Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Myl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Myl
— 567 —
Mytemakare
Myl, m. Boll. [Fsv. myl, Isl. myll.] Pila,
ball, myyl. Var. rer: voc. K 2 a.
Sphero-inachia, spel eller kempan som skeer med
myyl. Ders. Myyl, Håll, Pila palmaria.
Schroderus Lex. 46.
Myllsårder, m. Mullplog. mylsålder.
Stjernman Com. 2:841 (1658).
Mynd, f. [Isl. mynd, f.] 1. Bild, porträtt.
Konung Johan III:s mynd och afmålning
(Conterfait). Girs Joh. 3 kr. företal. Grefve
Per Brahes mynd. Stjernman (Sv. bibi.
3: 20). — 2. Afbildning, figur. Sättiandes
brede vid Runerna theras åtskilliga ritnings
sätt och mynder. Verelius Run. 2. — 3.
Form, art, beskaffenhet, närmare tenckia
på vårt ädla modersmål och giöra sig nogare
underrettade om thes egenskap, mynd och
retta skrifart. Svedberg Försvar 19. vårt
språk alt mer och mer kommer i skick,
och får i mykit sin egen mynd och skapnad
igen. Gram. 134.
Mynda, f. Mynde, n. Redskap, hvarmed
en farkost vrickas. Mynda, mynde,
Ruder-schauffel, damit man in einem Kahn oder
kleinen Boot rudert. Lind Ord. (Lapparne)
bruka hvarken segel eller ådrar (åror), utan
ett mynde ("utriusque vices obeunte exiguo
gubernaculo, quo cymba et regi et simul,
quantum satis est, impelli valet").
Rudbeck Ati. 1: 320.
Mynda, tr. Mynda (stryka) en båt tilbaka.
Lind Ord. Mynda, ro med bakstammen
förut. Rietz.
Mynde, f (?). Myndighet, anseende, få
respect och mynde i ditt stånd. Columbus
Vitt. 78.
Mynde, n., se Mynda, f.
Myndelig, Myndeliga, se Mund lig,
M u n d I i g a.
Myndig, adj. [Mnt. mundich, T. mündig.]
1. Befullmäktigad. vestheras capitel flerum
synnom hafft sin myndoge bud tiil mich.
Gust. 1 reg. 1:35. — 2. Mäktig, betydande,
ansedd. Simon, som tilförenna vthi then
stadhen plägadhe bruka truldom, och hadhe
förwilt thet Samaritiska folcket, säyandes
sigh wara mykit myndighan. Ap. gern. 8:9.
Gabriel... en aff the myndugasta Englar.
L. Petri 3 Post. 59 a. man här medh gör
fädernas skriffter lijka myndighe och goda
medh Gudz beskreffna Ordh. Nov. ord. eccl.
195. — B. Manbar. När öfvermagar varda
myndige (impuberes cum pubescunt),
för-andra the sijn klara röst oc tala gröfre och
manligare. _ Comenius Tung. 231.
Mynkeri, n. Munkväsende. [Mnt.
mon-kerie, T. möncherei.] all speel... ther
på-wen ... pläghar driffua med mynkerij och
mong partij. Psalmb. 1536 84.
Mynta, tr. Tillreda, anstifta. [Jfr T. auf
einen miinzen.] Med Dannemark stode man
ock i gamle laget. Fuller skiedde oss här
och där förtret, och kunde man väl aftaga,
at emot oss mycket myntades. Stjernman
Riksd. 2:982 (1641).
Mynte, n. [Mnt. munte.] 1. Bild på ett
mynt. (Jfr Mynd 1.) Mynte, imago,
signum, titulus numismatis. Helsingius.
Läter migh see myntet på skatpenningen.
Matth. 22:19. — 2. Mynt, myntverk, lett
(lät) Her Götstaff vpretta ett mynte i Vpsale.
Svart Kr. 64.
Myr, n. it sumpit myyr. Spegel G. verk
105.
Myrla, intr. Vimla. [Jfr Isl. myr, otalig
mängd. B. Hald. D. mylre.] Den
matke-hop, som myrlar, yfs och krälar På jordens
klot. Dalin Vitt. I. 3:30. När jag då ser
vår jord, så blygs jag med en skräck, Hur
millioner kryp här myrla kring en knäck.
II. 6:67.
Myrt, f. Myrten, blad af myrt. A.
Nicander Vitt. 24. The möre myrter. Spegel
Öpp. par. 16.
Myrtafs, m. Myrbjörn. Lind Ord.
Myrtjockt, adv. de qvickhöfde folk, som
myrtiockt kräll’ i China. Columbus Vitt.
102.
Mysare, se M ö s a r e.
Mysig, adj. Mysande? Kärlig? Hon...
med en mysig mun sit mästarverk besåg.
Celsius Gust. Vasa 13. Dido... i en
mysig famn straxt tager honom (gossen) opp.
Æn. 27.
Mysig, se M u s i g.
Mysing, m. [Isl. mysingr, regulus
mari-timus. Egilsson.] en mysing eller
siö-konung. Dalin Hist. 1:318.
Mysing, m. Tomte? [Jfr tomtbysing
(Ihre Dial. lex.), tomtpysing (Rietz).] Desse
ha ... beskådat husen och grundat på, huru
de måtte bli deras evärdeliga ägare, hvartil
de ha betient sig af Lasterne, som i denna
staden äro trogne tomtmysingar. Dalin
Arg. 1, n. 25. (2 uppl. 1:159 har tomtgubbar.)
Myssja, Mössja, tr. Stoppa, täta en
vägg med mossa. Lind Ord. Rietz.
Myssla, intr. Hvissla. (Ihre Dial. lex.)
Mars hadd’ nästan ingen sysla, Utan geck
för sej ok myssla. Lucidor C 4 b. Mysla
åt en. Lind Ord.
Mysslan, f. Mysslande, n. Hvissling
(smackande). Myslan, Poppysma.
Schroderus Lex. 87. Ryttaren ... hästen antingen
medh myslande stillar (poppysmate
demul-cet), eller honom medh sporarne reeter
(upäggiar). Comenius Tung. 451.
Mystra, intr. Hvissla (smacka, jfr Ihre
Dial. lex., K. Nilsson Ord o. talesätt).
när Styrbjörn mystrade, stod hvar lem (pä
hästen) i lydna. Dalin Vitt. II. 6:109.
Trasten ... skrek 9ch mystrade allestädes i
skogen. Linné Öl. resa 20.
Mystran, f. hvisslan, mystran, poppysma,
sibilus. Comenius Tung. index.
Mytemakare, m. 1. Upprorsmakare. [Mnt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
