Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Märke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märke
— 572 —
Märksam
mina röst, och merker hwadh iagh sägher.
1 Mos. 4:23. Trana och Swala merkia sin
tijdh, när the igen komma skola. Jer■ 8: 7.
Så hörer migh nu mijn barn, och merker
vppå mins munz taal. Ord. 7:24. the
til-hörares öron skola grant på merkia. Es.
32:3. Så merck nu til, at tu må förstå
sy-nena. Dan. 9:23. merker åt och hören mitt
taal. Es. 28:23. — 3. Förmärka, skönja.
en förnufftig merker mannen på hans
åt-häffuor. Syr. 19: 26. — 4. Bemärka, betyda.
the haffua ther (i hebreiska språket) wel tijo
ord alt itt merkiandes, ther annor mål
som-mestedz som nogast komma itt åstadh. Dav.
ps. 1536 förspr. ecclesia, thet merker
för-sambling. O. Petri Men. fall E 6 a. Jesus
mercker på wårt måål så mykit som Frelsare.
L. Petri 1 Post. I 6 a. the helige Martyrers
beläthe, och wäl annor som något
synner-ligitt haffua til at merckia och oss påminna,
sådana som är Georgij och Christophori,
medh huilke öffuerheetennes och
Christe-liga lärares embete beteknas. Nov. ord.
eccl. 336. — 5. Anmärka, anföra, iag menar
det vara nog sagt, när jag endast märker,^t
en så ovanlig ståt... satte alla åskådare uti
förundran. Ban. 2:4.
Märke, n. 1. Kännemärke,
igenkänningstecken. thet skal wara then färgha och
merke genom hwilkit wij skole warda kende
for Christi leriungar, at wij elske hwar annan
inbördes. O. Petri 2 Post. 140 b. Titt
se-ghel war aff silke ... och titt merke
(flagg-märke) stickat ther vthi. Hes. 27:7. — 2.
Tecken, tillkännagifvande. Szå (effter ingen
wille begynna på talet) gaff Canceleren
merke, at han wille begynna. Svart Kr.
130. — 3. Bevis. Uptag dät för et ofelbart
märke af mit hjertelag. Hermelin F 2 b.
Carl dän XIl:tes ... ankomst till sina
Nordiska länder, som, till ett nytt märcke af
Gudz stora nåd, skedde på Luciæ-dag anno
1715. Rydelius Vitt. 14.
Märkedag, m. 1. Märklig, betydelsefull
dag. Välkommen til et slut, du stora
märkedag, Då på sin thron går up en ny vårt rikes
Lag! Dalin Vitt. 3: 281. — 2. Skottdag,
de moste tilläggia en dag eller fördubbla och
upräkna den 10 Decemb. två gånger i detta
fjerde åhret, hvilken de kalla märkedan och
året skotåret. Rudbeck Atl. 1:112.
Märkekafle, m. Hoos skomakaren kallas
en (= säges man) merckia skor, när han sin
merckekafla brukar. Rudbeck Atl. 1:741.
(Variant: merketafla; i lat. texten:
Merke-stock.)
Märkelig, adj. Utmärkt, betydande,
ansedd, märkvärdig, anmärkningsvärd,
betydlig, en mächtigh och märkeligh förste.
L. Petri Kr. 31. vj (6) merkeliga oc
för-stånduge bönder vthaff huario lagxago. Gust.
1 reg. 4:148. en merkeligh Gudz man. 1 Sam.
9: 6. the ther merckelighe äro jbland Apost-
lanar. Rom. 16:7. The haffua sijn Rike wel
regerat, och merkeligha gerningar giordt.
Syr. 44:3. androm til itt merkelighit Exempel.
19:3. Hörer, ty iagh wil tala thet
merkelighit är. Ord. 8: 6. til migh är kommet itt
hemlighit ord, och mitt öra haffuer ther aff
fått någhot merkelighit. Job 4:12. angripin,
icke vthan hans merkeligha skadha. Försp.
till 1 Macc. nogra merkeliga richsens ærende.
Gust. 1 reg. 1:238. wåre wij honum plictuge
eth merkeligit stycke peninger. 9:62. een
merckeligh summa sölff. Tegel Gust. 1
hist. 2:36.
Märkelse, f. Bemärkelse, betydelse,
ordet Traditio, huilkit man på wårt Suenska
måll vthtolkar Stadge, haffuer åtskilielig
mer-kelse i Scrifftenne. L. Petri Kyrkost. 5 a.
Beläther och målningar kunna wel lijdeligh
wara i kyrkiornar, ther the skickelige ähro,
och haffua någon wiss historia eller
merc-kelse at tekna. Nov. ord. eccl. 835. hennes
(Motala elfs) första stanningh skeedde icke
vthan stoor merckelse. P. P. Gothus a 3 a.
Tekn ... medh theras merckelser. Dens.
X 8 b. thesse tu orden, gambla och nya
Testamentet, hafva tvenne åthskillige
mer-kelser. J. Rudbeckius Kon. reg. 3.
Märkesnöre, n. Hoos skreddaren kallas
merckiesnöre det han mercker kläden med.
Rcdbeck Atl. 1:741.
Märkesten, m. ? nogor koreleband .. .
som wogho med merkestenarna 2 löd:
mar-cer. Gust. 1 reg. 7:18.
Märkesticka, f. Karfstock. Ingen i
Sverige är som icke veet hvad merkesticka är,
hvilken gemene man bruka när de föra
någon stoor myckenheet af säd, kål och andra
varor: då han som lefvererar och han som
mottager skiära ett streck på en sticka för
hvar tunna han emottager, hvilken sticka
sedan i tu skiäres och hvar behåller sin del,
så att om någondera ville räckningen
förfalska, kan det intet skie, ty när stickorna
jämföras och tilhopa sättias, då svara intet
merckiena. Rudbeck Atl. 1:740.
Märketråd, m. Se Rietz. Grant skal
jagh (skräddaren) märka både framme och
baak, Min märketrå skal icke blifva slaak.
S. Brasck T. krig. I 2 a.
Märkisord, n. Teknisk term, konslterm.
så hafver mig tyckts sämligit vara och lända
vårt urgamla, härtil dags obeblandade
tungomål til prijs, ... om man upfunne och i bruk
satte, i ställe för latin och grekiska, någre
svenske beqväme och af sig sielf
förstånd-lige konstmätige märkis-ord. Stjernhjelm
Bac. Carol. 183.
Märkning, f. Uppmärksamhet. [T. [-merk-ung.]-] {+merk-
ung.]+} Ibland alle krijgzöfverster ... hafver
ingen gifvit noghare acht och märkning uppå
krijgzmännernas dygd och manligheet, än
thenne. Schroderus Liv. 802.
Märksam, adj. [T. merksam.] 1. Upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
