Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Regla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Regla
— 675 —
Renningefiske
Regla, tr. Styra, bort åth the västre
land Jag reglade min stamm och alle segel
spände I topp. Eurelius Vitt. 50.
Reglebunden, p. adj. Bunden af
klosterregler. Thet rop ... almoghen haffuer om
the Reglä bundne men (munkarne), att the
icke tiil klosters driffues, kwnne wij ther
wm jnthet göre. Gust. 1 reg. 6:122.
Regnera, intr. Regera. [Mnt. regneren,
T. regnieren.] Så låter nw icke syndena
regnera j idhart dödheliga lekamen. NT 1526
Rom. 6:12. the leffde och regneradhe medh
Christo j tusende åår. Bib. 1541 Upp. 20:4.
Laghen regnerar offuer menniskiona. Rom.
7: l. The Romare på then tijdh wijdt vth
regneradhe. L. Petri Dial. om mess. 55 a.
regnera öfver synden. Svedberg Cateeh.
224.
Regnskur, f. [Isl. skur, f.] Hoo haffuer
vthskifft regnskwrenne sitt lopp. Job 38:25.
Regnsky, m. Regnskur, liufligh är
barm-hertigheten j nödennes tijd, lijka som
regnskyn j stoor torcko. L. Petri Sir. bok 35:26.
Kej, m. och n. Bråk. oväsen, tummel.
[D. rej, Mnt. rei■] the Rydtzer haffwe åther
fallit hijt inn offwer gräntzenn och röffwet...
Så fruchter oss doch nog, at mann på thenne
sijde haffwer först giffwit stoor orsak till slijk
rey. Fin. handl. 7:131 (1544). Oss fruchter
och nogh att wij... bliffwa aldrig aff med
then kriigzrustningh, söm man altijdh skall
sittie vdi . . . Szå att både frelsit, prester,
köpstadzmän, bönder och andre ledis her
nest wed sådant reij. RR 26/5 1545. Then
ganske natt... Hade the dieflar ett sådant
rey. Broder Ruus A 6 b. Måtte vara fanders
rey, Som här hålles vid min port. Moræus
450. syndenes diefvulska rej Min (själens)
fägring haar fördämpat. Amnelius ill.
Rek, f. Bena (i håret). [Isl. reik.] Reek,
Divisio capillorum, Haarscheidung.
Schroderus Lex. 19.
Rekling, Räkling, m. [Isl. reklingr,
rik-lingr; Mnt. rekelink.] Se under Räf.
Remma, tr. Reema up, lösa upp (en
rem). Comenius Tung. index.
Remmare, m. Bägare. Rymare,
Mo-diolus, Römer. Schroderus Lex. 38.
Comenius Tung. 763.
Remmare, m. Prick, sjömärke.
Ridderskapet och adeln i Vijborgs lähn skola vara
frije för de 4 Öre silfver mynt som dhe för
hvarie 12 tunnor spanmåhls uthskieppande
pläga til staden för theras uthsatte remare
och flottetunnor erleggia. Stjernman Riksd.
2:1685 (1672). grund och klippor med
kummel och remmare i skiären och andre
far-vatn äro teknade eller utmärckte. 3: 2519
(1723).
Remning, f. Remna, remningar befunnos
här och der i däcket. J. Wallenberg 143.
Remnog, adj. Full med sprickor,
remp-noga hender. B. Olavi 118 b.
Remsa,intr. Remsa upp, upprepa,
uppräkna. Han vet på fingren remsa op Hur
hans (hustru) bör vara fatt. S. E. Brenner
Dikt. 1: 64.
Ren, adj. Tom. Ther icke oxar äro, ther
är krubban ren. Ord. 14:4.
Renaktig, adj. Renlig? han må besetija
biscops gården i vastena medt renaktogth
folk och legha vth gårdzens åker och eng.
Gust. 1 reg. 5:1.
Renaktighet, f. Kyskhet, kropsens onda
begiärilse fortagher closterliffuerne med thet
lyffte som är renactigheet. O. Petri Svar
till P. Gallé G 3 b.
Renelse, f. Rening, wisa tich prestenom,
och offra för thina reenilse (från spetelskan).
NT 1526 Marc. 1: 44.
Renfal, n. Vin från Rivoglio. [D.
rejn-fald (Kalkar), T. reinfal.] allahanda
herliga confect, Malvaseer, Reenfaahl. P. J.
Gothus Tål. G 6 b.
Renfärdeliga, adv. Rent, tuktigt, the
reenferdeligha leffua j sanskylligh kyskheet.
Falck 33 b.
Renfärdig, adj. Ren, tuktig, ärbar. [Fsv.
renfärßogher.] jbland tusende finner man
noghliga en, som vthan Echtescap är kysk
aff sigh, och reenferdigh. L. Petri 1 Post.
N 7 a. itt reenferdigt hierta, ther ingen ond
begärelse eller benegenheet vthi är. 2 Post.
173 b. itt reenferdigt taal är teckeligit. Sal.
ord. 15:26.
Renfärdighet, f. Tuktighet, ärbarhet.
återhåld, nychterheet, reenferdigheet,
tola-modh, och andra sådana dygder. L. Petri
4 Post. 24 a. uthi kyskheet och
reenfärdig-heet til at leffua. Leuchowius 35.
Rengöra, tr. Rena. jfrå alla idhra
synder warden j reengiorde för Herranom.
3 Mos. 16:30. Gudh . . . reengiorde theras
hierta genom trona. Ap. gern. 15:9.
reen-giorder aff syndene. O. Petri Sakr. lb.
Renlefvad, Renlifvad, p. adj. [Fsv.
ren-livadher, Isl. hreinlifr.] 1. reenleffuadhe
men och jomfrwr (munkar och nunnor). O.
Petri Klöst. Dia. — 2. Renhjertad. löös
oss aff syndana oc gör oss milde och
ren-liffuede. Tideb. 23.
Renliga, adv. 1. Rent. tilbörligh tilsyn
om prästerna ath the reenligha prädicha
gudtz ordh. Gust. 1 reg. 4: 300. predica
Christum aff kijff, och icke reenligha. Philipp.
1:16. (Öfv. 1882: af partisinne, icke af
rent uppsåt.) — 2. Tydligt, then stamma
tungan skal ferdigh warda och reenligha tala.
Es. 32:4.
Renningefiske, n. effter vij granliga
be-spoortt och hörtt haffue, att thet renninge
fiske är ecke nyttogt, som ther (vid
Elfkarleby) plägas haffuas för hender, haffue vij
thet opsagt och medt thetta vårtt breff
op-sigie och ogilt dome... så framt the her
emoth bryta, icke vela haffua vnder oss och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
