Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Märksamhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märksamhet
— 573 —
Mätkonstnär
märksam. Uppå denna berättelsen hörde
min prins med märksama öron. ^s. Ban.
1’: 143..— 2. Skarpsynt, tu måste grant pröfva
theras sinnen, som tu äst i sälskap med;
ty somlige ... hafva ett märcksamt förstånd.
Somlige åter hafva grofvare öron, och märka
intet så grant hvad som låter väl eller illa.
Ry-delius’Sed. 61.
Märksamhet, f. Uppmärksamhet. [T.
merksamkeit.] Mannavett får man ... af en
flitig merksamhet, tå man i sin lefvernes
vandel åtskilligt ser, hörer och pröfvar.
Rydelius Förn. öfn. företal § 6. om mong ögon
... förena sin merksamhet. Förn. öfn. 374.
Märktecken, n. Järtecken. Alle the som
sigh på spådom, troldoom, foghelroop,
märck-tekn och annat teknetydhande förlåta. R.
Foss 89.
Märkvärd, adj. Märkvärdig. Jag minnes
ei hvar gång: jag nämner en för alla, Den
ock med högsta skäl man må för märkvärd
kalla. Kolmodin Qv. sp. 2:296.
Märs, n. merszett. Gust. 1 reg. 10:130.
§e Marsa.
Märsa, f. Fiskkasse. Schroderus Lex.
60. Jfr Rietz Meis.
Märskrejare, Märspinka, se K r e j a r e,
Pin ka. Märskräjare, Märsepincke. Tegel
Er. 14 hist. 59.
Märstall, n. Stall för hästar. [Mnt.
marstal. T. mähre, häst.] ther äre siu laga hus
i hvariom prestegårdh, som äre ... fähus och
märstall. H. Brask (Hist. handl. 8. 1:66).
Mäskesäck, m. Epicureer the ähre
diefvul-sens mäskiesäckier. A. Laurentii Hust. 62.
Mässel, se Massla.
Mästare, m. 1. Magister. Universiteter
... göra Baccalaurer, Mästare (magistros),
Licentiater och Doctorer. Comenius Tung.
737. mesther olaff (Petri) waar Camara
me-sther. Gust. 1 reg. 2: 61. oss elskeligh
wer-dugh herre mester Oluff tiill Vpsala och
Lincöpingh etc. Domherre. 2:263. — 2.
Lärare. kloke mestare j naturligha konster,
sådana som man nu kallar Philosophos.
Matth. 2:1 (glossa). j skolen icke läta kalla
idher Mestare, Ty en är idher mestare,
Christus. 23:10. Ästu en Mestare j Israel,
och weest icke thetta? Joh. ev. 3:10. sadhe
til honom, Rabboni, Thet är, Mestar. 20:16.
wilia wara Mestare j Scrifften. 1 Tim. 1:7.
— 3. Författare. Philo skal haffua warit
Mestaren til thenna book. Försp. till Vish.
Mestaren til bookena om the Maccabeer.
P. J. Gothus Sax 87. epterfölia then
tydska vtsetningena (öfversättningen)... huilkes
mestare vtan tuiffuel well haffuer ...
öffuer-seett alla exemplaria. Syr. bok 1536 försp.
— 4. Konstnär, mästerlig utöfvare af en
sak. han war en mester på koppar. 1 Kon.
7:14. wijsheten som en Mestare är til alla
konst. Vish. 7:21. Jagh ... är en mestare
til at hielpa. Es. 63:1. — 5. Beherskare,
öfverman. Och är troon och kärleken all
Lags Mestare, och haffuer them all vthi sitt
wold. Försp. till G. Test. Giff them Herre
en mestare, at Hedhninganar mågha
förnimma at the menniskior äro. Ps. 9: 21.
Mästarinna, f. Drottning Margareta,
hwilken en rätt Mesterinna war til at plåga ...
the Swenske. Svart Ärepred. 55. then
Epi-stelen til- the Hebreer är een Mesterinna til
at åtskilia Christum och Mosen. Uti. på
Dan. 414.
Mästerkast, n. Öfvertag, öfverhand.
Cupido Venus son, Med hvilken iag (Apollo)
mon strijda Om bäste mästerkast.
Stjernhjelm Fångne Cup. 5 intr.
Mästerlig, adj. Lärd, lärdomsidkande.
kom han till mesterliga academien vthi
Vpsala, ther han studerade vnder dess, lär^
mestare. Brahe Gust. 1 kr.
Mästerman, m. Handtverkare, mästare.
[Isl. meistaramàÖr, Mnt. mesterman.) Ære
ok någre mestermen j edert land, som
vel-viliga velia giffva sig til oss j vaar tiænest.
Finl. 122 (1501). Skotter, som mestermenn
vore paa sadanth (att gjuta kanoner). HSH
20:247 (1508). mestermennenas
(konstnärernas) prijsgijrugheet (föranledde att de gjorde)
beletet med aldra största konst. Sal. vish.
1536 14:18.
Mästerska, f. Lärarinna. [L. magistra.]
wijsheten ... mesterskan är til all kunst.
Sal. vish. 1536 7:21.
Mästra, tr. [T. meistern.] 1. Inöfva,
dressera. Menniskian tämier en häst och
mestrar honom til, ehuru modig han ock är.
P. J. Gothus Rel. art. 119. — 2. Beherska,
råda öfver, han til thet yttersta mästrar
och underkuffuar alla kötzlige begärelser.
Schroderus Hoff. väck. 258. Ruus, titt
hemliga Råd, skal mästra titt hof och all upvacht.
Stjernhjelm Here. 121. hon tror sig kunna
Blott med ett ord, ett lijtet gladlynt löije,
Snart mästra Pyrrhus. C. Gyllenborg
Andr. H 2 a.
Mätig, adj. Måttlig. [T. mässig.] föörom
ett kyskt, tuchtigt, mildt och mätigt leffuerne.
P. J. Gothus Sal. 396. nychter och mätig
i maat och dryck. Hust. 65.
Mätiga, tr. Mildra, moderera. [T.
mäs-sigen ] han raasar icke, skrijar och roopar
ther icke emoot, uthan han mätigar sina ord.
P. J. Gothus Apost. gern. 347.
Mätighet, f. Måttlighet. [T. mässigkeit.]
nychterheet eller mätigheet i all ting. J.
Bot-vidi Likpred. E 1 b. bådhe hoos Hedningar
och Christne är fordom mätighet och
nych-terhet hållen i stoor ähro. Rothovius 2
Pred. C 4 b.
Mätkonst, f. [T. messkunst.] Archimedes
... uthi Geometria eller Mätekonsten ... var
väl förfaren. Schroderus Liv. 298.
Mätkonstnär, m. Mätkonstneren, then
verldberömde Archimedes. Stjernhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
