Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nedrighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nedrighet
— 582 —
Nidisk
äro . .. nedrige (krypande) och knäfallande
för dem de hade hjerta til at mörda. Dalin
Vitt. 1. 1:25. språkets egenteliga lynne, så
fjerran ifrån fåfäng grannlåt som ifrån nedriga
ordasätt. C. Rudenschöld 345. — 2.
Sid-länd. Nedrigt eller sumpigt land. Risingh 10.
Nedrighet, f. [T. niedrigkeit.] 1. Den
herde haft til far, til moder en herdinna,
Uti sin nedrighet (ringhet) sig lättelig kan
finna. Wrangel Tor. 10. Han viste
mycket väl hvad honom bäst stod an, Och hvad
som nedrighet (ödmjukhet) hos Gud förrätta
kan. Kolmodin Qy. sp. 1:382. ödmjuk och
höflig emot alla utan nedrighet {kryperi).
Dalin Vitt. 3:71. desse herrars vitterhet
var blandad med en hårdhet, grofhet och
nedrighet (brist på lyftning), som Parnassen
aldrig erkänner. Ders. II. 6:185. — 2.
Sid-ländhet. Den ängen som ... af nedrighet
litet eller intet gräs drager. Risingh io.
Ned ring, f. o [T. niederung.] 1. Lägre
del af något. Åkern skall vedh nedringen
väl bedikas. Risingh 18. — 2. Förnedring.
så väl uthi nedhringennes som ophöyelsens
tijdh. Carl 9 Svar D 4 b.
Nedringsverk, n. Nedstörtningsverk.
The Briarei barn, som stego himlen när, At
stöta Jovem ned utaf hans kongasäte, Och
han förthenskul them, som ville sig förmäta
Til sådant nedringsverck, hof i thet diupa
hol Vid Tarsus. Spegel Tillsl. par. 88.
Nedrota sig, refl. Inrota sig, få fast fot.
the konung Philippo medh gofvo ... uthi
Grecien belägne städher och orter at
in-tagha, och sigh således nidhroota och sterkia.
Schroderus Liv. 401.
Nedsätta, tr. Stilla, lugna. Om iagh
icke nedhsatte och töste (tystade) mijn siäl.
L. Petri Dav. ps. 131:2.
Nedtjusa, tr. han nedtjusar en sjelfkär
människas inbillning. Tessin Bref 2:139.
Nedvippa, tr. Nedstörta. Dänna fiende
{okyskheten) är så mycket skadeligare, som
han til at oss omkullkasta bruker välluster;
hvilka oss genom dess liuflighetz giller ...
utaf dygden nedhvippa. Hermelin C 7 a.
Nefra, tr. Hindra. (Jfr Ihre Dial. lex.
näfra, Rietz nävvra.) Then snafvande
(kunskapen) är ett tvifvels måål; then neefrade
(impedita) ett fehl. Comenius Tung. 357.
Om något siuder eller förvälles, at thet icke
bossar öfver, så neffrar han medh een sleeff
(ne ebulliat, trullå confutat). Ders. 432.
N ef ver, f(?). Hinder. Neeffuer,
Impedi-mentum, Hinderniss. Schroderus Lex. 23.
Nega sig, refl. Buga sig, böja sig. [Isl.
hneigja sik, T. sich neigen.] Salomon
haff-uer stådt up, gångit emoot henne (modern)
och neegt sigh ödmiukeliga til jordena för
henne. P. J. Gothus Hust. 250. neegde
sigh Moses för honom. Ders. 251. haffuer
tu intet förachtat wårt älende, vthan neegt
tigh til oss. Catech. Gg 5 a.
Nej, interj. Är han wår fiende? Jagh
menar ney. L. Petri 3 Post. 71 b. the
Swenske kunne sigh nu förswara och (som
wij tala plägom) säija neij för orät. Svart
Å rep red. 64.
Nejsäga, tr. [Jfr Isl. neikvæüa.] twaa
wtaff eder sockn ... neysagde mester gerlac
(nekade att emottaga G. till kyrkoherde)
paa allés eders wegna. Gust. 1 reg. 2:88.
Neka, tr. förr än hanen gaal, skalt tu
neka (förneka) migh tree resor. Matth. 26:
34. tu håller mitt nampn, och haffuer icke
nekat (förnekat) mina troo. Upp. 2:13. —
Neka sig, neka. Bileam nekar sigh wilia
komma medh oss. 4 Mos. 22: 14. Neka
tigh icke at göra them torfftiga gott. Ord.
3: 27.
Nelka, f. Nejlika. [T. nelke.] nällkor,
rosor gee then angenähmsta luckt.
Borne-man 5.
Nemen, adj. Som har god
fattningsgåfva. (Jfr Rietz under nimm.) In ge
niosus, sinrijk, nemen. Var. rer. voc. R 8 a.
Jfr N i m m e r.
Nemlig, Nemliga, adv. på betzsta
plat-zen j landena, nemlig j thet landet Raemses.
1 Mos. 47:11. Hwar är kijff? Hwar är
kla-ghan? ... Nemligha (i synnerhet), ther man
dryckenskap öffuar. Ord. 23:30.
Nesa, tr. Tillfoga nesa, skymfa,
förolämpa. [Isl. hneisa, neisa.] vår sal. och
höglofl. i åminnelse Konung är här igenom
(genom enkedrottning M. Eleonoras flykt
från Sverige) nesat och despecterat uti sin
graf. A. Oxenstjerna (HSH 21:65). K. M:tt
...velat hvarken neesa them (adeln) eller
stympa theras privilegier. Stjernman Riksd.
2:1437 (1664).
Nescha, se N ä s j a.
Neslig, adj. Ringa, simpel, missaktad.
iag hölt them (skrifterna) i så nesligit värde,
at iag blyges vid thet iag skref. Spegel
G- verk företal 3.
Nespel, m (?). Mispel. [T. nespel, f.]
M e s p i 1 u s, nespel. Var. rer. voc. R 4 b.
Neste, n. Föda, lifsmedel. [Isl. nest, n.,
reskost.] i eder till nestte och gode måge
köpa färskmatt på wårt land Öland. Gust.
1 reg. 6: 71.
Nia, tr. Gäcka, begabba. Lind Ord. Rietz.
Nicka, intr. Blinka, klippa (med ögonen).
[T. nicken; L. nictare.] en wanartigh man
går om medh wrongom mun, nickar medh
ögonen. L. Petri Sal. ord. 6:13.
Niding, Nidung, m. Gnidare, girigbuk.
[Fsv. nijtinger, Isl. nföingr.] emoot sin nästa
war han spaar och en stoor nijdingh. P. Erici
2:144 b. Borta een slösare, hemma een niding.
Stjernhjelm Br öl. 28. På ens dåras och
nidungs gåffuo winner tu icke stoort, ty han
giffuer medh itt ögha, och eskar gengåffuo
med siw öghon. L. Petri Sir. bok 20:14.
Nidisk, adj. Afundsam. [T. neidisch.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
