Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Passlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Passlig
— 638 —
Peka
Klen, dålig. Thet är en passlig heder At
slå en vän och gäst i söta sömnen neder.
Kolmodin Qv. sp. 1:249. jag en hop med
papper sammanlade, Som på mit
kammarbord i paslig ordning låg. S. E. Brenner
Dikt. 1: 259. En landhushållare, som vet väl
sköta den jordlapp han äger, är lyckeligare
än den, som mycket kan prata om
allehanda slags jord, och får ändå passelig nytta
af sin egen. Carleson 222. En passelig
karl, et passeliget förstånd. Lind Ord.
Passlig, Passliga, adv. 1. Temligen.
thet Judeska landet war passeliga wijdt
be-grepet. L. Petri 2 Post. 206 a. Erie
Erich-son war en erligh from man, han hölt
honom (Gustaf Eriksson) så passelige wähl.
Svart Kr. 6. I Thuna och ther omkring
vistades iu altidh Konungens foutar någer
passelige starcke. Ders. 107. finge ther
passelig godh swar. Ders. 154. en passeligh lång
Epistel. P. Erici 5:220 a. — 2. Så lagom,
icke just, icke synnerligen. Varer patzligh
mundvighe. Messenius Signill 23. Att i
ligge här så och skeeka ... Thet mon edher
passeligha väl stå. Rondeletius 15. Then
gamble gubben . . . Var passeligh lustigh.
Dens. 93. Han var gemenligen hållen före
at vara småfalsker och passlig trogen at lita
på. Peringskiöld Heimskr. 1:518. berätta
intet mehr om din resa, thy hon är paslig
hederlig. Vilk. 393. Passeligen lärd,
seicht-gelehrt. Lind Ord.
Passopp, m. Om hund. Han sade: Min
Passopp, jag har dig satt på vakt, At du på
misstänkt folk bör gifva flitigt akt.
Kolmodin Qv. sp. 2:287.
Pastej, n. Bastion, bålverk. [T. bastei.]
itt pastei emoot dieffuulens förfärliga
kar-toger. P. Erici 1:199 a. the giorde pasteijer
och bålvärke. Schroderus Liv. 154. Domen
i Refle befästes med pastejer. Adlersparre
Afh. 318. (Se ders. 317.) Rom är medh fem
väldige pasteier försedt. Laurelius Påf.
anat. 381.
Pasteja, tr. Tillaga som pastej,
fram-setia en peprat huggorm för pasteyat åål.
A. Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost.
B 2 b.
Patra, tr. Prata, pladdra. [Fsv. =.] (Se
Rietz padra.) Försambladhe sigh een stoor
krijgzhäär Aff Tydske, Ungerske, Påler och
Tattra Och flere som fremmande tungmål
patra. Messenius Ret. D2b.
Patriarkinna, f. then gudfruchtiga
Pa-triarchinnan Sara. P.J. Gothus Hust. 203.
Sara var en stor patriarchinna. Svedberg
Sabb. ro 2:1026.
Patt, m. Tass. [F. patte.] en listig katt
Fördöljer sina klor i fotens miuka patt.
Kolmodin Qv. sp. 2:398.
Patzligh, se Passlig, adv.
Paulun, Pavelun, n. Tält. [Mnt.
pau-luh, pauwelun.] Och war theras handwerck
at göra Pawlun. Ap. gern. 18:3. gick åter
in vthi pawlunet. Judith 12:9. Förwijdhga
tijn paueluns rwm. Es. 54:2. hans
handwerck war wäffua tapeter eller göra pawelun.
P. Erici 3:16 b2, ett gott pauluunn till wåre
barns behoff mötte giortt bliffwe ... Hwarföre
är wår willie, att thu förskaffer tilhope szå
myket walmar som till samme pauluun kan
förnöden ware, — wij hade och gerne
pau-lunet szå stoort att iiij godhe senger till
wåre barns behoff finge ther rum vdi,...
the lerffz pauluner som M. Påwell giortt
haffwer föghe dughe. RR 27/s 1545.
Paulunmakare, m. Tältmakare. han
war en Tapeetmakare eller Pawelwnmakare.
P. Erici 6:47 a.
Pausa, f. Paus. [L. pausa.] Lind Ord.
Paviment, Payement, se Pagament.
Peck, n. Beck. [T. pech.] Peck smittar
hvem thet rörer. Spegel G. verk 291. Jfr
Bek.
Peckemente, n. Förfördelande,
sidvörd-nad? [af F. piquér?] Anders Ambiörnsonn
... för Borgestufwu peckemente (felläst för
perllemente?) bleff affsagt ristas med en
kniff vid borgebordett igenom hand hans.
Gjörwell Nya sv. bibi. 2:340 (1583).
Peckling, Päckling, m. Ett slags lärft.
[Mnt. pechling. Schiller-Lübben 6: 233.]
Groff peckling. Fin. handl. 8:213 (1555).
skaffe Canifass, Päcklingh. Ders. 228.
Peder, St. Peders lek. hwar the
(Danskarne) än en gong kunde få Swerige in,...
skulle the icke försuma thet for longe
beslutat war. Nemlige att spele Sancte Peders
leek medh the Swenske, thet war mönstra
them, så att minste parten skulle bliffue
igen. Svart Kr. 7. hwar Gudh för Christi
bön skul honom (satan) sådant icke
för-toghe, tå leekte han wisserligha med oss
S. Peders leek (såsom man pläghar säya),
at mindre bliffue quart aff then hopen som
skulle warda saligh. L. Petri Chr. pina
M 5 b. Jfr Mäster Per, se Per.
Pegel, Pägel, Pel, m. Knapp, märke i
dryckeskärl, utvisande hur djupt man skall
dricka (jfr Pass 4); äfven sjelfva
dryckeskärlet. (Se Rietz pel.) [Mnt. pegel, peil;
D. pcegel.] Han haer som en Krist aff
korsens kalck sin deel Tålmodigst drucket när
in till then sidsta peel. Lucidor Ee4a.
En hel pegel finkel jochim. Livin 51.
Farväl häreffter ock båd heel och halfva päglar.
Borneman 29. Peel, L. Hemina.
Schroderus Lex. 26. mången dricker där den
allersidste pehl. Brobergen 362. Dricka
verlden skål, men vämjas Vid att smaka
Christi pel. Rydelius Vitt. 55.
Pejto, m (?). [D. pojto, pøjto "fransk vin
(fra Poitou)" Kalkar.1 för itt fatt peyto j
dragarelön 3 öre. Skråord. 321 (1546).
Peka sig, refl. Våga sig. (Se Rietz.)
Men then som rättsinnigh vara vill Honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
