Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Penningväska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Penningväska
— 640 —
Persa
ninger derföre (för fodringen), effter ther
nedre til äffwentyrs (är) penninge trång.
RR 16/9 1545.
Penningväska, f. Comenius Tung. 486.
Pension, f. Afgift, dhen taxa och
pension mett hulke han aarlighen blyffwer
be-twngadher. Gust. 1 reg. 3:201. han ther aff
(af prestgället) aarlighan wthgiffua skal til
worth Cancellaries behoff en redeligh
pension. 3:290.
Peppar, m. Salvius blijfuer där (i den
Danska skrifvelsen) dragen genom peparn.
A. Oxenstjerna Bref I. 4:140.
Pepparsven, m. Krämaredräng,
han-delsbetjent. [D. pebersvend. Jfr Molbech
G/oss.] skole jnge Peperszwene eller
landz-kiöpere resze eller omdrage vdj landene.
Gust. 1 reg.m 9: 27.
Pepparsäck, m. Spefull benämning på
krämare. [Mnt. pepersack]. Suerigis rike är
... jcke heller (gud tess loff) så nödhstält,
ath szådane Pipar säckiar (neml. Lybeckarne)
skulle bliffue efftherlatidh theres olidelige
och tratzige begieren. Fin. handl. 2:281 (1549).
Per. 1. Per i stolen, Petrus in
ca-thedra, S. Peters dag om vintern, den 22
Februari. Dijkman 106. — 2. Per Vinkel,
Petrus in vinculis; Per Vinkels dag eller
Petri fängelsedag, den 1 Augusti. Dijkman
106. — 3. Per Ersson.’ Fattig Pär Ersson
han måste theran, låta bruden få råda.
Stjernhjelm Bröl. 22. tu ey dierffs svara
Et ord emot henne (hustrun), men hon
törs tig truga, Tig banna och hota, och
tu måste buga Som fattig Pehr Ehrson.
Törnevall A8a. — 4. Mäster Per,
bödeln. [T. Meister Peter.] Tå sonen ey lyder
fromt faders rådh, Så måst han til sin
nees-liga rätt Lyda mäster Pehr, som kullar heel
slätt. Dalius Vitt. 155.
Perdela, se Partdela.
Perkel, m. Hin onde. hon sitter rätt
så väl som de andra til bords, men hon
får ingen mat... Ja, det hör Pärkel til.
Dalin Vitt. II. 5: 68. (Jfr Rietz samt Saxén
i Sv. landsm. XI. 3:188.)
Perlamentera, Perlementa, intr. Hålla
oväsen, kifva. (Jfr Parlamente.) mannen
kommer heem,... begynnar uthi huuset at
perlamentera. Schroderus Albert 2:323. tu
giffuer oss tilkenne, huru thet selskap regere
och perlemente ther nedre i Smålandh.
RR 1542. the perlementte, pwcke och
öffwerfalle wåre Embetzmän. RR 81/s 1548.
Åke Nilsson ... hadhe perlementedh medh
någhre böndher, hwilke såsom haffwe slagitt
honnom, så att han lågh widh sänghen.
Hist. handl. 13. 1: i»i (1565). Judas ... inthet
är vaan än (annat än) perlementa.
Ronde-letius 75. Jfr Rietz.
Perlaments-, Perlementsmakare, m.
öfverdådige slagskempare och
perlamentz-makare. Laurelius Kyrkord. 187. Disciplin
... uthi krijgh, then håller man ... ther medh
att man straffar skalkar och bofvar,
perle-mentzmakare och olydiga. J. Rudbeckius
Kon. reg. 273.
Perlelad, n. Med perlor besatt
pann-smycke. [Isl. hlaö.] Se Molbech Gloss.
perleladh (bindlar, L. tæniæ). Comenius
Tung. 518. pärlelad, L. spira. Ders. index.
Perladh, Anadema, T. Spanneken.
Schroderus Lex. 27. binda itt ståtteligit
perleladh på sitt hufvudh. A. Laurentii Verld,
speg. 335.
Perlementare, m. Se Per 1 em e n ta.
är wår wilie och befalningh, att tu haffuer
gott vpseende medh sliike perlementtere.
RR s,/8 1548. Emporagrius 71.
Perlemor, f. Perlmussla. [T. [-perlen-mutter.]-] {+perlen-
mutter.]+} en skalmatk (snäcka)... icke går
uth aff sit hws, uthan tager til sigh hvadh han
behöffuer, gör hwset klart, som en perlemoder,
och föder aff sigh herliga perlor. J. Botvidi
Brudpred. 55. Poesien ... är så däglig, men
så oförmerkt upvuxen, som perlan uthi
perle-moor. Spegel G. verk l. Thetis må sig sielf
i perlemodren spegla. Ders. 88. emot solens
sken sig öpnar perlans moder. Kolmodin
Qy. sp. 2:317.
Perma, f. Perm. en parma. Dalin Vitt.
5:107. binder man dermed (med pergament)
in böcker i hvita pärmor. 6:83. Han hade
bönebok helt nätt och ganska liten, En
perma borta var, den andra mycket sliten.
Livin 69.
Perman, Permen, n (?). Perman,
Mem-brana, Pergament. Schroderus Lex. 40.
Peder Balgemakare (fick) 11 fårskind som
han giorde permen aff tiill Slottzens
(Raseborgs) behoff tiill fynstere (fönster) i
Borge-ztugen oc annen hus. Hallenberg Mynt
240 (1541).
Perpetuan, m. Ett slags ylletyg. [F.
perpétuane.] Stjernman Com. 2: 233 (1639).
Pers, m. Press. [Mnt. per se.] Prelum,
perss. Var. rer. voc. Mia.
Persa, tr. och intr. 1. Pressa. [Fsv. =,
Mnt. persen.] persa wijn. Am. 9:13. Tu skalt
olio persa. Micha 6:15. itt nåålsögha är itt
ganska litet hohl, Skal en Cameel ther
igenom, så moste han först wel kringskäras,
sammankrystas och persas. L. Petri 2 Post.
137 b. the måtte medh så mykit ondt bliffua
persadhe. Uti. på Dan. 509. För mig jag
vist döden seer, Hustrun lär så pärsa mig.
Moræus 402. Guds Son ... Står hårdt och
persat blir för thet som Adam brygt. S. E.
Brenner Jesu pin. 23. vi uti en stor storm
den, hela natten måste persa sjön. Lönbom
Sv. arch. 2:29 (1601). — 2. Sverige var then
tijden på alla sijdor aff fiender anfächtat,
men ingen dess kant persade hårdare före
(utstod dervid en hårdare pers), än the som
närmast gräntzade til the Norväger.
Wide-kindi 101.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
