 558 —
Morast
svett. S. Brasck Förl. sonen C 4 a. jag
röker min modiga pipa tobak. C.
Gyllenborg Sprätth. 68. han har kostat mig mina
modiga styfrar. Ehrenström 38.
Modig, adj. Trött. [Mnt. modich.] Så
modigh och trött var han dervidh. Sv. forns.
1:154. Jfr Mod, Mödig.
Modra, f. Modersjuka. Lindestolpe
Surbr. fråg. 35.
Modstjäla, tr. Göra modstulen. Freden
är hin, som modstiäl mannen.
Stjernhjelm Lycks. är. l intr.
Mognas, dep. Mogna, blomstret...
bitti jdha på sommaren moghnas. Es. 28: 4.
Molk, m. Salamander. [T. molch.] 3 Mos.
11:30. Salamander eller molk haffuer sitt
lijff i eeld. P. L. Gothus Undervisn. 261.
Molka, tr. Mjölka. [Isl. mjölka, molka.]
Haffuer tu icke molkat migh såsom miÖlk.
Job 10:10. skal en man födha en hoop köör
. .. och skal haffua så mykit til at molka,
at han smör äta skal. Es. 7: 22. han (påfven)
haffuer med. sin hoop offuergiffuit födha
Christi fåår,- och haffuer j mong hundrade
åår molkat, klipt och slachtat them. O. Petri
Svar till P. Gallé F 4 a. Stundom skall jag
korna målka. Moræus 390.
Molke, m. Mjölke. Lind Ord.
Mölle, m. (?). Molla. Atriplex, mölle.
Var. rer. voc. R 7 a.
Moltna, tr. Sönderbråka, söndermala,
grusa, pulverisera. ("Röta och bråka i
pulver och til svarta mull. Germ. zermalmen,
sönderkrossa." Stjernhjelm Ordl. till Here.)
Döden molmar i mull alt hvad här glimmar
och gläntzar. Stjernhjelm Here. 67.
Molna, intr. Mulna. Molna, nubilari.
Helsingius. Ögonen dunkla sin koos, och
synen molnar i mörkre. Stjernhjelm Here.
518. Det fagra solens skeen nu börja til at
molna. Achrelius Vitt. 428. ett
grufve-ligit uhrväder målnar up rundt omkring oss.
Svedberg Sver. ol. 45. Åter molna’ tiockt
i öster. Rydelius Vitt. 17. Himlen molnar
til. Sv. Nitet n. 24. Hennes ansichte synes
ofta molna i vrede. Mörk Ad. 1:319. Då
vår molnade himmel änteligen klarnar. 2: 326.
Molnbrott, n. Skyfall, molnbrott, eller
et hastigt och oförmodande vatnflödande af
himmelen, cataracta. Wallenius Gram. F5b.
Molnig, adj. Molndiger. en molnig storm.
Celsius Gust. Vasa lio. En molnig dimma.
Ders. 188.
Mon, n. 1. Värde, hwadh som helst thet
wara kan för prydning, som hela werlden
åstadh kommer och tycker mon om wara
(förtjena att värderas, skattas). L. Petri Om
nattv. C 2 b. ther the hålla stoor mon aff
(sätta stort värde pä), thet är alzintet nyttigt.
Jes. proph. 44: 9. — 2. Framgång, förmån,
fördel, båtnad, öffuerheeten ... skole medh
största omsorgh godhan ordning om
Skriff-tennes öffning driffua, til thes the såge al-
mogen j läronne och tronne winna mon.
A. Andreæ Försp. till Uti. på Dän. a 5 a.
Magogh ... rådde för Svea medh stoor mon.
Messenius Disa 2. Månss Smeek kallades
härtig Erichz son, Sveriges rijke var han til
föga moon. Blank, prolog. Så war thet
fa-dhren både glädhi och mon. At han hade en
fröman och troghen son. Tob. com. A 4 a.
Dhen ringeste mohn kan vara dhem en stor
fägnad, och dhet minste meen gråt och
klagan. Columbus Vitt. 151. Then beträngde
vist förvänte mycken monn (af den
rättslärde). Lucidor Ll 3 a. niutandes ... ingen
för den andra någon monn eller fördeel.
Stjernman Riksd. 3: 1877 (1682). thet är en
stor mohn ... at man med sitt tal och sin
skrifft kan strax gifva saksens natur och
sammanhang til förstå. Svedberg Schibb.
118. Oss sker icke en liten mohn, at
Christus ... är vår broder. Sabb. ro 1:517. —
8. Behag, välbehag, min käre son, I
hvilc-kom iagh hadhe myckin mon. Jos. hist. 13.
Mon, hielpverb (förekommer endast i pres.
och impf.) Månne. Mon Herranom någhot
wara omöghelighit? 1 Mos. 18:14. När iagh
legger migh, sägher iagh, När mon iagh skola
vpstå? Job 7: 4. mon tu wilia slå mig jhiäl.
Ap. gern. 7:28. Hwarföre mon min son så
lenge bortto wara, Eller hwadh mon
förhålla honom? Tob. 10: l. Mon borgharenar
j Kegila offuerantwarda migh j hans hender?
1 Sam. 23:11. Mone wij ock wara blinde?
Joh. ev. 9:40. mona the skola offra? Neh.
4:2. Sij, när wij nu ... offradhe för theras
öghon, monde the icke skola stena oss?
2 Mos. 8:26. Tå iagh thetta så tenckte,
monde iagh thet göra aff någhon
löössin-nigheet? Eller mon mijn anslagh wara
kötz-ligh? 2 Cor. 1:17. Monom wij och wara
blinde? NT 1526 Joh. ev. 9: 40. monen j
och wilia wardha hans läryungar? Ders. 9: 27.
Mop, n. Gäckeri, begabberi. Räffs il fund
och moop. Olfson Christiern 83.
Mopa, Måpa, tr. Gäcka, bedraga,
begabba. blef han tå moopadh som een fåne.
L. Petri Kr. 56. Mopa Gudh, är itt fåfengt
företagande, Han är skarpsynter och merker
grant hwar nätet står, och huadh
foglafän-giarenar haffua i sinnet. P. Erici 2:328 b.
Ridderskapet märckte sigh vara uthaf honom
mopat. Schroderus J. M. kr. 485. vidh
hans (Kristi) ord och tröst håller iagh migh,
...han mopar migh intet. P. L. Gothus
Undervisn. 75. Thorde han slijk herre måpa.
R. Foss 76.
Mopp ? [D. moppe, "et slags holländske
mursten" (Kalkar); Holl. mopsteen.]
Murarne (till tyghuset) äre satte på rostvärck,
beståhndes dehls aff Fyenske, dehls Svenske
mopper. Wärnsköld 1673 (HSH 35:409).
Morast, n (?). Moras. [T. morast, m.]
Slottet var på en liten högd mitt ibland
dessa moraster beläget. Mörk Ad. 2:265.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
