- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
571

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mäkta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mäkta

— 571 -

Märka

ondt emellan honom och hans svåger. L.
Petri Kr. 20.

Mäkta, adv. med adj. bet. Mäktig, väldig,
stor. ith mæckta tal folk. Gust. 1 reg. 1: 221.
itt meckta sorll. 1 Sam. 14:20. han wille
göra honom til en mekta man. O. Petri
Men. fall D 7 b. the som lätes wara mechta
män, wore doch vnderkuffuade aff enne
qwinno. Kr. 158. en mechta hielte. Ders.
170. så hölt han itt mechta hoff i Stocholm.
Ders. 93. mecta straff. / Post. 66 b. leet han
tillredha itt mächta giästébudh. L. Petri
Kr. 18. ett mäckta liud af månge klockor.
Eurelius Vitt. 18.

Mäkteliga, adv. Med makt, kraftigt.
[Mnt. mechtliicen.] the mechtighe skola
mech-teligha straffadhe warda. Vish. 6:7. Hon
(visheten) recker jfrå then ena endan til then
andra mechteligha, och regerar all ting wel.
Ders. 7 (8: l). mechteligha (mäkta) gladh.
1 Macc. 11: 44. Paulus betyghar
mechteligha, at han haffuer sitt Euangelium aff
ingen menniskio. Försp. till Ebr.

Mäktig, adj. Väldig, stor, kraftig, stark,
rik, betydande, mecktig bekosthning. Gust. 1
reg. 10:37. en mechtigh häär. 2 Kon. 7:6.
Presternar loffuadhe Herran hwar dagh medh
Herrans mechtigha strengiaspell. 2 Krön.
30: 21. mechtigh (stark, mäkta kunnig) j
Scriffterna. Ap. gern. 18:24. the Edomeer
drogho vth emoot them medh mechtught
(talrikt) folck. 4 Mos. 20:20. itt mechtught
(hårdt, svårt) örligh war emoot the Philisteer
så lenge Saul leffde. 1 Sam. 14:52. Joram
vpkom offuer sins fadhers Rike, och wardt
thes mechtigh (öfvermäktig). 2 Krön. 21:4.
offuer then vnga mannen kunde wij icke
mechtighe warda. Ty han war oss förstarck.
Sus. 39. Herren kan ock göra mechtigh
(stora) ting. Joel 2:21. then mannen war
ganska mechtigh (rik) och hadhe trytusend
fåår och tusende geter. 1 Sam. 25:2. then
mechtigeste (förnämste) ibland Sauls
heer-dar. 21:7. en mechtigh (mäkta) stoor hoop.
Ap. gern. 14:1. Israels barn hadhe lychtat
then mechtigha stora slachtingen. Jos. 10:20.
itt mechtigt stoort wädher. Ap. gern. 2:2.
lät mechtigha stora haghelstenar falla. Syr.
46: 6. Dauid war ... på godz och äghor ganska
mechtigh (rik). L. Petri 2 Post. 137 b. dhe
sin skulld, som de hoos en och annan hafva
uthståendes, intet kunna mechtige (i stånd
att betala) blifva. Stjernman Riksd. 2:
1013 (1642). the lättare genom
sachtmodig-heet än såsom mootsträfvigheet sin begähran
mächtighe vordo (förmådde erhålla).
Schroderus Liv. 428. kunde han aldrig blifva thet
mächtig (bemäktiga sig det) som han
åstundade. Peringskiöld Vilk. 220. han blef
sin önskan mägtig (vann sin önskan). /Is.
Ban. 2:329. Mechtogh (mäkta) gerna hade
vij sedt, ... att I ... besökia oss. HSH 36:
366 (1635).

Mäla, tr. Förmäla. [Isl. mcela.] vil iag
... här om mäla dät kortast iag kan.
Hermelin a8a.

Mäla, tr. Mäta. [Isl. mcela ] lodh som
man mäler diwp med. Var. rer. voc. P 4 a.
mäla himmelen. Jer. 31:37. sanden j
haff-uena, then man hwarken mäla eller rekna
kan. Hos. 2 (1:10). mäla Jerusalem, och
see huru breedt och longt thet wara skal.
Sach. 2:2. Hoo mäler watnet medh
han-denne. Es. 40:12. Medh hwadh mått j mälen,
ther skola andre mäla idher medh. Marc.
4: 24. han määlte byggningena til wijdd och
högd, alt medh eenne stång. Hes. 40:5.
Statt vp, och määl Gudz Tempel. Upp. 10
(11: l). mwr, then medh eno mätosnöre määld
war. Am. 7:7. Jfr Måla.

Mäld, Mälde, n. Porträtt. [Mnt. melte,
T. gemälde.] Sköne, hiertans-tröstlige mäld
(Dianas bild). Stjernhjelm Fångne Cup.
8 intr. min skönstes mäld och beläte. 11
intr. thet sköne mälde. 9 intr.

Mäldkorn, n. Qyarntull. Mölnaren han
snappar effter mäldkorn (söker sitt bästa).
Comenius Tung. 405 (L. molitor
emolu-niento inhiat. T. der Muller schnappet nach
dem Metzkorn.)

Mäle, n. 1. Tal, röst, ton. [Isl. mceli.]
Han ... med et mesaktigt och förtreteligt
mäle förmanar dem alla til dygd. Dalin
Vitt. II. 6:39. — 2. Talan. The
(riksförmyndarne) träde könlig fram til Hennes
Majestet, Och lägge nid sijn macht, sitt mal’
och myndigheet. Stjernhjelm Jubelsång.

Mälestång, f. Mätstång. [Isl. mælistöng.]
hadhe ... ena mälestång j sinne hand. Hes.
40:3. mannen hadhe mälestångena j
han-denne. 40:5.

Mälning, f. Mätning. [Isl. mceling.]
Helsingius: Finitio, definitio, metatio,
limitatio, mensio, dimensio, mensuratio.

Mälning, f. Säd. theras säcker skulle
fyllas medh mälning. J Mos. 42:25.
åsnin-nor (lastade) medh mälning och brödh och
spijsning. 45:23.

Män, interj. (Se Sv. Ak. Ordlista vid
J a.) Ney så män. Prytz O. Skottk. D 4 a.
Ja män rätt nu komma the vth. Ders. E 4 b.
Joo joo, guss (Guds) men iag tror icke
annars. Beronius C ib. Vas (vår Herras)
män! Gud gifve jag vore väl hemma!
Lagerström Mad. Apr. 89.

Mängsel, f. Blandning. [T. mengsel.]
en mängsell aff undran, hopp och frögd.
Wexionius Sinn. B2 3 a.

Mänta, se Menta.

Märd, f. Mjärde. [Isl. mærÖ, f.] Märd,
nassa. Helsingius.

Märka, tr. 1. Sätta märke på. somlighe
... wille merckia och tekna rwmet (stället,
der man gömt tabernaklet m. m.), men the
kunde icke finnat. 2 Macc. 2: 6. — 2. Lägga
märke till, gifva akt på, taga i akt. hörer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free