Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Olängst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olängst
— 612 —
Omaksam
the drifva medh vår Tull- och Accis-ordning
theras apespell och gäckerij, och . . . vår
konungzlige höge authoriteet och
myndig-heet ther medh angrijpen och olämpat
varder. Stjernman Com. 1:901 (1623). the äre
vordne til theras goda nampn och rychte
uthan all rättmätigh skäl och bevijs
olämpade. Girs Er. 14 kr. 121. drickenskap ...
olempar en man, men myckit mera är thet
ena qvinno en skendeligh skamfleck. A.
Laurent» Hust. 270. the ... din faders
gärningar och åminnelse bespotta och olämpa.
Sylvius Curt. 557. — 2. Skada, göra men.
magen ther igenom (genom tobak) olempas.
Sparman Sund. sp. 130. (jag) Får nu gå
med palm i hand Till mitt rätta
faderland, Där mig ingen nöd olämpar. Rudeen
277.
Olängst, adv. Ej länge sedan, nyligen.
[T. unlängst.] E. K. May:ts fregatte, den
ifrån Stade olängst är utcommenderat
vorden. B. Oxenstjerna (Lönbom Sv. arch.
2:135). Min högtährade käre Herr fader
månde olängst migh injungera at upsättia
en uthförligh relation om Warschaus
beläg-ringh. Nordin Krigshist. 2:50 (1656).
Olänklig, adj. Obändig. [T. ungelenkig.]
halstarrigh och olänckeligh. Schroderus
Albert. 2:246.
Oläte, n. Olåt. The skola sigh sielffua
inwertes fräta Medh mykin weeklaghan och
oläte. O. Petri Jesu pina M 3 a. Tå
ban-natz man och swär, och haffuer the oläte
(ofog) bådhe med ord och åthäffuor, at hwar
och en ... må sigh ther öffuer gruffua. L.
Petri Dryck. B 7 a. qvinnor, som hålla
sqvaller för sin största ro, farandes, såsom
svalor från ett hus til thet andra och göra
oläte. Spegel Sal. pred. 89. oläthe och
bannskap. Lindestolpe Surbr. 68. Oläte
vid sång eller spel. Lind Ord. [Fsv. oläte,
oskick, oseder.]
Om. I. prep. 1. Omkring, then (floden)
löper om hela Heuila land. 1 Mos. 2:11.
byy, ther ingen mwr om är. 3 Mos. 25: 31.
twagne om kroppen medh reent watn. Ebr.
10:22. — 2. Vid. j skolen alzintet swäria,
hwarken om himmelen,... eller om iordena.
Matth. 5:34,35. — B. Angående. Och han
befalte sina men om honom, at the skulle
foordra honom. 1 Mos. 12:20. Han sende
til migh om mina hustrur och barn. 1 Kon.
20:7. Alt hans folck suckar och gåår om
(efter) brödh. Jer. klag. 1:11. hwad wore
om (hvad vore det bevändt med) löfftet när
ingen sette ther tro til? O. Petri Sal. D 2 a.
Oss är intet om (vi bry oss ej om) gull
eller silffuer. 2 Sam. 21:4. mitt folck hörde
intet mina röst, och Israel är intet om migh.
Ps. 81:12. han frelse nu honom, om han
är någhot om honom. Matth. 27: 43. Honom
är intet om tigh, han hörer intet tina bön.
L. Petri 1 Post. X 7 a. wij kunne intet göra
här på werldenne, ther Gudhi meer är om
och bätter teckes, än at wij komme andra
menniskior... til Gudz kundskap. 2 Post.
184 b. — 4. / afs. på tid. skencken och
bakaren drömde om ena (på en och samma)
natt, huar sin dröm.- 1 Mos. 40:5. Om (på)
tridie daghen sadhe han til them . .. 42:18.
dragh tin wägh om liwsa daghen. Hes. 12:3.
han kom ... om en Sabbath. Luc. 14:1. (en
lön af) 5 gyllene om (i) månadhen. Gust. 1
reg. 1:124. en gång om wekona. L. Petri
1 Post. B 6 b. — 5. För. Itt mått hwete om
en penning. Upp. 6: 6. Köper man icke tuå
sparwer om en penningh. L. Pet. Gothus
5 b. när presterne såå göra, haffua the ey
theras arbete om intet. O. Petri 1 Förman.
A 3 a. — II. adv. 1. Förbi. När åhret.om
är. Stjernman Com. 1: 746 (1619). — 2. Åter,
återigen. Lucifer uppå then orten kom Och
darrandes af harm besåg alt om och om.
Spegel Tillsl. par. 89.
Om, m. Hum, förkänsla, aning. (Jfr
Vendell Ordb. öv. östsv. dial.) bleff uthi
allés theras sinnen lijka såsom en gladh
och hugneligh oom (T. Ahnen) quaar
hän-giande (till följd af det ovissa ryktet om
en seger); Men sedhan . . . viss kunskap
(erhölls)... vordo the bådhe uthaff sielfve
seghervinningen, såsom och uthaff then oom,
them uthi sinnet lågh, höghelighen gladhe.
Schroderus Liv. 879.
Omage, m. Öfvermage. Lind Ord.
Omaka, tr. 1. Göra omak, oroa, störa.
Jagh beswär idher ... at j icke vpwecken
eller omaken mina käristo. H. vis. 2: 7. —
2. Bringa i olag, ur sin ställning, rubba.
effter the (telningarne) alztinges lööst stå,
warda the aff wädhret omakadhe (Vulg. a
vento commovebuntur). Vish. 3 (4:4). Folcket
trenger tigh och omakar tigh. Luc. 8:45.
(the icke) omaka |itt^ håår på mich, vtan
Christi wilia. O. Petri 1 Post. 76 a. Lagsens
revision företagas mötte... på sådant sätt,
att Sveriges rijkes uråldrige och fundamental
Iagh ingalunda der igenom oplösas och
omakas. Stjernman Riksd. 2: 1480 (1664). —
3. Refl. Göra sig besvär, wij wille
personliga omaka oss tiidt (att komma dit, till
mötet). Gust. 1 reg. 1:198. badh honom wehll
göra, och omaka sigh ... till then Herredagh.
Svart Kr. 88.
Omaklig, adj. Besvärlig, the giorde thet
gierna, ähuru omakeligit ... thet ock war.
L. Petri / Post. M2a.
Omaksam, adj. Besvärlig, låter af
oaktsamhet gå sackerne hure the willa, tycker
omacksambt ther effter at frega, ransacka.
Gust. Adolf Skr. 43. endoch thet vore
omaksampt at hålla sådana dijken altijd vijd
macht, doch lönar thet lijkväl väl i många
åhr för omaket. Colerus 1:92. de konster,
som igenom omaksam omgång, mångåriga
försök ... förvärfvas. Tessin Bref 2:184.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
