Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Redväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redväg
— 674 —
Regla
Redväg, m. Ridväg. der allenast
til-förende een redväg varit hafver, nu medh
caret framkommas kann. HSH. 31:192 (1663).
Ref, n. 1. Rifvande. Jag rys at täncka
på, hvad blodigt ref... På mig föröfva vil
ett lejon. Kolmodin Qv. sp. 1:100. ref i
magen. Dalin Vitt. II. 5:76. Jfr Rif. —
2. Bukref. när frun sig ätit mätt, Har hon
fått ondt af ref. Kolmodin Qv. sp. 2:130.
— 3. Kläda. Reff, klåda, prurigo, Jucken.
Schroderus Lex. 18.
Ref, n. Dörrpost. Reff, postis.
Schroderus Lex. 86. Jfr Döraref.
Ref, n. Refben. [Fsv. Isl. rif.) Gudh bygde
ena quinno vthaff reffuet, som han vthtaghet
hadhe aff menniskionne. 1 Mos. 2:22.
Refbenspjell, n. rebenspel. Var. rer. voc.
H 1 b. [Mnt. ribbesper.]
Refmatk, Rifmatk, m. Reform.
Reeff-matkar och andra smitter på kroppen. A.
Månsson Ört. 151. Rijffmatkar. Ders. 184.
Refna, intr. Remna. [Fsv. Isl. rifna.]
Altaret skal reffna. 1 Kon. 13:3. skyiarnar
reffna. Job. 26:8. iorden reffnar. Jer. 14:4.
helleberghen reffna. Nah. 1: 6.
Ref va, f. Hål. [Isl. rif a.] han rijffwer
thet ny insätta stycket (på klädningen) frå
thet gambla, och reffwan wardher werre.
NT 1526 Marc. 2:21.
Refve, m. Väfbom. [Isl. rifr.] refve,
väff-refve, liciatorium. Comenius Tung. index.
Regadde, m. Undertijden håller
regad-den (moechus, der Ehebrecher) en lööskona
eller frilla. Comenius Tung. 827.
Regal, m(?). Ett slags litet orgelverk
med liggande pipor; äfven ett slags
trä-harmonika. (Se Littré régale; Grimm
Wört. regal, n.; Hammarskölds uppl. af
Stjernhjelm, s. 296.) Pandurer och regal och lutor
klinga frij. Stjernhjelm Fägnesång.
Klin-ger upp, fiol, regaler, hvar een effter arten
sin. Leyonstedt 18. I ljufve cymbaler, I
sköne regaler, I låten er höra ... Den Högsta
att prisa. P. Brask Vitt. 219. Lofver
honom allan stund Högt och utaf hjertans
grund Uppå harpor och regal. Svedberg
Vitt. 19.
Regement, Regemente, n. 1.
Herravälde, regering, styrelse. Prestomen war
icke någhot lekamlighit Regement befalt.
Försp. till G. Test. thet som bådhe
lekamlighit och andelighit Regemente tilhörer.
Ders. och (konungen) skal icke wika jfrå
bodhet huarken på then höghra sidhona eller
på then wenstra, på thet han skal förlengia
sina daghar j sitt regemente. 5 Mos. 17:20.
Juda döttrar fröghda sigh, Herre, offuer titt
Regimente. Ps. 97:8. theras leffuerne är
ondt, och theras regemente dogher intet.
Jer. 23:10. Regementet på iordenne ståår j
Gudz hand, han giffuer henne vndertijdhen
en dugheligh Regent. Syr. 10:4. iagh åter
j mitt Rike kommen är ... och haffuer åter
fått Regementet vnder migh. 1 Macc. 10:52.
Jonathas ... fattadhe Regementet, och wardt
offuerste Prester. 14:80. holla them ith skarpt
regimente fore och straffa then ther bryter
vtan alla nåder. Gust. 1 reg. 9: 318. tu intet
gott regemente (skick, ordning) holler med
ätende. RR */» 1560. — 2. Föreskrift,
ordination, botemedel, beschriffwe någet
rege-menthe emot then siwckdom. Fin. handl.
8:364 (1555). — 3. en ståckebängel, som
hade regementet (neml. bödelsyxan) i
handen. Fant Observ. 42 (1603).
Regent, m. 1. Styresman. Herre hör
Juda röst, och gör honom til en regent j.
sitt folck. 5 Mos. 33: 7. the Regenter och
ypperste aff alla städher, samt medh
folc-kena komo emoot honom (Holofernes).
Judith. 3: 9. — 2. Styrare. Elephanter medh
theras regenter. Schroderus Liv. 618.
Reger, m. Häger. [Mnt. reger, T. reiher.}
een regherbwsche (buske af hägerfjädrar)•
offwan paa hielmenethit (såsom
sköldemärke). Gust. 1 reg. 2: 61.
Regera, tr. Nådhen alt kan regera. Försp.
till G. Test. Barn, hws och tienstafolck
regera. Ders. Lagh och retter, ther effter
Presterna sigh regera, och folcket lära skulle.
Ders. vngfolck förmå icke regera sigh sielfft.
Försp. till Sal. tacka Gudh altijdh, och
bedh, at han tigh regerar. Tob. 4: 20. Gudh
giorde... itt stoort liws som regeradhe daghen,.
och itt litit liws som regeradhe nattena.
1 Mos. 1: 16. Moremannen som Bestien
(elefanten) regeradhe. 1 Macc. 6:37. hann.
thet (spjutet) ey regiera kunde för thes
tyngdh. Reenhjelm 67. tetta vapnet
(klubban) vill iag gifva tig ... och lärer tu
allenast kunna regiera henne, för thes tyngd
skul. Dens. 121.
Regerare, m. Fremmande komme, som
icke wore aff then judeska almoghen, och
blijffue theras förstondare och regerere. O.
Petri 2 Post. 13 a. hwar the hadhe tå hafft
en godhan förare och regerare, tå hadhe the
wisseligha ... lagdt sina fiender nedh. Kr.
322. Aff Machir äro kompne regenter, och
aff Sebulon äro regerare wordne. Dom. 5:14.
the (unge)... moste haffua regerare, som
them förmana, warna, straffa, tuchta. Försp.
till Sal. tu mechtighe regerare dömer medh
sachtmodigheet, och regerar oss medh mykin
försköning. Vish. 12:18.
Regla, f. Regel. [Isl. regla.] all Lagh
skola och moste haffua sijn reglo och mått
aff troonne och kärlekenom. Försp. till G.
Test. the som effter thenna Reglo wandra.
(Glossa: Thenna reglan är icke menniskio
lära, vthan Euangelium, och troon på
Christum.) Gal. 6:16. wandrom effter ena reglo,.
och äre eens sinnadhe. Philipp. 3:16. Then
som wil en Christen heta,... han scal tiyo
budord weta, som retta reglan äre. Psalmb.
1536 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
