Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pula ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pula
— 656 —
Punkt
nan inthit hinder, puel eller platz giöre.
Gust. 1 reg. 3:284. sådana bygning skulle
tilgå medh puul och stoor beswäring. Uti.
på Dan. 419. han kom undan medh puul
och stoor lijffsfahra. Tegel Gust. 1 hist. 2:55.
Lät han... medh stoort pul och mykin
vm-kostnat byggia en stoor och väldigh bro.
Skytte Or. C la. Rietz.
Pula, tr. Besvära. Förbiudandis alle ...
för:na erliige conuenth ... her i moth hindra,
hindra lata, möda, pula, plassa, quelia eller
i noghen mötte oförrette. Gust. 1 reg. 1:89.
Pulpet, n. pulpeet, bokestool, pulpitum.
Comenius Tung. index, pulpetet. P. J.
Gothus Skrift, sent. Ml b.
Puls, m. Puss. dyngepultz. Phrygius
Valetpred. D3a.
Pulsa, tr. Slå. een ovahnlig och
gruf-veligen stoor hvalfisk ... ställer sigh til at
pulsa och klyfva sönder vågarna. Sylvius
Curt. 289.
Pulsam, adj. Besvärlig, mödosam, svår,
orolig. (Jfr Rietz.) en ond stenogh ... och
igen fallen wägh är pulsam wandra. L. Petri
1 Post. C 5 a. theras endalycht haffuer tycktz
wara pwlsam. Sal. vish. 3: 2. Bättre är
dödhen, än itt pulsamt leffuerne. Sir. bok
30:17. han hade råkat vid een pulsam och
bekymmersam tid. Kr. 193. så skola gatonar
och mwranar åter vpbygde warda, ändoch j
pwlsam tijdh. Dan. 9:25. Gudh haffuer them
vthur thenne pulsamme werlden til sigh j
himmelens glädie intaghit. Lælius Res.
1:256.
Pulverrök, m. Krutrök. [T. pulverraueh.]
All luften är förgiordt med pulverrök.
Stjernhjelm Fredsafl 10 intr.
Pulyxe, se Pålyxe.
Pumpa, f. Flaska, låta föra vatnet til
sigh i välslutne glasspumpor och bouteiller.
U. Hjärne Surbr. 84.
Pumpgröt, m. ? Tin hälsa, mitt kära
barn, står i fara, om tu äter pump-gröt.
Dalin Vitt. 4:445.
Pund, n. 1. Sädesmått. Ett pund
utgjorde i Gustaf l:s tid 8 spann eller 4
tunnor. Jernk. ann. 1845, s. 115. — 2. Vigt.
Rett wågh, rett pund ... skal wara när idher.
3 Mos. 19:36. — 3. Talent (omkr. 4000
kronor), kalladhe sina tienare, och fick them
sina äghodelar j hender. Och fick enom
fem pund. Matth. 25:15.
Punda, tr. Straffa med slag på
bakdelen. Hvilken soldat korum försummar
skal förste och andre gången af sin
rotte-mestare pundas. Gust. Adolf Skr. 243.
Pundare, Pyndare, m. Besman. [Isl.
pundari.] Statera, bismar, pyndare Var.
rer. voc. Pia. pundare, besmal, statera.
Comenius Tung. index, the clagamål wj
tiidt och offta hört haffua... om pyndaren
her i stocholm at han ecke wara skwlle
wiidt then retta wiickt. Gust. 1 reg. 3:319.
the skola (i Lödese) skaffa sigh en rett
pyndare ... for then mene manz bestå skull,
med huilken the kunna leffrera thet godz
ther kommer, szmör och jern jn och vth
som rett och skäl är. 7:171. alle pyndare
och bessmar skole affskaffas. Schmedeman
Just. 232 (1638).
Pundasäde, n. itt pundasädhe (skallgifva)
icke meer än een skeppo. L. Petri Jes.
proph. 5:10. (Bib. 1541: en tönia sädh.)
Pundatunga, n. Pundstyngd. [Jfr Mnt.
puntsxvar, -swares.] stort haghel så som it
pundatunga, kom nedher. NT 1526 Upp. 16:21.
(Bib. 1541: en Centener.)
Pundgäld, f. Ett slags tullafgit. (Se
Schiller-Lübben puntgelt.) infödde eller
uthlendske aff hvadh godz the in eller
uth-före skall Tullenären upbäre aff hvarie fyra
dalers värde ett rundstycke til puntgiält, der
med Tullenären dem som hans tienare äre
på Kongl. May:tz vägna endels theris omak
någet när förskylla skall. Stjernman Com.
1: 282 (1577).
Pundland, n. Jordrymd för utsäde af
ett pund spanmål. (Se Pund 1.) Jfr
Läst-land.
Pundläst, m. Een punna läst haffuer 96
(tyckfel för 48) tunner. A. J. Gothus Räkn.
182. En pundeläst var 12 pund eller 48
tunnor. Jernk. ann. 1845, s. 115.
Pundnagel, m. Vågstift, vågtunga?
Christi ähra stodh tå ... nedhan för thet jordiske
och förgängelige rijket, och baak om
pundnageln (Christi honor ... in infimo situ
col-locatus). Schroderus J. M. kr. 454.
Pungmakare,m. Crumenarius,
pun-gamakare. Var. rer. voc. D 1 b .Gust. 1 reg.
1:242. Jfr Taskmakare.
Pungpenning, m. Håfpenning.
kyrc-kiones inkomster, hvilke äre
pungpenningar... Stjernman Riksd. 3:2005 (1686).
Pungtjuf, m. Ficktjuf. pungetiuff,
man-ticularius. Comenius Tung. index.
Puniart,m. [F. poignard.] Puniart, Dart,
Pugio, Dolch. Schroderus Lex. 48. Puniort.
Adlersparre Afh. 228. Puniert.
Hallenberg Hist. 1:20.
Punkt, m. 1. Stund, ögonblick. [Fsv.
punkter, Isl. punktr.] Nw i samme pwncth
som iak fiich eder scriffuilsse lath iach strax
myndelige breff och budh aff stædh komme.
HSH 19:151 (1506). icke fortöffua til yterste
puncten medt slik högwordandis ärende.
Gust. 1 reg. 5: 89. alle moste wij
förwand-ladhe warda vthi en punct (ett nu), ythi itt
öghnableck. 1 Cor. 15:52. NT 1526: vthi en
thimes punt (temporis puncto). — 2. plur.
Tillstånd, belägenhet. [Mnt. punte.] at vj
mogom vithe hurv sik ther om (om tionden)
förlopit ær aff första bygynnilsen oc hurv
thet ær kommit vtj the puncther ther thet
nu vtinnan ær. Gust. 1 reg. 1:186.
for-modandis ær athj thet icke forgættit haffue
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
