Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nappt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nappt
— 578 —
Naskot
Swerigis rijke napliga forwinner j wår tijdh.
Gust. 1 reg. 8:27. betroo napliga enom
ibland twsende. Syr. bok 1536 6:6. fast
the hade thet [brefvet) läsidt, hade almogen
naplige stält ther någen tro til. Svart Kr. 166.
Nappt, adv. Knappt. Bättre gäst vij förr
napt haffue hafft här. Messenius Signill 10.
(han talade) medh sväffvande röst, så at
then, ther väl örat tillade, napt höra kunde.
Phrygius Agon 41. napt i något kungerijk
Är funnitz något sinn hans lijk. Olfson
Christiern 6. Konungens Foutar finge som
nappast taladt twgh eller try ord medh them
för än the bude them hugg. Svart Kr. 116.
Med Ryssen giorde han tiugu åhrs fred, och
hölt den nappast fämb åhr. Gust. Adolf
Skr. 145. the voro som nappast inkomne.
Svedberg Dödst. 15.
Napptagas, dep. Göra nappatag,
nappas. Napptagas i bassett (ett slags
hasardspel). Düben Boil. sat. 66.
Napra, intr. Knapra, picka, upsticka
en torff utaff jorden och låta them
(gåsungarne) napra ther aff så länge (till dess)
the lära at äta. Colerus 2:170.
Nara, f. Plugg. Lind Ord. Jfr Rietz
nar.
Narra, tr. Reta. [T. narren.] Narrar
tu honom (hunden), så gnarras han.
Co-menius Tung. 187.
Narra, tr. Göra narr af. [T. narren.]
någre vndersåther haffue stelt sigh så
skam-lösse thet the så budhe till mestra och narra
sin herra och Konungh. Svart Kr. 171. —
Narras, dep. Bete sig narraktigt.
Konungen sade, han (Göran Domprost) mötte
wehll narras och gantas. Svart Kr. 140.
Narrdom, m. Narraktighet, dårskap.
Thet största trapsteg är till nardom klook
sigh tykka. Lucidor Aa l b.
Narre, m. Narr. [Mnt. narre.] Then
sigh sielff lofvar, han är en narre. R. Foss 17.
Narreri, n. Narrspel. [T. narrerei.]
mycket annadt fleperij hade han seya för
bönderne, hwilket the sielffue kunde besinna,
att thet war icke vtan narrerij. Svart Kr. 162.
Narri n. Dårskap, fåvitskhet. [T.
narrei.] detta narry (kärleken) moste tu låta
fara. Tisbe 26. then sin tijdh i vällust, med
spelande, drickande, jagande och annat narrij
förslijter. R. Foss ill. Jagh ... Tychte
studera var narrij. Chronander Surge G 5 b.
thet är bara narrij och galenskap at tro
sådant. Peringskiöld Heimskr. 2:193.
Narri n na, f. Nar raktig qvinna, fjolla.
[T. närrin.] Narrinnor allment hafva myket
aff munnen. Schroderus Albert. 2:107.
en narr och en narrinna. A. Laurentii
Verld. speg. 331.
Narrisk, Narsk, adj. [T. närrisch.] 1.
Putslustig, tokrolig, en narrisk Fabel. P.
P. Gothus E l b. narriske pussar oc
löije-ligit skämpt förringa ens furstes maijesteet
och anseende. Schroderus Pac. 192.
Nar-ska apor. Wexionius Vitt. 370. — 2.
Dåraktig, narraktig, the gå här medh plat
aff-wogt och narreskt til wercka. L. Petri
Chr. pina H 4 b. vndrar migh storliga, huru
lenge tu j tina narriska eenfaldigheet ...
bliffua wilt. Balck Krist. ridd. G l b. the
Christne icke meer såsom narrisk barn skola
lata sigh dragha och beweka. P. Erici 3:
80 b. en narresk högfärdigheet. R. Foss 181.
han hade uthi sin lijffztijdh väl seedt monge
gamle narrar, men ingen, som narriskere
saker framdrogh, än äfven (just) thenne.
Schroderus Hels. beg. skattk. 75. Bland
narrar narsk, bland vijsa vara vijs Sig
skickar bäst. Stjernhjelm Parn. tr. 2:5.
Narrkappa, f. Narrkåpa. Vi hängje
purpuret som en narrkappa på Christum.
Spegel Pass. and. 270.
Narrskepp, n. han faar medh dieffuulen
och påwan på thet vpdichtade Petri skep,.
thet är Narreskepet, til heluitis eeld. P.
Erici l:i53b. (Jfr Grimm Wört.
narren-schiff.)
Naska, intr. Begifva sig. Den som vill
till hofva naska, måste ha knif och sked i
taska. (Ordspråk.) Dalin Hist. III. 1:513.
— Refl. (Jfr Rietz.) Naska tigh aff (packa
dig din väg), tu gör migh hinder.
Ronde-letius 74. Naska tigh genast ååt
Brunss-wijk. Messenius Signill 26. Så mått’ iag
... mig åt skogen naska. D. Wallenius
B1 b. Min Broder, es ist mein beste rådt,
At vij oss snart hedan naske. Hund Er.
14 kr. v. 304.
Naska, tr. och intr. [T. naschen.] 1.
Smaska, snaska. bordtienarenar skola icke
naska aff faten. P. Erici 1:139 a.
månge-handa maat ther igenom varder förderffuat,
när man dopper fingeret ther uthi, eller
na-skar ther aff. E. Erici E 4 b. Om döttrarna
uthi sine föräldrars huus hafva nycklarna
til spijsskammaren och vänja sigh til at frossa
och naska, så lådar vidh them en sådan
naskachtigh egenskap uthi hele theras
lijffztijdh. När the nu, sedan the äro komne i
echtenskap, itt sådant naskerij icke hafva
måge, sökia the och trachta ther effter uth
om huset. Schroderus Albert. 1:36. alt
för mycket naska uthi sigh hannog, zucker
och meera som läckert är. Mod. sk. 128.
bestänck them (kräftorna) medh sötan grädda,.
... så naska the then uthi sigh. Colerus
1:309. — 2. Fingra, känna (på). Basseloss
(-lös) naskar på pigone. H. O. Visbok 73.
(Se Bas se.)
Naskaktig, adj. [T. naschhaft.] Se under
Naska, tr.
Naskeri, n. [T. näscherei.] Se under
Naska, tr.
Naskot, adj. Osnygg. (Jfr Rietz naskug.)
Svin äro väl naskota och orene djur.
Ri-sinGh 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>