Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pajrock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paj röck
— 634 -
Papegoja
gænlighe myntt. Gust. 1 reg. 2: 250. skulle
giffua honom årligha hundrade och tiyo
lö-dogha mark silff, sådana pauiment som ther
vppå landet gick. o. Petri Kr. 117.
Pajrock, m. Öfverrock, kapprock. [Nt.
peirock: "Oberrock der gegen Regen und
Kälte schützt". Schütze Holst. Idiotikon.]
utreda sina rotebåtzmän med ... paii-råckar.
Stjernman Riksd. 3:2354 (1720). Pajrock,
ein Ober-Rock, ein weiter Röck. Lind Ord.
Se Rietz pade.
Pajta, f. Lintyg, särk. [Fi. paita, skjorta,
lintyg, av got. paida, röck.] här haa i
kior-tel och tröya; Allenast iagh får hafva min
slöya, Ospart skall vara alt thet som iagh
haar, Ja min paita vill iagh ey lemna qvaar.
Chronander Bel. D2a. de svärja ... det
de, om hon hade ingen fyrck, skulle skatta
sig lyckelige at taga henne (itill hustru) i
bara paitan, som man plägar säija. C.
Gyllenborg Sprätth. 23. Se Rietz pade (o.
Thomsen, Den gotiske sprogklasses
ind-.flydelse på den finske 138).
Pall, m. (Avsats i gruva; jfr Rinman
Bergv. lex.) ther sådanne streck finnes
kundhe j wäggierne (af grufvan) att man
doch kunde komme ther en foott eller pall
in. Dipl. Dal. 3: 67 (1547.)
Pall, m. (Stoppare i spelet på ett
segelfartyg? [D. Nor. NI. pal; Nt. pall; Eng.
pawl.]) ähr till befahra, att Danmarck skall
taga dedh Polniske kriget j acht, och när
vij där ähre inveklade och moste Stella våre
segeli till palla, att då Danmarck effter sin
vahna tastar oss och an. A. Oxenstjerna
(HSH 32: 148). (Jfr NI. te pal (ter palle)
kornen, bliva fast, komma i trångmål; Nt.
to pall setten: "fest setzen, sich
gegen-stemmen". Schütze Holst. Idiotikon.)
Palm, m. Palmqvist. förde honom ena
gyllene Krono, och en Palm. 2 Macc. 14: 4.
Och båro mey och gröna quistar och palm.
10:7. Then gullkronona samt medh palmen
then j migh senden. 1 Macc. 13:37. på alla
Huszens weggiar alt om kring lät han göra
snidwerck medh vthskorna Cherubini,
pal-mar och blomwerck. 1 Kon. 6: 29. klädd j
hwijt klädher, och palmar j theras hender.
Upp.- 7:9.
Palm, m. 1. Spann (längdmått); äfven
tvärhand. [L. palma.] Masteträd om 24 och
25 palmar. Stjernman Com. 2:86 (1637).
Sex palm högan pilt. Cup. o. Ven.
kärlekskrig A 8 b. Chorisser-hästens höjd
bestämdes till 14 palmer. Hamilton 202. — 2.
Parm (hömått). en rätt Stockholms palm,
bestående af 3 alnars högd, längd och bredd.
Civ. instr. 274 (1688). Lind Ord.
Palma, tr. Parma. Palma hö. Lind Ord.
Palmlördag, m. Dagen fore
palmsöndagen. Om Wårfrudagh j Fasto faller j
Dymbelwekonne, tå skal han sättias tilbaka
på Palmlögerdagh. L. Petri Kyrkord. 47 a.
Palstinacka, f. Palsternacka.
Come-nius Tung. 126.
Palt, m. Palta. Tw (Jesus) hänger
na-kwder ok baar om alth, Skywlder med enom
armom klwtha palth. Tideb. 102.
Paltot, adj. Trasig, en soffuare moste
paltott klädher haffua. Sal. ord. 1536 23: 21.
Paltsrock, m. Ett slags öfverrock. [Mnt.
paltrock, palsrock, se Schiller-Lübben;
jfr Söderwall paltrokker, Kalkar [-palts-rok.]-] {+palts-
rok.]+} Drabanterne vore klädde i svarte
paltz-rocker, besatte med svart sammet. Stock.
Mag. 3: 77 (1561).
Pamp, m. Luns, odåga. Så skal då den
pampen få föra fem fält i sitt vapen och
intet jag? Dalin Vitt. II. 5:94.
Pamp (s/å pamp), se Slampamp(a).
Pand ur, Bandur, f(?). Ett med
metallsträngar bespändt instrument, liknande
lutan. [Gr. JtavSoöpa, L. pandura, I tal. [-pandora.]-] {+pan-
dora.]+} Pandurer och regal och lutor klinga
frij. Stjernhjelm Fägnesång. een skön
music af lutor och bandurer. Fångne Cup.
11 intr. Bandurer och Skalmeyer öfver all
Klinger upp med liufli’ skall.
Leyon-stedt 18.
Panel, n. 1. wij wele haffwe thett
vt-skorne löffwärckett förgylt som är i paneledt
på wäggen. Hist. bibi. 1:190 (1572). — 2.
Skrank, gallerverk? Claus snickare giorde
ett herligit raneel med 90 svarfvade pelare
emellan höghe Chor och korskyrkian, item
tre longa stolar med Paneel. Vesterg. fornm.
för. tidskrift 4: 82 (1594). Ett panel med 64
svarfvade pelare uppsattes omkring funten.
Ders. 83.
Panket, n. Gästabud, kalas. [F.
ban-quet, T. panket.] Jagh vill tilreda itt
furst-ligit Iagh, Et sådant panckeet, att under skall
vara. Tisbe 17. Ett kosteligit gästebudh
(cal-latz, panket). Comenius Tung. 565.
Holofernes medh sine krijgsöfverster hölt itt
ko-stelighit pankeet. Schroderus Kysk. speg.
G l b. hölts panquet på slåttet i några
dagars tid. J. Werwing 1:43. The hålla
panketer och stora måltider. Svedberg Sabb.
ro 1:756.
Panketera, intr. Kalasa. [T. [-panketie-ren.]-] {+panketie-
ren.]+} drack gestebodh och pancketeradhe.
Svart Kr. 82. Panketerar, slämmer och
håller huus Dageligh i vällust, suus och
duus. Dalius Hec. Ala.
Panketerare,m. [T.panketierer.]
dryckes-brödher och panketerare. P. Erici 5:254 a.
Panter (v^z), m. Panthera, panteer.
Var. rer. voc. P 8 b.
Pantofla, f. Toffel. [T. pantoffel.] en
ringa skrifvare trafvar hen på höghe
pantoflor. Schroderus Hoflef. 173.
Papegoja, f. Eftergjord fågel för
målskjutning. [I samma bet. brukades förr F.
papegai, T. papagei.] Therföre bör oss
thenna högtijdh (pingst) icke hålla medh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
