Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Redeliga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redeliga
— 673 —
Redsven
ningar). för redheligha peninga läte migh
henne få. 1 Mos. 23:0. — 3. Skälig,
grundad, rättmätig, thet tall folk som wij haffua
liggiendis om kringh menige landit... wij
icke wthan redeliga szacher [orsaker)...
be-hollit haffue riichit och thess inbyggiare tiil
beskerm. Gust. 1 reg. 2:22. — 4. Ärlig,
uppriktig. Itt redhelighit swar är såsom itt
liwfft kyssande. Ord. 24:26. Thå Jesus
thetta sagdt hade, kunde judhanar ingen
redeligh swar giffua honom. O. Petri 2
Post. 66 b. — 5. Redig, tydlig, han (Carl 9,
sedan han blifvit rörd af slag) icke ett
redeligit ord kunde uthala, undantagandes
Dieffvulen, den han alt in i döden färdigt
nämpna kunde. Hert. Carls slakt. Kk2a.
Redeliga, adv. 1. Redbart, dugtigt,
ärligt. the vnge män som för stadhenom
stodho, waarde sigh redeligha (Vulg. fortiter).
2 Mace. 12:27. Hwar ock nu någhor
kem-par, han krönes icke, vthan han redheligha
(vojj.ifj.ux;, lagligt) kempar. 2 Tim. 2:5. —
"2. Rättvist, hans bodh ... bliffua widh macht
alltijdh och ewinnerligha, och skee troligha
och redheligha. Ps. 111:8. (Vulg. in
veri-tate et æquitate; Öfv. 1878: med sanning
och rättvisa.) — 3. Redigt, tydligt, riktigt.
hans tungos band wardt löst, och taladhe
redeligha. Marc. 7:35. the stammas tunga
skal tala redeligha. L. Petri Jes. proph.
32:4. så äro här ock alla the personerna
{i gudomen), hwar thera medh sitt eghet
embete och werck... redeliga nogh affmålade.
2 Post. 127 b.
Redelighet, f. Herren ... haffuer satt
tigh til Konung, at tu rett och redheligheet
göra skal (skipa lag och rätt). 1 Kon. 10: 9.
tu skalt hålla rett och redheligheet. 2 Krön.
9:8. the troo och redheligheet (tro och
lofven) höllo. 1 Macc. 8: l.
Redener, m. Talare. [T. redner.] wij
icke så well som the högberömde redenerer
talande äre. Syr. bok 1536 Syr. försp.
Redesven, Redsven, m. Förvaltare,
skaffare, wij äre Christi tienare, och
redhe-swänar uthöffuer gudz hemligheet. NT 1526
1 Cor. 4: l. en biscop bör ostraffelighen
wara, såsom gudz redheswen» Ders. Tit. 1: 7.
Och skal vår slotzscriffuere opå elffuisborg
medt redeswennen ther samme stedz acte
på alt thet ther inkommer på slottet. Gust.
1 reg. 5:19. min (Abrahams) redheswen
thenna Eleasar. 1 Mos. 15:2. Reedsvennen
•(kökemästaren, skaffaren) har fram ur
visthuset (skafferijt) then af inköparen upköpta
fetalian. Comenius Tung. 431.
Redfogde, se Rid fogde.
Redhäst, m. Vagnshäst, äfven ridhäst
[Isl. reiÖhestr, reiöihestr.) skall hon
(prinsessan) hafva städes hoos sig... een gångare
och tree reedhästar. Stjernman Riksd. 1:
€17 (1605). en stalldräng, som ... hållit sin
herres redhäst utan för rådhuuset. Schro-
derus Kors. 465. effter som them manglade
hästar, så kunde the intet hinna til at föllia
Konungen, hvilken effter handen sina
red-hästar omväxlade. Sylvius Curt. 268.
Redis, se Res.
Redjacka, f. Lif röck; ridrock. Manfolks
kläder äro ... redjacka (kortråck, collobium).
Comenius Tung. 512. (I skolen) vare oss
fölgachtige (till häst) och så stofferede med
kläder och tyg som I oss till ähre och
be-hagelig tiänist vare kunne, serdeles I med
sammetz red jacke, och idre tiänere med
redkiortler och långe stöfler. Carl 9 rimkr.
237 (1592).
Redkjortel, Ridkjortel, m. Se under
Redjacka. Rijdkiortel (T. reitrock).
Comenius Tung. 512.
Redkyrka, Ridkyrka, f. Annex. Kyla
(Kila) kirke i förre tiider haffuer legat wnder
Kumble prestegiäl för en redh kirkio. Gust.
1 reg. 6: 52. förläne (honom)... Stocholms
Bykyrke . . . och Solne soken til en
An-nexam eller ridkyrke. 7:216. the Swenske
mötte kohra sigh en Konung, att thetta
wel-dige berömelige Konungarijket icke nu lenger
skulle hollas för någens ladugård eller red
kyrckia. Svart Kr. 70. så skulle altid
Sverige vara såsom en annexa eller redkyrka
til Polen. J. Werwing 2, bil. 61 (1589).
Redning, f. 1. Tillredning, tillrustning.
redning, apparatus, apparatio, paratus.
Comenius Tung. index. — 2. Beredelse.
wär-digh redningh til Sacramentet.
Ernhof-fer 7 a.
Redo, adj, se Reda.
Redo, adv. Redan. [Mnt. rede.] the haffua
redho sijn löön. Matth. 6:16. hwilken som
icke troor, han är redho dömd. Joh. ev. 3:18.
Jfr Reda.
Reds, se Res.
Redsel, f. Tillbehör. När nu tyget (till
klädningen) är här, skal redslen läggas i
jämpte, Knappar af guld och solf med små
och stora spegater, Dubble och enbare
spetsar och thertil fine galoner. Stjernhjelm
Br öl. 22.
Redskap, m. Liusastakan ... och hans
reedhscap (kärl). 2 Mos. 35:14. Brenneofférs
altaret medh tess koppar galrar, stenger och
all sin reedhscap. 35:16. Och giorde
teslikes aff klart guld reedhscapen på bordet,
faat, skedhar, kannor och skålar. 37:16.
som-lighe aff them (Leviterna) woro bestelte
offuer kärillen och offuer all heligh redhskap.
1 Krön. 10 (9:29). och war then mandom
som gudz son taghit hade retta instrumentet
eller reedzskapen genom hwilken dieffwulen
skulle nidherslaghin warda. O. Petri 2 Post.
140 a.
Redskapshus, n. Förrådshus, the
redz-skapshws och werkstäder som tiena til krigz.
P. Erici 1:198 b.
Redsven, se Redesven.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
