Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Näpphet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Näpphet
— 592 —
Närvist
Näpphet, f. Karghet, njugghet.
girug-heet och näppheet moot then fattigha. P.
Erici 4: 63 b. vthaff girugheten wexer
näpp-heten, at wij wårom nästa mindre medhdela
än hans nödhtorfft kräffuer och wår
förmögen-heet lijdha kan. Balck Catech. Via.
Näppsamhet, f. = Näpphet. Balck
Catech, V 5 b.
Näpsa, tr. så skal man nepsa honom til
peninga (straffa med böter). 2 Mos. 21:22.
Näpstlös, adj. Onäpst, han straffar then
ena och släpper then andra näpstlöös.
Schroderus Pac. 336.
När. 1. prep. Hos. Ligg när migh. /
/Mos. 39:12. när fädhernar är wijsheet, och
förstånd när the gamla. Job 12:12. til migh
komo någhre aff the äldsta j Israel, och satte
sigh när migh. Hes. 14:1. när honom (Gud)
är altsamman liws. Dan. 2:22. — 2. adv.
Nära. the nu longt jfrå fingo see honom
förra än han kom när in til them. 1 Mos.
37:18. åkaller honom mädhan han när är.
Es. 55:6. Jagh haffuer när harmas til dödz.
Ps. 119:139. Monger legger sigh thet när
noogh. Syr. 11:11. Tå the siw daghar när
vthe woro. Ap. gern. 21:27. han war när
hundradhe åra gammal. Rom. 4:19. han
legger sigh vth för oss, och tagher sigh thet
så när om oss. Försp. till Philem. sådan
ort Är icke när (på långt när) så mörk som
Plutos svarta port. Spegel Tillsl. par. 103.
Näraktig, adj. När ig. thes (stadens)
inbyggiàre äre girige eller näärachtighe.
Schroderus Pac. 73.
Närboning, f. Boende hos någon, then
H. Ande genom sina närboning och förnyelse
oss ... helår, frögdar och vpfriskar. P. Erici
4: 35 b.
Närdöd, adj. Nära död. The som stodo
ther omkring uptogho then näärdödhe
Konungen. Schroderus Liv. 35.
Närgående, p. adj. Smärtande, bitande.
En närgående sorg, närgående ord. Lind Ord.
Närhändes, adv. Nära till hands, i
närheten. [Isl. nærhendis.] man sigh en
bij-gård skal beställa ... i något närhändes rum.
colerus 2: 85.
Näring, Närning, f. Lifsuppehälle. hon
inladhe (i offerkistan) ... alt thet hon hadhe,
alla sina näring. Marc. 12:44. then ther
arbetar j euangelio han skall ther aff haffua
sina närning. o. Petri Svar till P. Eliæ
dl b.
Näringshandel, m. Näringsbestyr. Ingen
Strijdzman bewarar (befattar) sigh medh
närings handel. 2 Tim. 2:4.
Närligga, tr. Ligga hos. the quinnor
som man kendt och närleghat haffua. 4
Mos. 31:17.
Närläge, n. Närbelägenhet, landzens
nährlage. A. Oxenstjerna (HSH 24: 219).
Närmer, komp. adj. och adv. Närmare.
iagh är arffuingen, men en annar är närmer
än iagh. Ruth 3:12. han lop, och kom
närmer. 2 Sam. 18:25. wij försee oss til
idher . .. thet salighetenne närmer är. Ebr.
6:9. Kom närmer, ljufva sol. Dalin Vitt.
I. 2:128.
Närog, adj. Arbetsam, flitig. De näroge
bin. ^ A. Nicander Vitt. 253.
Närort, m. Grannskap, från när-ort och
från fiärre. Stjernhjelm Jubelsång.
Närrisk, adj. Narraktig. [T. närrisch.]
två närriske fänriker. Stjernhjelm Parn.
tr. 2:5.
Närsam, adj. Närande. [T. nährsam.]
rankor rijk af bäär och nährsam ädel frukt.
Stjernhjelm Jubelsång, then egne
moder-miölken är bequemligare, närsammare och
nyttighare än the fremmandes. Schroderus
Albert. 1:1.
Närsk, adj. [Fsv. närdisk, närst, n., tyg
från Naarden?] Närskt kläde hade utan
tvifvel namn af Naarden i Holland, som är
mycket ryktbar för sina klädes och sammets
väfverier. Till färgen voro dessa kläden
gröna, bruna och blå. Murberg Kläd. 102.
Alin nærsk vj öre. Gust. 1 reg. 1:153.
Clädhe 6 alna närst. 7:117.
Närskyldskap, m. thenne
närskylska-pen, at wij Christne äre alle eens kröps
lemmar. P. Erici 5:232 a.
Närstånd, n. Nära håll. På närstånd
är hon ej hvad hon på afstånd var. J.
Wallenberg 228.
Närsökande, Närsöken, p. adj. 1.
Närgången, påträngande. Jag rädes för tine
skräckelige och närsökande fiender.
Hermelin F2b. — 2. Som strängt utsöker sin
rättighet, skoningslös, tu var them ... icke
närsöken, hvass eller hård, uthan ihogkom
them medh all mögeligh försköning.
Phry-gius Agon 31.
Närvara, f. Stratonice i andras närvara
stelte sig temlig tväär. U. Hjärne Vitt. 48.
Närvara, tr. Bevista, öfvervara, the tw
bröllopen, huilken Christus ... j ëghen person
synliga närwarit haffuer. P. Erici 1:134 b.
Närvarlig, adj. 1. I närheten varande.
Se F r å n v a r 1 i g. — 2. För närvarande,
tillfällig. kåstelighe kärill ... uthi konungens
palatz fundne, hvilke icke alleenast til en
närvarligh beprydelse, ... uthan och til ett
långlighit bruk lämpade och skickade voro.
Schroderus Liv. 904.
Närvarligen, adv. han lät sigh
persoon-lighen och närvarlighen finnas uthi alle the
krijgh. Schroderus Liv. 625.
Närvist, n. Närvaro, närhet. [Isl.
nå-vist, f.] Om jomfrun sitter tyst, troor han
at hon föracktar Hans när-vist. Lucidor
B l b. Gudz helga närvist niuta. Spegel
Guds verk 283. fleras glädie med mitt täcka
närvist öka. Kolmodin Qy. sp. 1:119. jag
mer och mer hans (dödens) närvist varse
blifver. S. E. Brenner Dikt. 2:67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
