Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mummenskans ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mummenskans
- 563 —
Mundliga
Mummenskans, Mumskans, m. 1.
Fast-lagsspel, gyckelspel, maskerad. [T.
mum-menschanz, mummschanz, af mumme, mask,
skråpuk, och schanz, spel, lek, skämt.] thet
kong. Ma:tt tiil Swerige skal lenger hölle
samma knecther theris beszoldingh vppe
vnder szadana wiilkor, szom her tiil skett
är, ther hans nåde icke haffuer hafft några
wisse eller redelige bescriffne muster zedeler,
jcke heller theris szold epther redelighett
bescriffuen, ... ther kenner Kong. Ma:t sig
fast och höglig vtinnan beszwerett wara, och
betröster szeg for jngenn deel lengre hölle
szådana mumskans vppe. Gust. 1 reg. 10:
224. — Bildl. om fiendtligt anfall. Söffuerin
norby haffuer forsamblet en hoop folk ...
och tagher tiil siigh alle the forslagne skalkar,
som han wtöffuer komma kan, och lather sig
höra att han wil winna en mwmmisskandtz.
3:50. Jören Wulffeffuer haffuer sittidt j
Kö-penhaffnn och berömtt sig ... att han wille
gesta osz jnnan fastelagh, nest komandis,
och wille bringa osz en slick Mummeskantz
szom icke swagh skulle wara. 8:283. thet
selskap haffuer achtet oss en mummerskantz,
när the elliest kunne see theris ram och
tilfelle. RR 12/s 1545. Niels Grabbe ... bragte
fiendener så mongan mummenskandz. Svart
Kr. 48. de (hert. Johan och Carl) hade, då
allareda satt sig en annan väg före, än söka
till bröllopskost (besöka kon. Eriks bröllop).
De aktade bringa Kon. Erik en annan
mom-meskans och försöka lyckan om de kunde
förraska Wadstena slott. S. Elofsson 161.
Men hade the fått gått medh them
(knektarne) i dantz, The hadhe fått en weldigh
mummers skantz. Hund Er. 14 kr. v. 333. —
2. Hvad bemärker ordet i följ. exempel?
där var en ståtelig mummerskants, både i
penningar, sammet och annat siden tyg til
många tusend daler, som det Danske
krigs-folcket skulle afbetalas med. Tegel Er.
14 hist. 275. _
Mummeri, n. Förklädning, maskering,
maskerad. [T. mummerei.] then hedniska
och dieffla fastelagh medh fråtzande och
drickande, medh mummerij och allehanda
skalckheet. P. Erici 1:180 a. de (Skottarne)
hade aktat bringa Kon. Johan fastelagsvis
ett mummeri och med bara svärder dansa
inför honom. S. Elofsson 193.
Mun, m. effter Herrans munn (tillsägelse,
befallning) foro the. 4 Mos. 9:23. Huilken
som tin munn emoot ståår, och icke lydher
tijn ord. Jos. 1:18. the ... igenwende at
tala, och ladhe sina hand på sin munn (höllo
sin mun, tego). Job 29: 9. alle theras
wel-dighe skemma sigh, och leggia handena på
sin munn. Micha 7:16. Siyarenar skola til
skam warda, och spåmännenar til spott, och
moste allesamman skyla sigh om munnen.
3:7. — Jag har suttit en stund och rifvit
galen mun {pratat galenskap, tokeri) borta
hos grefvinnan Utangods. Modée Fru
Rangsjuk 63. (Se Rifva o. Mun rifva re.)
Munbruk, n. 1. Prat, pratsamhet,
sa-kerne (vid rättegång) offta blifva förhalade
genom onödigt munbruk oc vidhlyfftighet.
l. Paul. Gothus Mon. pac. 821. han ...
medh sqvaller och öfverflödigt munbruuk
beteedde sigh så at alla vidh honom
väm-jades. Schroderus Hoff. väck. 101. — 2.
Ordvexling, träta, eljest (om ej förlikning
sker) varda strijder ... oc munbruk (olååt,
kijff, banskap, svordom) oendelige.
Comenius Tung. 656. Demosthenis arga
munbruuk emot Philippum. Schroderus Pac.
154. Det munbruk som Anders Stråles
efter-lefverska hafver haft med kyrckioherden
-medan han stod på predikstolen.
Stjernman Riksd. 2:1321 (1660). Contention och
munbruk emellan mig och ... prinsen sjelf
upväxte. Ehrensten (lönbomi4ne/r. 1.5:102),
Munbruka, intr. the föga sköta hvadh
som andre emoot them knorrade eller
mun-brukade. Schroderus Hoff. väck. 252.
Munbrukande, n. Smädligt tal. öffuer
hela riket ähr mykitt roop och
mundbru-kannde wpkommitt om thenn försambling...
Hist. bibi. 2:262 (1594).
Munbrukare, m. Pratmakare, skräflare.
En fahrligh, förslagen och hinderlistigh
munbrukare kallar man vältaligh. Schroderus
Hoflef. 157. en tvetaligh munbrukare och
dantare. Ders. 183. förvetna munbrukare.
Heracl. 56.
Munbud, n. Muntligt sändebud,
siäle-söriare ... såsom hans (Kristi) Legater och
munbodh. P. Erici 3:139 b.
Mundlig, Munlig, Munnelig,
Mynde-lig, adj. Muntlig. [Isl. munnligr.] mundligh
predikan. L. Petri 1 Post. förspr. 9. thet
mundliga och vthwertes ordet. 2 Post. 120 a.
Presterna skola wara androm til rettelse så
wel medh theras godha omgenge, som med
predican och munlig läro. Kyrkord. 71 b.
munligh bekennelse. Falck 134 b. någre
munnelige werffwer. Gust. 1 reg. 9: 79.
thenne breffuiszere ... then wij j blandt
andra haffuom giffuit noghra myndeligha
be-falntnghar edher tiil berettha. 3:51.
Mundliga, Munliga, Munneliga,
Myn-deliga, adv. 1. Muntligen. [Fsv. munneliga,
myndeliga, Isl. munnliga.] Ordhet... warder
mundeliga predikat. l. Petri 1 Post. 42 b. han
... förclaradhe Scrifftena mundligha. Falck
141 b. munligha talar iagh (Gud) medh honom
(Moses). 4 Mos. 12:8. må tw ... munneliga
giffua honum fore wår mening. Gust. 1 reg.
9: 9. iagh talar munneligha (utan tolk) medh
idher. 1 Mos. 45:12. och maage j skicka
tiil oss ... godhemenn wtaff raadit... kwnne
wij them thaa ytthermere wor wilie
myndeligha berettha. Gust. 1 reg. 3:45. — 2. Med
munnen, munliga vndfå Herrans lekamen.
L. Petri Chr. pina E 6 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
