Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Plågemästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plågemästare
— 647 —
Pl ösa
honom gick pestilentia, och plågha gick vth,
ehwart han gick. Hab. 4 (3: 5). Pestilentien
var så hårdt Kommen i hans läger svårt, ...
Han drogh tå strax från Örebro Åth Vastena,
meente ther fåå roo. Och plågen skulle
åthervende. Hund Er. 14 kr. v. 219.
Pesti-lentzien (plågen). Comenius Tung. 314.
Plågemästare, m. Jösse Erichson war
en bonde plåghemestare, så worde och
bönder hans plågemestare. O. Petri Kr. 194.
skal mannen haffua frågat sin plågemestare
dieffuulen til, hwad han doch begärade aff
honom, at han måtte lätan til fredz. L. Petri
Dryck. C 5 b. Antiochus skulle bliffua
Judarnas rijs och plåghomestare. Uti. på Dan.
358.
Plågovecka, f. Se Pinovecka, wårt
stackotta eiulate, plågaweka och sorgadagh
skal wendas j itt ewigt Jubilate och
påscha-dagh. P. Erici 2:52 b.
Plånpapper, n. Läskpapper. Medh
pennan ... skrifvom vij på reent papper, icke
på fläckiot, eller plånpapper (T. Löschpapier)
och maculatur. Comenius Tung. 731.
Plåsterkalk, m. Gips, murbruk.
Gyp-s u m, plåsterkalk. Var. rer. voc. M 2 b.
Plåstra, tr. [T. pflastern.] 1. Öfverstryka.
skalt tu vpresa stora stenar, och plåstra
them medh kalk. 5 Mos. 27: 2. — 2. Förse
med stengolf. våningar ... plåstrade och
be-lagde medh fyrekante stenar. Schroderus
Kegel. 516.
Plåstring, f. Kalkstrykning, kalkbruk.
een skön plåstring på een slett wegg icke
kan bestå emoot regn. Syr. 22:20. (L. Petri
ders. een plåstring wel blandat med sand.)
lathe opsättie j kyrken en kackelvgn, ther
aff plåstringen kunde torkes. Hist. bibi. 2: 26
•<1583).
Plåt, m. Plätt. (Jfr Platt m.) the blåå
plåter, som man bekommer uthaff fall eller
slagh. A. Månsson Ört. 229.
Plåtlus, f. Flatlus. [T. plattlaus.] Lind
Ord.
Pläga, tr. [N[nt.plegen, T.pflegen.] 1 .Stå
till rätta, svara inför domstol, plæga
huar-iom och enom lika och retth, them honum
nogot vila eller haffua til ath tala. Gust. 1
reg. 4:174. han skal pläga idher så mykit
som rett är, vm j dandemen eller någhon
åff idher haffuer honum någhot til at tala.
7:313. szegia honum ther en rett aff, oc
pläga honum ... så mikit som Swerigis lagh
ther om wtuisa. 9: 40. — 2. Inhemta, medh
dhem der om at communicere och pläge
deres gode rådh och betänckiande
derutinnan. Gust. Adolf Skr. 214. H. K. M:t
hafver täcktz pläga vår mening och
betänckiande öfver then instruction.
Stjernman Riksd. 1:820 (1630). — 3. Gifva (på
köpet). Pläga något på kjöpet. Lind Ord.
Plägalös, adj. Utan vård. När thet
händer medh drängiom och pijgom, att the varda
siuke,... ther finner man många ochristna,
som läta them liggia aldeeles plägalösa. P. J.
Gothus Hust. 825.
Pl ägare, m. Värdare. [T. pfleger.] Tagh
til hiertat.. . tins Herres brinnande kärleek
emoot sina moder, sij, huru förordnar han
henne en plägare i hennes bedröffueliga
änkedom. P. J. Gothus Sol. 396.
Plägemål, n. Förplägning, then Danske
militien ... sidst til ett valet och plägemål
satte skantzen vidh Ryssby i brand.
Wide-kindi 144.
Pläglig, adj. Vanlig, sedvanlig. [Mnt.
plegelik.] the jcke lata theris pleglige stycker
bliffue til baka. Gust. 1 reg. 8:150. lathe
bisperne her i landet koma till theris
wan-lige och pleglige stått (ställning) igen. .9:134.
giffue them . . . huar måned theris pleglig
månedz peninga. 10:46. Prestemöthe på
plä-gelig målstadh att hölle. 13:33.
Plägning, f. Hvad som fås på köpet.
(Se Spegel Ord.) Om något kastas til
öfvervigten (vid vägning), thet är een plägning
[L. mantissa, T. zugabe]. Comenius Tung.
768. föll... heela Macedonien uthi the
Romares händer, tå resten aff Illyrio såsom en
plägning i lijka måtto samma vägen fölgde.
P. Brask Puf 27. Han gifver mycket til
plägnings. Lind Ord. — Brukas ä]fven om
tillägg till en bok eller skrift, t. ex.
"Plägning til Konsten at lefva under vatn", en
bok af M. Triewald.
Plätt, m. 1. Lapp? Fästemöör, som hafua
för vigningen låtit besofua sigh af sine
fästemän, bäre (vid vigseln) allenast krantz med
upbundit håår (jungfrur hade krona och
utslaget hår) och svart plätt i nacken, eller
frije sigh ifrån honom medh böthe.
Lau-relius Kyrkord. 241. Lösekonor gånge (vid
vigseln) medh hufvudkläde, krantz eller
bindel uppå, och stor svart plätt i nacken.
Emporagrius 142. — 2. Lätt slag, lindrig
smäll. Lind Ord. Rietz.
Plätta, intr. 1. Smälla (om skott). — 2.
Smälla på lindrigt. Plätta til en. Lind Ord.
Plögd, f. Plöj dt jordstycke, åkerfält, the
frucktbara plögder. Palmfelt Virg. l. Vi
våra fäders bygd, våra frodiga plögder och
åkrar Måste nu lemna. A. Nicander Vitt.
237. de odlade plögder. Ders. 260.
Plös, m. plöös, follis. Comenius Tung.
index. Lex. Linc.
Plösa, tr. Fylla, proppa. Somlighe haffua
then sedhen, at när the få sina venner til
sigh, så vinläggia the sigh om at plösa och
fylla them medh drycker. Rothovius 1 Pred.
D 2 b. I thetta lijffvet jagh min buuk plöser.
S. Brasck Ap. gern. K 8 b. Mit glaas fattar
jag nu i hand ... Migh får jagh fylla och
plösa väl. T. krig. I 2 b. Väl plösa och göda
kroppen. Ders. I 3 a. Huden hafver jag så
plöst, Att man hade kunnat öst Med skee
(sked) uthur hals och strupa. Moræus 427.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
