Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Potthund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Potthund
— 650 —
Prakti ka
Ps. 22:16. krukmakaren gör aff leer pottor.
Comenius Tung. 535. — 2. Flaska, man
pläghade skenckia them som afflijffuas skulle
itt glass eller potto wijn. L. Petri Chr.
pina g 8 a.
Potthund, se Po t tung.
Pottomakarfe, m. Krukmakare.
Figu-lus, pottomakare. Var. rer. voc. D 2 a. the
äre vthi hans hand, såsom leer vthi
potto-makarens hand. Syr. 33:13. Haffuer icke
en Pottomakare macht at göra aff en klimp
itt kaar til hedher, och thet andra til
wan-hedher? Rom. 9:21. een potta sade til
Potto-makaren, Han kenner migh intet. L. Petri
Jes. proph. 29:16.
Pottung, Potthund, m. Ett slags
kanon, som nyttjades vid stormningar.
Laddades med skrot eller hagel; var af 6 punds
vigt. Adlersparre Afh. 236, 237, 238.
Potzdunder, -felten, -gök, -marter,
interj. Han svär Potzdunner i hvart ord.
Messenius Signill 17. — Se Felten. —
Box giök. Beronius F4a. — The svore
om alle Potzmarter thå. Hund Er. 14 kr.
v. 249. (Se Grimm Wört. botz, potz.)
Potångel, m. Podager. (Jfr Po te, fot.)
the rike haffua theras besynnerliga
kranck-heter, Potångel, bwkreff, magasiuko etc. L.
Petri 2 Post. 187 b. pottångel. Ders. 234 b.
Jfr Podagel.
Prack, n. Strunt, lappri. Et bibliothek
af de största folianter, Item små luntor och
annat prack. Dalin Vitt. 6:174.
Pracka, tr. [Jfr Rietz prakka, T. [-pra-chern.]-] {+pra-
chern.]+} 1. Lura, bedraga, then Finske
wild-skytte ... prackar och, ther han ferdes,
bönderna skiutzhesthar aff. RR 28/i 1545. han
far och pracker vnder thet skeen att han
then menige man skall vprese emot
fienderne. Fin. handl. 9:153 (1556). oförskämde
bedragare, Som pracka, hutla och narra folck.
S. Brasck Ap. gern. E 2 b. — 2. Tigga,
tigga sig fram, lefva uselt. Lättingar...
slätt inthed achte theras arbete, nytte eller
gagn, vthan komma och så för Oss och
gnella, williandes tiggia och pracka, lijka
som andre hällte, blinde, siwke och
förlamade menniskior göra pläge. Thyselius
Handl. 2:369 (1552). Then arma, vsla och
elenda hopen befaler iagh then och then,
Hwadh skulle iagh leggia migh nedh och
pracka medh them? L. Petri Om nattv.
A 3 b. — 3. Fuska, klåpa. Alt hvad som
han botar rijfs sönder af väder, Han lappar
och prackar, han knyter och skarfven
Törnevall B 7 b.
Prackare, m. 1. Bedragare. Sådane
skälmar man ey troo bör, Äre hutlare och
prackare Och näsevijsa rackare. S. Brasck
Ap. gern. E 3 a. Prackare äro sådanne män,
Gå och liuga sigh maat i munnen Medh sin
skalkheet och arga funder. Ders. I 4 b. —
2. Fuskare, klåpare; stackare, struntkarl.
Huilkin aff för:ne Embete then annan kallar
oqwämde ordh,... Är thet mindre ordh,
sså-som är skalck eller prackare. Skråord. 236
(1545). kallar ock then ene then andra vthan
all försyyn hwad han wil, prackare,
stym-pare. L. Petri Dryck. B 8 a. kunde then,
som i dagh är en prackare, i morghon varda
en adhelsman. L. Paul. Gothus Mon.
pac. 413.
Prackeri, n. 1. Bedrägeri, bedräglig
handel? han och annett sligtt selskap dragé på
theris prackerij och förtunge bönderne med
skiuttzresor. RR 20/1 1545. — 2. Strunt,
lappri, i then stad som nu hålles
dråpe-ligit krigzfolk, sköne skep, bösser och
wä-rier, båssmän och annet, som rijkit til
be-skerm för nöden är, hölt man (förr) ganska
ringa folk, item en hop skäriebåter och
annet prackerij, ther hwarken hielp eller
tröst medh folgde. RR 18/n 1542.
Prakt, n. I Svealand för någhre åhr Var
dygd och ähra meer i acht, Och icke fördes
sådant pracht Aff unge glopar. Messenius
Signill 6. I lufften drijfver han sitt pracht
Och andre foghlar ringa achter. J. Sigfridi
B 2 b.
Prakteligen, adv. Präktigt, praktfullt.
[T. prachtlich.] han hölt sigh ganska
prach-telighen. Leuchowius 148.
Präktig, adj. Präktig, praktfull,
prack-tigh, fastuosus, elatus, magnificus. —
prack-tig i taal, magniloquus. — pracktige ord
(floskler), ampullæ. Comenius Tung. index,
föra itt herligt och prachtigt lefverne.
Lau-relius Påf. anat. 459.
Präktigt, adv. Medh begrafningen
öfverstått, Prachtigt medh alle tingh tilgått.
Messenius Blank. 12. pracktigt tala, ampulari.
Comenius Tung. index.
Prakti ka f. (Se Grimm Wört.
practik.) 1. Handläggning, öfverläggning.
rikitzens ærende som varith haffua j
prac-tiche oc forhandlingh mesth j hwarth
herremöte. Gust. 1 reg. 4:100. — 2. Konstgrepp,
knep, ränker, vij kenne vel theris
(Lybeckarnes) practicha oc haffue granliga försökt
theris handell ath the slæppa icke gerna
hwad the haffwa håndha mællom, thet the
kwnne med noghen forhalningh oc fortegth
vndwikilse beholla. Gust. 1 reg. 4:105. brwke
alle the prachticher som the kunne vptäncke,
til att slå vndher sig Cronones skatteiorder.
Fin. handl. 8:280 (1555). then onda
Herbe-stialiska Posseuiniska practijkan. A. Andreæ
Försp. till L. Petri kyrkost. C 3 b. äro
genom samma Practijko (papisteriet) monge
retsinnige trogne män och lärare ifrå theras
kall förskotne. Ders. B 3 a. vptencker ...
allehanda tyranniska practiker til at
för-tryckia och förderffua fattigt folk. P. Erici
2:314 a. the uproriske .. . uthsprijda
prach-tiker (stämplingar). Comenius Tung. 691. —
3. Almanack, kalender (bondpraktika). prach-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
