Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rammel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ram mel
— 670 —
Rasandhet
Ram mel, n. Buller, larm, rop. Hann
begynte nu kiänna till dricken, och hade
ett stort rammel (Isl. kroll) i buken.
Reen-hjelm 21. begynte then Danske häären
mycket stupa, och upgick förthenskull uthur
honom ett stoort gnyy och rambell (turbatio).
Sylvius Er. 01. 45. Utöfver thenna
förklaring och beslut... vardt mycket rammel (Isl.
römr). Peringskiöld Heimskr. 1:528.
Ramn, se Rafn.
Rank, adj. Rankig, spenslig. [T. rank.]
The späda drufvor stå väl spinkotte och
ranke. Spegel G. verk 122.
Ranka, intr. Spatsera, flanera. Lind Ord.
Ranke, m. Ranka. Man hafver drufvor
seet them Zeuxes monde måla Rät så
naturlige som the på ranken pråla. Spegel
G. verk 258. Vinranke. Ordb. 363.
Ransaka, tr. och intr. 1. Genomsöka.
the ranzsaka titt hws, ... och hwadh tigh
kärt är skola the tagha. 1 Kon. 20:6. —
2. Söka, leta. Laban ransakadhe offuer hela
tiället och fan intet. 1 Mos. 31:34.
Ranska, tr. Granska, ransaka, then saack
schulle ranschas in före godamen. Gust. 1
reg. 2: 98.
Ranson, Ransun, n. Lösen,
lösepenning. [Mnt. ransun] The finge och sine
fånger igen . . . Uthan ransun och byte.
Hund Er. 14 kr. v. 292.
Ransona, Ransuna, tr. Lösa, utlösa.
[Fsv. ransuna; Mnt. ransunen.] the
(fångarne) fördes in i stadhen, och konungen lät
sedhan ransuna them igen. O. Petri Kr. 313.
vthbyte eller ransune them (fångarne). HSH
36: 303 (1583). han wille ransona sin brodher
Jonathan igen, för sextiye tusende Croner.
Lælius Res. 1:250. the Christtroghne äro
igenom Gudz Sons blodh ransonadhe utur
dieffvulens garn. L. Paul. Gothus Mon.
pac. 49. Han haar ey een fyrck sigh medh
ransona. Chronander Bel. D 1 b.
Ransoning, f. Lösen; återlösning, ett
ändeligit Creatur tigh Gudh, som oändeligh
och evigh äst, ingen fulkomligh ransoning
för syndena göra kan. P. L. Gothus 2 Uti.
6 a. Herren ... som är ransoningen för heela
verldenne. P. J. Gothus Sol. 37.
Rap, n. Rapan, f. Rapning, raap,
ra-pan, ructus. Comenius Tung. index.
Rapelse, f. Rapning. A. Mansson Ört. 7.
Rapiare, n (?). Kladd, anteckningsbok.
Liber collectaneorum, rapiare. Var. rer. voc.
Kla. (Jfr Mnt. rapiamus.)
Rapkalja, f. (Se Rydqvist SSL 6:370.)
kneckten ... för öhl måste dricka rapcallja.
Oxe 48.
Rapox, Rebox, Repux, m. Småsik.
(Rietz rabboks\ Jfr Vendell Ordb. öv.
östv. dial. rapp-ox[e], räpp-oxe.) Fin. handl.
1:236, 241, 316 (1542).
Rapp, n. Rofferi, medh rapp och rooff.
P. Erici 3:143 b.
Rapp, m. Svart häst. [T. rappe.] min
prins kom . . . uppå en skiön rapp
fram-ridandes. /4s. Ban. 1:48.
Rapp, m. Slag. gifva (honom) en
för-tiänt rapp. Ban. 1:97.
Rappa, tr. [Mnt. rapen, rappen; T. raffen.]
1. Roffa, röfva, klippare, them han rappad
hade iffrå the Danske. Svart Kr. 36. Han
skulle åthergiffve Thet hans Frijbytere hade
rappet. Hund Er. 14 kr. v. 16. — 2. Taga,
rycka (bort), een häfftigh Pestilentia . . .
många tusend menniskior, unga och gamla,
hädhan rappat. T. Johannis Fästn. B 7 b.
Rappan, f. Rofferi, theras obarmhertiga
röfvan och rappan ther medh the landen
förödde. Gust. Adolf Skr. 160.
Rapper, Rappir, n. [T. rapier.] Raper
eller stingvärja var lång, smal, med spetsig
udd. Röding 155. Mellan rappir,
stickesvärd och spetsig degen lärer ingen
synnerlig skilnad varit, ehuru de alltid hvar
för sig särskildt nämnas. Adlersparre
Afh. 226. Medh rapper och dartar (varder)
stuckit. Comenius Tung. 713.
Rapperi, n. Röfveri, plundring, miste
han siw rother knechter, som han hade sänt
vth på rapperij. Hist. handl. 8. 2:113 (1566).
han näradhe sigh medh rapperij. P. Erici
5: ill a. Särdeles skall Landzhöffdirjgen ther
haffua ögat opå att huus och hemfredh
oppe-hålles, allt röffuerij och rapperij förtages och
affvärjes# Landt. instr. 200 (1635).
Rappir, se Rapper.
Rappning, f. = Rapperi. nidläggia hans
partij, hvar the them på roff och rapning
kunde öfverkomma. Girs Gust. 1 kr.’ 192.
Ras, n. tijden våller thet, at thet som
itt raas (ett ryck, en gång) i verlden var
herligit och braskande, thet är så förkommit
at man nappast hafver kunnat behålla rycktet
ther af. Verelius Herr. tillegnan.
Rasaktig, adj. Rasig. Han förifras och
svär ... at aldrig någon rasaktig yngling
blifvit en hederlig man. Dalin Vitt. II. 6:39.
Rasan, f. wildheet och rasan. P. Erici
1:56 a.
Rasandhet, Rasenhet, f. 1. Raseri, lätt
Pilatus ganska gruffueliga hudflängia Herran,
och förhoppades altså vilia stilla Judarnes
omenniskeliga raasendheet, och beveeka
them til medlijdande. P. J. Gothus Sol.
328. — 2. Galenskap, rasandheets siukdom.
Gust. Adolf Skr. 77. han i rasenheet skiööt
spiutet effter then oskylldiga David. J.
Rudbeckius Kon. reg. 393. Konungen tå aff
rasenheet och ondt samvet lop aff slottet
til skogz. Girs Er. 14 kr. 93. then rasenheet
som kommer på hundar. Colerus 1:6.
somlige äre ock i ena sådana raasenheet
komne, att the haffua meent sigh göra sinom
Gudom ena stoora välbehageliga Gudztiänst,
när the bedreffue slemma och stygga otuchter.
P. J. Gothus Rel. art. l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
