- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
613

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Omaksamhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Omaksamhet

— 613 -

Omföra

Omaksamhet, f. Besvärlighet, vår tijdz
omakasamheet. P. J. Gothus Apost. gern.
555.

Omaksfri, adj. af lättia och begärligheet
att vara omaksfrij. A. Oxenstjerna (HSH
24: 205).

Omakt, f. Vanmakt. [T. unmacht, [-ohn-macht.]-] {+ohn-
macht.]+} vardt hon nu så illa tilfridz, at hon
när hade fallit i omacht och velat besvima.
Svedberg Sabb. ro 1:610. Hon lade sig
til sängs, af ängslig ornackt siuck.
Eure-lius Vitt. is.

Omanlig, adj. Omensklig. [Fsv.
oman-liker, Isl. ümannligr.] then omanliga
obarm-hertigheten emoot sin nästa. P. Erici 2:

150 b.

Omanneligen, Umanliga,adv.
Omensk-ligt, grymt. [Isl. ümannliga.] huru
oman-neligenn och ochristeligenn then ene
grannen ... haffuer dräpit thenn annen. RR S1/i2
1547. är sådant aldrig någen tijdt... hörtt
eller sportt... att Sweriges inbyggiere sig så
omanneligen emot sine infödde Herrer
skicket haffue, som nu ... Dacken och hans
partij. RR 18/s 1543. the Lubske och tess
anhang haffue sig vdi for:ne handeli ganske
vmanlige och vredelige beuist. Gust. 1 reg.
10: 34.

Ombanda, tr. itt faat warder medh band
ombandat, at thet icke skal läka. P. Erici
3:158 a.

Ombeflita sig, refl. En sådan
rettfer-dighet skole vi oss ombeflita. Svedberg
Sabb. ro 2:1521. goda gerningar vi skole
oss ombeflita. 2:1526.

Ombelägga, Umbelägga, tr. Omringa.
fete oxar haffua ombelagt migh. L. Petri
Dav. ps. 22:13. Jagh är aff hundar vmbelagd.
Psalmb. 1572 20 b.

Ombevara, tr. Ombewara, Munire,
se-pire, vallare, circumuallare, constipare,
ve-stire. Helsingius. — Part. Ombevarad.
1. Munitus, vallatus, circumuallatus, stipatus,
tutus. Helsingius. — 2. Oantastad, trygg,
säker, wi haffue Rijket fridt och
ombewa-radt inne igen. Svart Kr. 46. han mötte
komma frij och ombewarat aff landet vti sitt
frij behold. Ders. 110. Jfr Umbevarad.

Omblåsa, intr. Medelst blåsinstruments
ljud tillkännagifva, blef med sex
trumpeter och härpukor omblåst, och af tre
härolder utropat detta ... J. Werwing 2:163.
lät Konungen omblåsa och uthroopa, at alle
...skole vara på lijfvet säkre. Girs Gust.
1 kr. 3. Hvem som vachten försummar, när
nödtorftigt omblåset, omslaget eller tilsagdt
varder. Gust. Adolf Skr. 252. När Öffre
Rätten hållas skal, tå skal thet uthi lägret
två tijmar tilförende omblåsas och förkunnas.
Schmedeman Just. 215 (1621). Den4Julij
bleff omblåsit att ett Utskott aff alle Ständer
skulle dagen effter komma tillstädes opp uthi
Hoffrättz-Salen. Bidrag 1:60 (1634).

Omboa, tr. Reparera. [Fsv. umboa.]
Lofvar ägaren hus täcka, och väl omboa
och förbättra. Lag 1734 J. B. 16:12. Jfr
U m b o.

Ombringa, tr. Förspilla. [T. umbringen.]
Penningarne och sölfret ombrachtes föruthan
något beskeed, hvart the voro komne. Girs
Gust. 1 kr. 37.

Omdraga, intr., se Undraga.

Omdrifva, se Umdrifva.

Omegna, Omägna, intr. 1. Falla i
vanmakt, svimma. [Isl. ümegna.] (the) om
egnade aff ängelens predikan. P. Erici 2:38 a.
En annar omegnar och försmechtar aff heta,
törst och siukdom. 5:271 b. — 2. Kräkas,
vämjas. Hoo som förste och andre reesan
drager til siös ... skal näppligh undslippa
medh mindre han moste omegna (kräkias).
Comenius Tung. 467. Men jag ogerna vil
med vatn någon mätta, Så han omägna skal.
Spegel G. verk (1745)89. Jag omägnar, es
eckelt m-ir. Lind Ord. Jfr Rietz 424.

Omfart, f. Omlopp. O evighet, hvart vill
din omfart lända, Är dock din tid en tid
förutan ända. Frese 131. solens omfart. Dens.
166.

Omfatta, Umfatta, tr. 1. Omgifva,
död-zens band haffua vmfattat migh. Ps. 18:5.
then som hoppas vppå Herran, honom skal
barmhertigheet omfatta. 32:10. then yttre
Gården war vmfattat medh en mwr. Hes.
42: 7. — 2. Infatta. Onichiner stenar
om-fattadhe j guld. 2 Mos. 39:6.

Omfattning, f. Inhägnad. Kryddor kunna
väl såås, sättias och växa i en gård eller
omfattning. Risingh 50.

Omfina, tr. Göra finare, rena, luttra,
raffinera. Hvad är ... lefren annat än een
värkstadh til at omfijna, skära och rödfärga
then vällingen, som henne ifrån kroppens
allmenna kookgryta, iagh förstår magan,
til-sändes. Columbus Poet. skr. 0 3 b.

Omflott, m. Orenlighet, smuts, snusk.
[T. unflath.] omflott, inquinamentum.
Comenius Tung. index. Jfr Oflåt, Umflod,
Umflåt.

Omflottig, Omflädig, adj. Orenlig,
smutsig, snuskig. [T. unfläthig.] omflottiger,
agasyrtus. Comenius Tung. index, j
för-tijdhen vore qvinfolcket något litet
skam-hafftige och blyglåtne, men nu hörer man
aff somlige och månge sådana omflädige
snack, som een gudhfruchtigh och tuchtigh
menniskia sigh ther öffuer gruffueligh
förundrar. E. Erici F4a. JfrOflädig,
Um-fi åt ig.

Omfärd, f. Kringresa, rundresa. [Isl. [-um-ferd.]-] {+um-
ferd.]+} Hwadhan kommer tu? ... Ifrå minne
omferd, ther iagh haffuer draghet kring om
hela landet. L. Petri Jobs bok 1:7.

Omföra, Umföra, tr. [T. umfiihren.]
1. Krinföra (med sig), medföra. Haffue wij
icke macht at vmföra medh oss een hustru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free