- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
585

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Njupa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Njupa

— 585 —

Noga

the (skjutshästarne) så slemme och
macht-löse, at the niugges årka foot om foot.
Stjernman Com. 2:42 (1636). ther tu än
skulle wägha tins nästes brott som nyggast,
äro the likwel noghliga så swår ther emoot
(mot dina egna) til räknande, som itt quintin
emot otaligh mong pund. L. Petri 2 Post.
160 b. när de nyggest hade gåt 6 eller 7
stegh. U. Hjärne Vitt. 34. Jfr Noga.

Njupa, tr. Nypa. Hon niuper intet fram
det minsta mynt. Kolmodin Qv. sp. 2:329.
Se Lind Ord.

Njusa, intr. Nysa. [Fsv. niusa, Isl. hnjösa.]
Sternutare, niwsa. Var. rer. voc. B4b.
Se ex. under Niga. — Lind Ord.

Njuseört, f. Nysrot, prustrot. A.
Månsson Ört. 194.

Njuta, tr. [Fsv. niuta, Isl. njöta.] 1.
Begagna till hjelp, anlita om hjelp, hwar wij
kunne arga paa honom . . . ther wile wij
læggia oss win ok macth om Ok niwte
wæner ok wæns wæner om ath straffa
honom. Gust. 1 reg. 1:102. — 2. N j u ta åt,
ha att tacka för. itt tingh thet wäl giordt
är, nywter sin mestare ååt, ath thet warder
prijsat ther aff ath thet är wäl giordt. O.
Petri Men. fall I 8 a. thet niwte wij
Christum ock åt, at wij få then helga anda med
then tro wij settie til honom. Sal. F 4 a. —
B. Njuta godt åt, njuta åt till godo,
åtnjuta något godt till följd af något,
genom någons tillskyndan. Begäre wij...
att tu lather forbe:te prost niwta war
scriff-uilsse gått åth. Gust. 1 reg. 5:103. wåre
arff-uingar skole rtiwthe oss gott aatt och inted
anned. 6: 215. Statt fasta medh honom
(vännen) tå honom illa gåår, på thet tu må ock
niwta hans welmågho gott åt. Syr. 22:29.
Therföre moste ock thet heligha Templet
medh lijdha, tå folcket straffat wardt, såsom
thet twert om nööt folcket gott åt
(tillskyndade folket godt) ... tå Herren them åter
gunstigh wardt. 2 Macc. 5:20. komma til
Christum och warda niwtandes hans pino
och dödh och andra hans gerningar ååt till
godho. O. Petri Men. fall E 4 a. Hwilken
som troor på honom, han niwter honom
thet ååt til godho at han icke warder
för-dömder. 2 Post. 106 b. — 4. Njuta ondt
åt, njuta till ondo, lida genom någons
förvållande, för någons skull, umgälla.
han ... warith oss en huld oc tro käril,
och warith oss mikit till willie, och borde
förthenskuld ecke niwta oss ondt ått. Gust.
1 reg. 9:179. at the obråtzlige icke måtte
niuta them bråtzligom ondt åth. Girs Gust.
1 kr. 97. Söfverin sitt egit brått til ondho
nööt. Ders. 70. icke låta dem de andras
brott til ondo niuta. Joh. 3 kr. 44. — 5. intr.
Fä rum. (se Rietz niota.) Här til (till
binas matning) skal man giöra sigh små
hoar, så långa som kunna niuta in i stocken.
Colerus 2: 94.

Njöga, se N ö g a.

Noa, tr. Skada. Mickel sadh: Hvad noar
tå migh, När Drotten är migh så gunstigh?
Jagh håpas, thet skal migh än fromma, Må
iagh medh honom til ordz komma. R. Foss
311. Jfr Noga, tr.

Nobel, m. Ett slags (urspr, engelskt)
guldmynt. [Se Schiller-Lübben och Grimm
Wört] Nobel, Nobilis rosatus, Rosenobel.
Schroderus Lex. 26. löste så Gotland i
gen för tiyotusende noblar, än thå at thet
war för tiwgutusende Engelska noblar aff
konung Albrect vtsatt. O. Petri Kr. 163.

Nobis krog, m. Helvetet. [Se
Schiller-Lübben nobiskroch, Grimm Wört. nobis.
Helvetet plägade under medeltiden ofta
skildras som en krog, der djefvulen var [-krö-gare.]-] {+krö-
gare.]+} Vthi affgrundenom, ther synden och
Dieflarne nederfara,Thetär, in nobis Krogh,
ther som the ogudachtige Dieffuulens
förelöpare äre, ther the nu dricka swaffwel och
tiära för thet sööta wijnet. P. J. Gothus
Synd. speg. I 2 a. En prästdeiia, som bolar
fort, Är en nagle i Fahnens port, Så ock
en häst väl stark i bogh, Som ränner nedh
til Nobis krogh. R. Foss 66. the fara til
Nobis krwg, til helvetis grund. Kemner 35.
Såsom i Nobis krog de (tobaksrökarena) nu
sittia bland eld, uthi dimban. Stjernhjelm
Here. 236. the, som tobak dricka, luchta
som Nobis Krogs krögare. H. Hans. dröm.
A 6 b.

Nock, m. Nock, Tooff, Filamentum, der
Fadern am Tuch. Schroderus Lex. 29.
Ryenock (nock till väfnad af ryor). HSH
37:61 (1547).

Nocka, f. 1. Tapp, tränagel. Twå nockor
skal huart brädhet haffua, så at thet ena
må settias widh thet andra. 2 Mos. 26:17.
giorde . . . vppå hwart thera (brädet) twå
nockor, ther the medh wordo tilhopa sett.
36:22. — 2. Tapp, flock, tofs. Sedan skal
man gååsen.plåcka Och taga uth hvar
dune-nåcka, At han varder naken och blott.
J. Sigfridi D 5 b.

Nog, adv. Ganska mycket, en belägring,
som på bägge sidor hade kostat nog folk.

Ban. 2: 556.

Noga, adv. 1. Knappt, med knapp nöd.
[Mnt. nouwe.] konung Håkon wardt såår
och kom noogha vndan. O. Petri Kr. 140.
han noogha vndtslap med liffuet. Ders. 174.
så nogha war icke heller gått (så långt,
sä ytterligt hade det icke gått) medh them,
at hwar the ... icke hade wordet spijsade,
moste the endeliga haffua dödt aff hunger.
L. Petri 1 Post. Z 3 b. wij äre noghast en
gnista aff guddomsens eeld och liwss. O.
Petri 1 Post. 124 a. tu tröga och lata
men-niskia, som nogast en gång i vekan gitter
prijsa tin Gudh. Colerus 1:39. När...
Jacob som nogast vthgången war jfrå sinom
fadher Isaac, tå kom Esau. 1 Mos. 27: 30.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free