Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pliröga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl i r öga
— 645 —
Plump
halfslutne, som plijrade iag i en illa tryckt
bok?^ C. Gyllenborg Villhj. 2.
Pliröga, n. (Kätja) Hvärfde sijn’
plijr-ögon om. Stjernhjelm Here. 22.
Plit, m. plit eller huggpamp. Röding 155.
Plita, f. Skabb, utslag. Plijta, Scabrum,
T. Räude. Schroderus Lex. 19.
Menni-skiones hudh . .. belagdt medh then hvijta
skabb och omkring ätande plijtor. A.
Månsson Ört. 99. Jfr Rietz.
Plitas, dep. Slåss med plit. Lind Ord.
Pliteri, n. Processande. (Jfr P1 e t i n g.)
Vi haffue doch hört ath förde prebende är
behindrat aff doctor Zetfeldo i Room Oc
ville swadant pliterij till ewentyrss mere
ko-ste än prebenden kwnne renthe. H. Brask
(HSH 14:80).
Plocka, tr. Klå, piska. Jagh skall tigh
så knostra och plocka Emedhan (så länge)
tu haffver en hårlocka. Rondeletius 52.
i skullen plockat hans rygghudh. Dens. 81.
Plockfink, Plockfinka, f. Hackmat.
plåckefincka, moos, minutal. Comenius
Tung. index, fricassée, plockstek,
plock-fincka. Svedberg Schibb. 273. en god
plåck-fink. Dalin Vitt 5:108.
Plockfrukt, m. Plåckfruchter, hvilka
kallas legumina, såsom ärter, böner, rijs etc.
Sparman Sund. sp. 34.
Plockrote, m. ridderskapets och adelens
strögods och plockerotar. Stjernman Riksd.
bih. 376 (1658).
Plockstek, f. Se under Plockfink.
På mehning och på tahl... vända opp och
neder, Malherbe fahra med liksom man
plåck-steck reder (Dans mes vers recousus
mettre en pièces Malherbe). Duben Boil.
Sat. 13.
Plogfot, m. Plogrist. Åkermannen ...
skär jorden medh plogbijlen oc plogfoten
(dentale) Comenius Orb. piet. 94.
Plogman, m. Plöjare. Plooghmän haffua
plögt på min rygg. L. Petri Dav. ps. 129:3.
Plogskota, -skotta, -skåtta, f. Käpp,
eller liten stake, hvarmed plogfjölen vid
plöjning rensas från mull. (Rietz.)
Hel-singius. Comenius Tung. 391 o. index.
Plogsola, f. = Plogfot. [Mnt. plochsole.]
Helsingius. Comenius Tung. index.
Plogspade, m. = Plogskota.
Åkermannen ... hållandes med vänstra handen
plog-stierten, med högra plogspadan (ralla).
Comenius Orb. piet. 94.
Plotse, m. Ett slags knif. [Mnt. plotz,
T. blotz, blotze.] en plotze. Skråord. 325
(1546).
Plottra, tr. Besudla. Han skal icke
be-fläckia (maculera, plottra) them (böckerna)
medh strock (streck). Comenius Tung. 741.
Pluder, Pludder, n. Pladder, sladder,
sqvaller. [T. plauder.] våre Enthusiaster .. .
roopa alla verldena fulla medh theras pluder
och scriffuelser. P. J. Gothus Rel. art. in.
Pijgor och drängiar skole icke ... förarga
them (husbondens barn) medh onyttigt pluder.
Hust. 291. Pludder. Lind Ord.
Pluderaktig, adj. Pratsjuk. [T. plauder-,
häftig.] en qvinna Ey fins som icke är
pludrachtig. Beijer 288.
Pluderi, n. Prat, sqvaller. [T.plauderei.]
Thet är man lutter pluderij Och ett fåfengt
uthflutit skrij (rykte). Kolmodinus C 8 a.
Then som kungiör hvad som i ämbetet
råd-slagsvijs uthi en af rådmännernas närvahru
innom lyckta dörar varder aftalt och slutit,
eller uppenbarar för någonthera af partierne,
som tvista, hvem honom var emot heller
medh,... böte ... til thess han sigh bättrar
och sitt pluderij afstår. Stjernman Com.
3:749 (1669).
Pludra, Pluddra, tr. Prata, pladdra.
[T. plaudern.] Så länge barnen lära tala,
så länge må them tillåtas at toota och
pludra, hvad och huru the kunna och vilja:
Men sedan the hafva lärdt tala, är thet itt
högnödigt ting, at the jämväl lära tijga stilla.
Schroderus Mod. sk. 124. de pludrat nog
om desse folcken. Düben Boil. sat. 20.
(Ryktet) Båd’ pludrar hvad det veth och
hvad det icke veth. Boil. pulp. 9. han
(Alexander) uthi Apellis målarehuus hafver
om någon fåfängia pluddrat eller discurrerat.
Sylvius Curt. 173. Pluddra. Lind Ord.
Pludrare, m. Pladdrare. [T. plauderer.]
Thesse öfverdådighe svassare och pludrare
sköta intet om, huru slemma och
ogud-achtigha ord the vreka uthur sigh.
Laure-lius Rel. speg. 308.
Plufsig, adj. Pussig. (Jfr Rietz plussig.)
en plufsig man, med rödbrämade ögon,
kop-parfärgad näsa,... det var Fylleriet. Tessin
Bref 1:170.
Plump, m. Klick, liten del; plocksumma,
småsumma. Tiil olaff aruidtzson, ath han
icke sender skath eller annen deel, som
han hit forskicker, j plwmper, wthan lather
thet komma alth tiidh swmman al j sendher
(alltid hela summan på en gång). Gust. 1
reg. 3:131. thenn nye skatt mötte kome all
i szender jn opå en forsagdt tiidh,... ware
sziig smör, peninga, malt, eth eller annat,
ath thet icke komber szå plumpum
(plump-vis) jn szom her till skeedt är. 12:32.
Plump, adj. [Mnt. T. plump.] 1. Grof,
klumpig, oformlig. Vår salige käre
her-faders slagne gullklippinger... äre en part
förplumpe och tiucke, en part alt för små.
Stjernman Com. 1:620 (1615). Han skaapte
först och främst ett plumpt och ofatt ämne.
Columbus Poet. skr. Ala. een så
plum-per kropp (som elgens) är intet svår at
snärja, Helst när förståndet och mon plumpt
som kroppen vara. Spegel G. verk 235.
tiocka, plumpa bondskor. C. Gyllenborg
Sprätth. 73. — 2. Grof, ohyfsad, obildad.
groffwe, plumpe och olärde prester. Thy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
