Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Omständig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omständig
— 618 —
Omtäcka
fängslad bleff. Svart Kr. 4. ransaka effter
allahanda omständer och lägenheter. P. Erici
3: 63 a. Thet är klart aff omständerna ... til
at märckia. 6: 90 b. efter som tijden, godzet,
landzens nödtorft och andre omstender
medgifva. Stjernman Riksd. 2:1399 (1660).
Omständig, Umständig, adj. [T. [-um-ständig.]-] {+um-
ständig.]+} 1. Kringstående, roopet mehr och
mehr föröcktes uthaff heele then
umsten-dighe krijgzskara. Schroderus Liv. 616. —
2. Omständlig, en omständig berättelse.
Stjernman Com. 4:599 (1684). ingen text
talar omständigare ther om, än äfven (just)
thenne. Spegel Pass. and. 402.
Omstörta, se Umstörta.
Omstöta, se Umstöta.
Omsuss, (um-; -syss), adv. 1. För intet.
[Mnt. umsus, ummesus.] Om syss, gratis,
gratuito, sine recompensatione, sine pecunia.
Helsingius. Thet som om sus giffues och
skenkes, thet är icke fortient, Och thet som
är fortient, thet är iw icke om sus giffuit.
O. Petri Sal. H 3 a. jagh haffuer vmsuss
förwarat alt thet thenne hadhe j öknenne,
så at ther haffuer intet fattas ..och han
betalar migh gott medh ondt. 1 Sam. 25: 21.
iagh predicar Christi Euangelium, och gör
thet frij om suss. 1 Cor. 9:18. the wele
haffue öl oc mat, höö oc haffra vm sys.
Fin. handl. 9:40 (1545). han oss inthet giffuer
omsys eller skencker. P. Erici 2:106 b. han
them lärde omsyss och utan betalning.
Svedberg Ungd. reg. 441. — 2. Förgäfves,
fruktlöst. ther giuter han ut... För båd’ skogar
å berg omsyss sin olyckliga kärlek.
Palmfelt Virg. 5. — 3. Utan skäl. Visseliga
haffuer Paulus icke om suss kallat kyrkian
sanningenes grund och pelare. P. J. Gothus
Rel. art. 239.
Omsvef, -sväf, n. Omsvefva, -sväfva,
f. Omsvep. [T. umschweif.] intet bruka
omsvef, utan strax gå til sielfva saken.
Svedberg Sabb. ro 1: 827. Eij skenar han å sned
med långe omsvefs språng. Düben Boil.
skald. 33. Käranden skal thes inlaga kort
och tydeliga fatta, utan alt företal och
omsvef. Lag 1734 R. B. 14: 5. bruka
circum-locutioner och vidlyftig omsväf. U. Hjärne
Par. 11. Konungen i Dannemarck väl kunde
se at Kongl. M:t icke ville med omsväfvor
låta sig längre ledas. Ehrensten (Lönbom
• Sv. arch. 2: 242). hvad behöfves här för
om-svefver? Lagerström Tarf. 55. man på
intet annat sätt än genom många krokar och
omsvefvar kan leda dem dit man vil hafva
dem. Gir. 30.
Omsvep, n. Omväg, krokväg. [T. [-umschweif]-] {+um-
schweif]+} Doch skall du dijt omsijder Med
längre omsvep gå, Dijt du nu kommer geent.
Lindschöld Vitt. 164.
Omsvepsam, adj. han brukade en
omsvepsam början (på samtalet). Malmborg
843.
Omsynst, se Om son st.
Omsyss, se Omsuss.
Omsyte, Umsyte, n. Omsorg. (Se Syta.)
thet omak, twngha och omsythe som
proste-rijt tilhörer. Gust. 1 reg. 4: 298. wij haffue
doch nogh räkenskap oc anner omsythe ath
tagha til vara. 4: 350. thet omack och vmsyte
j haffue hafft för hennes ... vælfærd. 4: 359.
Omtal, Umtal, n. Tal om, omtalande;
rykte, sägen. [Isl. umtal.] för thet gifftemol
mester Oloff giorde ... ær mykit vmtall i
landit. H. Brask (Gust. 1 reg. 2:274). emädan
hans lefverne är så nyligt, och hans bekante
är nog månge, vil iagh medh hans vijdare
omtaal afstå. Columbus Poet. skr. P3a.
och gick ett sådant ointahl, at de ärnade
slås. Peringskiöld Heimskr. 2: 8.
Omtala, Umtala, tr. Tala om, omnämna.
så begynte the siw hårda åren gå vppå som
Joseph hadhe vmtalat. 1 Mos. 41:54. alt thet
landet, ther iagh omtalat haffuer, wil iagh
giffua idhro sädh. 2 Mos. 32:13.
Omtränga, impers. Behöfvas, vara af
nöden, wij en sådana frelszare fååt haffue,
then wij kunne lijta til när oss om trenger.
O. Petri 2 Post. 26 a. Jesus är then godhe
heerden som icke flyyr ifrå fåren när om
trenger. Ders. 89 a. Läna tinom nästa, när
honom omtrenger. L. Petri Sir. bok 29:2.
tu skulle stå migh bij när omtrengde. Chr.
pina O 2 b. Haffuen j aldrigh läsit hwadh
Dauid giorde, tå honom vmtrengde (då han
var i behof, led brist), och war hungrogh.
Marc. 2:25. Freisarens namn ... missbrukas,
när the så offta, tå thet intet omtrenger,
brukade varda. Svedberg Schibb. 171. det
ähr gubbars seedh ... fruchta, när det ey
om-tränger eller gagnar. U. Hjärne Vitt. 152.
Rosstiensten ... icke till andre orter at
förföra låta, än inrijkes till siösijdhan, ther så
kan behöfves och omträngie. Stjernman
Riksd. 1: 754 (1622). Begge lofvade ... at icke
spara det minsta af sina krafter, ja, hvarken
lif eller blod, der så skulle omtränga. /Is.
Ban. 2:73. — Brukas äfven icke impers.
uthi fall at Vij och cronan någre bare medel
och contante penningar ... behöfva om
om-trängia skulle. Stjernman Com. 2:809 (1656).
Omtränt, adv. Ungefär. [Mnt. umtrent,
D. omtrent.] Omtränt en aln lång. Omtränt
vid samma tiden. Lind Ord.
Omtumla, intr. Erie Emunson ...
omtumlade med Konungarna i Norje för at
aftvinga dem Vermeland. Celsius 1 Kyrk. 352.
Omtuna, tr. Omgärda. (Se T un.) Så
länge solens gård den runda jord omtunar.
Eurelius Vitt. 63.
Omtåg, n. Kriagtåg, tåg på omvägar.
[T. umzug.] begaf han sig... til at belägra
Öfver-Palen, och giorde för rof och byte
skuld et långt omtug åt Mariana och Vellin.
Girs Joh. 3 kr. 36.
Omtäcka, tr. Betäcka, öfvertäcka. Her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>