Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rallbytta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rall bytta
— 669 —
Ramla
2. Ragla. Dhen stund man borde lähra i
kyrckian, Dryckenskaps synder tå mäst
dyrc-kas. En part hafve dhen kyrcke disciplin,
Ralla der in som full stygga svijn. Dalius
Vitt. 154. Han löper och rallar, Stupar och
faller. Husspegel Asa. — 3. Prata, sladdra.
[Mnt. rallen.] Ralla, blaterare, ineptire,
lal-lare, nugari, garrire, vana loqui. Helsingius.
Ther är vist mått, form och rätt sätte (satta),
Ther effter hvar sin saak kan rätte, Then
som ther frå vijdhare raller, Honom Rätten
icke bijfaller. R. Foss 298. låta
sqvaller-byttor ralla effter theras ägen tyckia. H.
Hans. dröm. C 4 b. geckeri the lärde
gec-kar ralla. Kolmodin Qy. sp. 1:27. Hvad
the om natten drömt, the fram om dagen
ralla. 1:56.
Rall bytta, f. Sqvaller by tia. hon mister
.. . thet prydeliga nampnet Hwstro, och i
then stadhen ... kallat varder een Rallbytta.
T. Johannis Fästn. Cc5a. Rietz.
Raller, se Rall.
Ralleri, n. Sqvaller, sladder. ungt folck
tilvänier sig med bylöpande och rallerij. H.
Hans. dröm. D 2 a. Ert ralleri... går längre
än det borde. Palmfelt Qy. skol. 67.
Rallkäring, f. Sqvallerkäring. Lind Ord.
Rietz.
Ram,, se Rafn.
Ram, adj. [Isl. rammr, Fsv. ramber; jfr
Rietz.] 1. Stark, kraftig, ramme runor.
Sv. forns. 2: 250. — 2. Väldig, stor;
genom-drifven. han var een så ramer Trullkarl,
som någor ... skulle kunna finnas störst.
L. Petri Kr. 16. han säijes uthi
trulldoms-konst af blotta barnsbeenen hafva varit
up-född, altijdh hafvandes them för fostrare och
tuktomestare, som ther uthi voro ramast och
argast. Ders. En man uthi Samaria var
Berycktadh för en ram trulkarl.
Laurbec-chius A 4 a. — 3. Dålig. (Se Fritzner
ramr 4.) then boijertt... ähr itt ramtt och
illebeseglett skipp. Hist. handl. 13. 1:154
(1564).
Ram, m. Pålkran, stamp, stöt. [T. ramme.]
Fistuca, raam som man slår pålar nidh med.
Var. rer. voc. L 8 b. Golfvet är ... medh
raamen (pavicula, T. stampfschlägel) jämkat.
Comenius Tung. 551.
Ram, Råm, n. Lägligt tillfälle. [Fsv.
ram, Mnt. ram, rame.] taga ramit tiil vare.
Gust. 1 reg. 10:147. om han nu är förswagh
til at göra tigh skadha, så gör han thet doch
så snart han seer sitt ram. L. Petri Sir.
bok 19:25. Han sågh sitt ram och lopp ther
i frå. Hund Er. 14 kr. v. 278. Achter idart
aldra första råm Att i kunnen komma unge
herran om. Rondeletius 78. vij ville blifva
Här på sijdan, något lijtet om, Til thes vij
rätt väl få see vårt råm. S. Brasck Förl.
sonen. G1 b. De sinnen, hvilka mäst sig
vinning lagt om dygden, Ha, när de sedt sitt
ramm, sökt ro och mak på bygden. S. E.
Brenner Dikt. 2:116. Och en karl af goda
seder Söker, när han ser sitt ram,... Skaffa
sina likar fram. Dalin Vitt. II. 4:96. Då
jag såg mitt ram, så drog jag mig tillbaka.
Livin 51. Löpa om ram med, löpa kapp
med, söka att förekomma? [Jfr Fsv. löpa
till rama, Lågt. enem den ram aflopen,
hinna före någon till målet.] danske mæn
oc andra vtlenninga haffua altiid lupid om
raam med oss om kwnga koor oc vall oc
med theris listh oc goda ordh dragitt sig in
offuer oss. H. Brask (Gust. 1 reg. 1:298).
Torgdagar skola utan all igensäijelse vid
macht håldne blifva,... och ingalunda
til-stadt varda, hvar om annan om room at löpa
på Iandzbygden, ifrån then eene
kyrckio-sochnen til then andra. Stjernman Com.
1:235 (1573). Äfven löpa ram: ingen
haffuer ränt eller lupidt ram för then andra,
uthan lydde apostlarna, och förväntadhe then
deel Herren Christus them giffua ville.
Rothovius 2 Pred. B3a. — Få ram på,
få fatt på? than (knifven) bijter upå
Otul-faxe, om du får ram på honom.
Reen-hjelm 121.
Rama, Råma, tr. [Mnt. ramen.] 1. Gripa,
taga, fatta. Leyon ... rama åt sigh roffuet.
L. Petri Jes. proph. 5:29. När the Danske
see sitt rahm pläge the iu rama fordelen in.
Svart Kr. 6. ramade han till sin dart. Ders.
95. Alla närvarande ramade til sina svärd.
/Is. Ban. 2: 23. hvad resolution som då ramedt
och besluten blifver. Stjernman Com. 1:670
(1615). — 2. Bestyra, ombesörja. Raama tet
saa ath ingin försymelse her vdinnan findz.
Gust. 1 reg. 1: 60. ther wij kwnne råma
edert besthe. 4: 74. Tagh honom och rama
hans betsta. Jer. 39:12. han jw j alla motto
wil ramma wordt bestå. O. Petri 2 Post.
106 a. I all tingh vil iagh theras gangn råma.
Messenius Disa 37. råmme thet bästa. A.
Oxenstjerna (HSH 24:361). Han wil hwars
och ens kors så rama, at thet honom
dräge-lighit och helsosamt wara skal. P. Erici
3:17 b3, han hade medh Frantzoserne
rammat itt stillestånd uppå 5 åhr. P. Brask
Puf. 60.
Ramla, intr. och tr. 1. Bullra, dundra.
Tordön, som så ramlar Och giör at thet i
skoog och hola bergen skramlar. Spegel
G. verk 69. Förtörnad Jupiter i himmeln
höres ramla. Duben Boil. skald. 28. — 2.
Slamra, sladdra. Nogh kan tu ramla medh
tin mundh, Dock uthan alt förståndh och
grundh. S. Brasck Ap. gern. B 3 a. Thet
är mycket tu medh munnen ramlar. Alle
bedl. speg. 17. Ther (i bönen) fordras mera
til, än ord af munnen ramla. Kolmodin
Qy. sp. 1:367. myckit at ramla, thet qvinnor
tilhör. Törnevall C 8 a. — 3. Slå. om med
hårdhet tu tig sielfvom vrede samlar, Så vet,
at han tig vist på hufvud grufligt ramlar.
Kolmodin Qy. sp. 1:535.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
