Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nödsaklighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nödsaklighet
— 596 —
Nöjd
huru månge ting the äre, som nödhsakeligen
sundheten så väl förstöra som underhålla
kunna. Sparman Sund. sp. B 6 b. Den som
vil rätt förstå huru en växt bör planteras,
måste nödsakeligen veta hvad climat henne
framalstrar. Linné Sk. resa 126.
Nödsaklighet, f. Nödvändighet, hennes
(sundhetens) nödhsakligheet. Sparman Sund.
sp. C 4 b.
Nödsatt, p. adj. Gjuten? (Jfr Rinman
Bergv. lex.) Loodh ... mötte bestelles bådhe
smidde och nödsatte. Adlersparre Hist.
saml. 2:16 (1563).
Nödstäld, p. adj. wij icke ære benedegh
til noghen frihetz inrymelse (åt Holländarne)
på tollen Ty wij ære icke så nödstælthe på
theris varur, ath the jw så vel haffue oss
behoff som wij them. Gust. 1 reg. 4:145.
Nödstäldhet, f. timmeliga nödsteltheeter
och nöder. R J. Gothus Skrift, sent. V 4 a.
Nödsynliga, adv. (Nödvändigt,
angeläget.) [Isl. naufisynliga.] om ett språk
nöd-synligast behöfver någon förbettring, antingen
uthi skrijfvande eller talande, så borde det
intet lemnas åth hvar och en klokling eller
sielfvijs. U. Hjärne Orth. 19. man
nöd-synligast måste hafva en suurbrun vijd
staden. Vatt. 74.
Nödtorft, f. tagher nödhtorfft til idhor
hws. 1 Mos. 42: 33. man haffuer watn och
brödh, klädher och hws, ther han sina
nöd-torfft medh skyla kan. Syr. 29:28. Wijn
drucket til nödtorfft, fröghdar kropp och siäl.
32 (31:35). Simon bestelte ock förrådh aff
korn j städhernar, så at the til nödhtorfft
noogh försörgde woro. 1 Macc. 14:10. Judas
sende all nödtorfft in j Festet. 2 Macc.
13: 20. han troodde Gudhi om sina
lekamliga födho och lät sigh nöya med
nödh-torfften. L. Petri 3 Post. 3 b.
Nödtorftig, adj. Torftig, behöfvande, han
någhot skal haffua dela medh then som
nödhtorfftigh är. Eph. 4:28. the fattige
bönder, som nödtorfftige äre. Fin. handl. 7: 315
(1550). han pressar af then elenda och
nöd-torfftiga hans endaste svett och blod.
Svedberg Sabb. ro 1:33.
Nödtorftighet, f. Oundgängligt behof
förswager och förderffuer icke kroppen, så
at j bliffuen idhre egne dråpare genom
nödhtorfftigh e ten nes affkortning. P. Erici 4: 9 b.
Kongl. Maj:t lärer den nådige försickt draga,
at när en eller annan nöjacktige skiäl om
sin nödtorftighet inbringer, han då
förmedling må åtniuta. Stjernman Riksd. bih. 412
(1664).
Nödtrång, n. Trångmål. [Fsv. nop])rang,
T. nothdrang.] våre wenner som osz i godha
tro i wåre nödtrång pa redelig betalning
wnsat häfde. Gust. 1 reg. 3:324. Föräldrarnas
slummer föör barnen i nödtrång.
Törnevall B 2 a.
Nödträngande, p. adj. Tvingande. [T.
nothdringend.] nödträngiande orsaaker. P.J.
Göthus Rel. art. 510.
Nödträngd, p. adj. 1. Nödtvungen.
Domitianus vart nödträngdh till at sända Göthomen
skatt. L. Petri Kr. 12. iag är nödtrengd
til thenna sanferdiga berettelse. A. Andreæ
Försp. till L. Petri Kyrkost. C 5 a. tilkenne
gifve, hvadh skälige, laghlige och
nödh-trängde orsaker som vij hafve haft at skilie
oss ifrå H. K. M:tz regemente. Stjernman
Riksd. 1: 533 (1602). — 2. Nödstäld. (han) åt
nödträngde mäst et .nådigt öra länte.
Lucidor z3a.
Nödträngligen, adv. Af nödtvång. [T.
nothdränglich, nothdringlich.] kan iag
nöd-trängligenn inthett vnderlathe, Eders Konn:
Maijitt... klageligenn att förmälle ... HSH
36:161 (1578). K. M:t hafver nödträngeligen
varit förorsaket att giöre sin rättmätige
ur-sächtan. J. Werwing 2, bil. 119 (1599).
Nödtvinga, tr. [T. nothzwingen.] 1.
Nödsaka. Gudh ... hafver behagat at sättia ...
fäderneslandet uthi detta vilkor, som oss
nödtvingar och förorsakar at nu fatta en
sådan regeringh. Stjernman Riksd. 2:1365
(1660). — 2. Våldföra, the falska domare
... henne (Susanna) nödhtwingade. Balck
Catech. L8a.
Noga, adj. Knapp, föga, ringa. [Fsv.
növa, nögha, adv. knappt, svårligen; D. tiøve
(Kalkar), Mnt. nouwe, nau; T.genau.] oss
är niögha hulheet wedherfaren aff them.
Gust 1 reg. 7:211.
Nöga, tr. Skada? vij akte ... ingen deel
företaga then något skal nöge. Gust. 1 reg.
5:46.^Jfr Noga, tr.
Nöja, 1. impers. Vara till nöjes. Thet
nöghde migh wel. 5 Mos. 1:23. — 2. re fl.
Nöja sig åt, åtnöjas med. låter idher
nöya åt idhor löön. Luc. 3:14. — 3. tr.
Förnöja, tillfredsställa. Med aldra bästa vin
han kunnat nöija smaken. Eldh Myrt. 16.
verldzlig vishet... pryder vel, nöijer och
gagnar här i verldenne, men i evig tid icke
så. Svedberg Ungd. reg. 348. men tror hon
Att jag, just endast till att nöija hennes
kiärlek För Hector, ämnar att försvara
hennes son? C. Gyllenborg Andr. H2a. —
Nöjas, impers. Vara till nöjes. Thetta
ta-ladhe Jesus medh skääl, Doch nögdes thet
Läriungomen intet wäl. O. Petri Jesu pina
A 2 b.
Nöjaktighet, f. Förnöjsamhet, then
san-skyllige själenes nöyachtigheet.
Stjernhjelm Lycks. är. cartel. Alle the, som
åstunda ett roligt lefverne, skola beflita sig
om nögachtighet. Spegel Sal. pred. 125.
Nöjd, f. Förnöjelse, tillfredsställelse,
belåtenhet. [Mnt. noge, nogede; T. geniige.]
Oförvanskliga nögd och glädie dit hierta
belysta. Stjernhjelm Here. 318. all vår nögd
står uthi tijn vilie. Fångne Cup. 2 intr. Han
gör mig mycken nögd. Ders. 5 intr. Af krijgh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
