Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rabald ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rabald
Räf
R.
Rabald, se Ribald.
Rabbiera, intr. (af Rabald.) lättias och
slå danck (rabbiera). Comenius Tung. 887.
Rabyt, m. ? Din gamble Rabyt, packa
digh uth Och sitt icke här, din fylle stut!
Tis be 56.
Rack, n. Flackande, löpande hit och dit,
fram och tillbaka. En läkiar mäd sitt ränn
och rack Haar myckit omak, lijten tack.
Columbus Poet. skr. O 1 b. med alt vårt
(läkarnes) väsende, vårt rick och rack är
platt intet bevänt, om eij Gud der til gifver
sin nåd. Lindestolpe Pest. 60. mången
brunn för then orsaken skull är mera
lycke-lig vid siukdomars bothande, at han är
fjerran belägen, och således förhindrar thet
myckna rack, som somlige pläga. Surbr.
fråg. 82. oron i et ur sielf aldrig stilla
blifver, Och, vid hon rörer sig, til gång alt
verket drifver, Men sitter sielf fördold, får
föga pris och tack För alt det gagn hon gör,
med träget rick och rack. Kolmodin Qv.
sp. 2: 322. Rietz under raka 2.
Racka, intr. Ränna, flacka. Lind Ord.
Rietz.
Racka, f. Segelrä. (Jfr Räcke, rack.)
Racka, Mala lignea, Segelstange(P).
Schroderus Lex. 34.
Rackare, m. [Mnt. räcker.] Cloacarius,
repurgator latrinarius. Comenius Tung.
index. Schroderus Lex. 16. Ganthuus
{afträdeshus), them rackaren fäyar.
Comenius Tung. 624. Hoo som skarn väl
behagar, han må väl en rackare blifva.
Marcol-phus A 5 b.
Räcke, m. Hund. [Isl. rakki.] the
Danske til een neese och blygd, skal han haffua
satt them sin hund Racka til konung. O.
Petri Kr. 25.
Räcke, m. Rack (på segelrä). [Isl. rakki.]
Se Schlyter Ord. Rydqvist SSL 6:369.]
A n q u i n a, räcke som holler råna widh
mastena. Var. rer. voc. P 4 a.
Rackling, se Räf, Rekling. IJfr Mnt.
rakelvisch.]
Rad, f. 1. Cedre stodhar åt radh (/ rad).
1 Kon. 7: 2. Och woro twå radhar krusering
om kring Haffuet (kopp ar haf v et). 2 Krön.
4: 3. — 2. Hvarf. Och han bygde teslikes
en gård ther inne aff tree radhar huggen
steen, och aff een radh höfflat Ceder. 1
Kon. 6:36. — 3. Ordning, tur. Grefvens
vana är att gå til fröken först, sedan til
spegelen, och sist kommer raden til mig.
C. Gyllenborg Sprätth. 101. nu är raden
til mig, och nu skal jag också tala något
litet. Lagerström Tart. 10.
Rad, adj. Strykande (vind). [Isl. hràÖr.}
min stamm ... gick för raadan vind.
Eure-lius Vitt. 47.
Rada, adj. 1. Rak. [T. gerade. Fsv.
radher, snabb, rask, Nor. rad. Jfr Rietz
rad 1 och 2; ra-hall, "rakaste hållet, genaste
vägen, direkte".] satte ther sitt folk i landh,
och drogh sitt radha håldh ... in emoot
staden. L. Petri Kr. 36. han wil ingen swar
giffua ... vthan går sitt radhahåld (rakt fram,
fortsätter sin kosa), lijka som han thet intet
hördt hade. 1 Post. X 6 b. wij gå wårt radha
håld (rakt pä), lika som en blinder. 4 Post.
56 a. thenna blinda werlden ... wandrar sitt
radhahåld j syndenne. Chr. pina 1 8 b. Hon
håller alt sijn radha koos fram j otroon. 2
Post. 246 b. jag skal rada vägen ... fara in
i himmelen. Svedberg Sabb. ro 2: fia.
— 2. Beqväm, obehindradt Rödahaffuet
wendes vthi en radha farwägh. L. Petri
Sal. vish. 19:7. (Bib. 1541: wägh vthan
hinder.) Se Före, n.
Rada, Rad, adv. 1. Rakt, rätt fram.
[Fsv. radhe, Nor. råde; T. gerade, gerad.]
Lät tijn öghon thet see, som för (framför)
tigh är, och at tijn ögnahwarff mågha wijsa
tigh radha fram. L. Petri Sal. ord. 4:25.
iagh hastar radha til målet. P. Erici 4:82 a.
uthan drögsmål, strax, som man sägher, radha
ifrå munnen. P. L. Gothus Undervisn.
287. nyye ordningar och stadgar, hvilkas
effect och värckande ... är radh emoot itt
gott regementz ända och måål. Schroderus
Pac. 105. han, oachtat drabanternes
mot-ståndh, ville medh forss gå rad in i
dronin-gens gemak. Columbus Vitt. 247. — 2.
Rada, bittida. Lind Ord.
Radahåll, se Rada, adj.
Radelångs, adv. Rakt fram. Ormen ...
krokadhe hijt och tijt, stundom tuertz,
stundom radelångs. Balck Esop. 95.
Rad is, Radisa, f. Rädisa. Lind Ord.
Radrätt, adv. Snörrätt. [Mnt. rarecht.]
radha och trådha rätt halla the 10 bodh.
P. Erici 5:150 a.
Räf, m. Bernsten. [Isl. rafr, m.]
Suc-cinum, Electrum, raff. Var. rer. voc.
P 5 b. Teen är miukare och ringare än raaff.
Comenius Tung. 101. Bernesten och räf,
som man i Preussen sankar Och på then
Skånska strand vid Cimbershamnen vanckar.
Spegel Öpp. par. 35. Siette stenen blir en
Räf. Runius 2:186.
Räf, m. De fetaste delarne på
helgeflundran, nemligen fenorna med dertill
hörande ben. (Aasen.) [Isl. rafr, m.]
Schicka then raff och rackling hiit wp (från
Bohus län), szom wij tiigh befalthe. Gust.
1 reg. 2:32. fly oss noghen Raff och Rek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
