- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
648

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Plösmun ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Plösmun

— 648 —

Pometken

plös då din svultne maga Med välbeskyddad
mat. Sv. nitet n. 22. djefvulen plägar och
plöser dig. Svedberg Catech. 565.
ogudaktigt folk sig dägelig kan plösa. Spegel
G. verk 278.

Plösmun, m. Stormun, uppkäftig
person? (Jfr Rietz plösig, plösä.) [D.
pløs-mund "et menneske med tykke kinder."
Kalkar.] Hvad sägher tu, gamble
plööss-mun? Han står och gläffser som een hundh.
S. Brasck Ap. gern. 11 a.

Pock, Puck, n. Hot, trots. [Mnt. puch.]
Upsade freden och fohro med puck och
snårck aff. Girs Gust. 1 kr. 208. Då aktar
iag ej fånens pukk og diärfva tråtzhet.
Warnmark 344. Den gamla Adams pock
och kif Lät oss med gamla året ända.
Dalin Vitt. I. 1:29.

Pocka, Pucka, tr. och intr. [Mnt. puchen,
T. pochen.] 1. Hota, trotsa, the Landboer
... bliffwe vndertijdenn aff en och annen
fast puckede och öffwerfalne. Thyselius
Handl. 2:246 (1544). Bisparne ... lade sig
på sijn Slott och feste, pockade och
wexe-rade Rijckezens Herre. Svart Kr. 125. the
... pucke ock göre myterij. Gust. 1 reg.
12:118. Sanherib . .. vphooff sina hand emoot
Sion, och puckadhe fast j sitt hoghmodh.
L. Petri Sir. bok 48: 20. han hade pockadt
fadher och modher. P. Erici 2: 312 b.
qwin-nor, som ... pocka sina män. 2:340 b. the
pockadhe medh (pockade, trotsade på)
the-ras ädla slächt. 3:37 b. the undsade och
puckade alle. Tegel Gust. 1 hist. 2:232.
theras jemmer bespottar, leer åt them och
puckar emoot them. Försp. till Obad. han
pokkar Emoot tin ... macht. Spegel G. verk
88. en skald kan pocka död och griffter.
Wexionius Vitt. 371. Naturen pockar ännu
alla Philosopher, och säger med löge: Gissa
på, huru mitt innersta är fatt. Rydelius
Förn. öfn. 307. — 2. Yfvas. the pucka lijka
som the hadhe giordt wel. Försp. till Am.
Nicanor war stålt och puckade, och war
wiss^ ther på, at han stoor äro inleggia
skulle emoot Judam. 2 Macc. 15:6.

Pockan, f. Trots, stolthet, wachta oss
för säkerheet, pockan, öffuermodh. P. Erici
1:21 b.

Pocker, se B o ka re och Pockor.

Pockeri, Puckeri, n. Pockande, hot.
wart (vårt) Clerkerij... han ee som offtest
i szijn dryckenskap med mygit vnyttigt
puc-kerij, och än vnderstundom mett stor hugh
(hugg, slag)... öffuer faller. Gust. 1 reg.
22:236. her Erich hade medh wåld och
puckerij afhendt honom godzen. Fin. handl.
8:163 (1554). schole sådane vägfarende ingen
fordenschap medh trug och pockerij fordre.
Stjernman Com. 1:221 (1572). han genom
pokerij kraffde sin arffuedel. P. Erici 2:163 b.

Pockeskrift, f. Utmaningsskrift,
framställa sine propositioner och uthsagor, dem

dhe til ett proff aff sitt courage och sin
valeur förmedelst carteler och påckeskriffter
publicera och moot hvar och een, som kan
och törs emootsäya, försvara och
mainte-nera villia. Lindschöld Vitt. I3t.

Pockhans, m. Pockande, trotsig person.
[Mnt. puchhans, T. pochhans.] när the
mech-tige och store Pockhanser komma til
gensvar, och theras föregifvande hördt varder,
så blifver the ringa åkärares klagomål
för-achtat. R. Foss 395. en predikant, som stolt
och högfärdigh, och en eghensinnigh
Puck-Hans är, och vil alt effter sitt eghit
huf-vudh uthrette. Ders. 589.

Pockla, Puckla, Pyckla, Pöckla, f.
Buckla. 10 Betth (betsel) med stora
mes-singz pöckler, och 13 stora lösse messingz.
pöcklor. Hist. handl. 1: 28 (1543).
arm-pycklor. Ders. (hästen) allenast hade itt slätt
och gammalt... betzl, och platt inga
svank-remmar, pockler eller utstofferat tygh. Balck
Esop. ]582. Skyttetyg ... bestod af... puchlor
och långa skerfvor både på armar och lår.
Adlersparre Afh. 216.

Pockor, f. pl. Venerisk sjuka. [Mnt. T.
pocken.] Fransoser och pocker. Tisbe 10.
pockor af lösachtighet. Lag 1734 G.B. 4:2.

Podagel, m. Podager. [Mnt. podagel.]i
Podagel eller ledha werck. B. Olavi 86 b.
mine fötter äre besvärade medh podagel.
Schroderus Hoflef 259. then heta podageL
Colerus 1:209. Podagel i handen. A. laur
rentii Verld. speg. 200.

Podagersk, Podagrisk, adj. [T. [-poda-grisch.]-] {+poda-
grisch.]+} podagersk fluss. A. Oxenstjerna.
Bref 2:381. Podagriske fötter. Palmberg

342.

Pojke, m. Brukas på 1600-talet mest i.
bet. betjent. Ingen dräng eller poike hade
vi hos oss, utan vi måtte akta (passa upp)
oss sielfva. Sh. Rosenhane (Nya sv. bibi.
2: 522). I dette åhr hafver han (Dansken) oss
således hanterat, som vore vij hans poikar
och landed hans träl och egendomb. A.
Oxenstjerna Bref I. 4:103.

Pojs? vill I haa någon narr, Så söken
ander stånds, går pois min kiäre kar.
Lucidor H 2 b.

Polsk, adj. Spänd i Polska bocken,,
det är, med sammanbundna händer, armarne
dragne öfver knäen, en käpp satt under
knäen och öfver armarna. Lönbom Ånek.
I. 2:17 (1702).

Pometken. (Jfr F. pommette, "petits
noeuds de fil faits à des poignets de
che-mises, de manchettes". Littré.) kan
quin-folcken vara tillåtit... hafva ett streck yllene
Pometken eller bandh på deres kåpor, tröijor
och kiortlar. — dragé allenast slätta och
gemena yllen och linne kläder, hvarken
mädh knutning, snören eller Pometken
besatte. — ylletyg, mädh sijden Pometken.
HSH 31: 79, 80 (1661).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free