Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rese ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rese
— 677 —
Ria
Görer thet än tridie reson, Och the giorde
thet j tridie reson. 1 Kon. 18:34. I tree
resor om året skolen j hålla migh höghtijdh.
2 Mos. 23:14. tu halp them j flere resor.
Neh. 9:28. en rettferdigh faller siw resor
och ståår åter vp. Ord. 24:16. Israels barn
woro tree resor hundradhe tusend män.
1 Sam. 11:8.
Rese, m. Jätte. [Fsv. Isl. risi.] Herren
warder vthdraghandes såsom en Rese. Es.
42:18. (Öfv. 1878 hjelte.) han (David) sloogh
en Resa jhiäl. Syr. 47:4. Thet woro j
förtij-dhen Reser, store nampnkunnighe män, och
godhe krijgsmän. Bar. 3: 26.
Resebylta, f. Reesebyltor (sarcinæ, T.
reisebeutel) ther uthi man förer inpackade
saker: väska, maatsäck, taska,...
penningepung och possa. Comenius Tung. 486.
Resebår, f. Dragbår, bärstol, han ...
låter bära sigh uthi en rèsebår. Sylvius
Curt. 520.
Resel, n. (Rissel, såll.) är och Miölona
Löff godt at bruka ibland annor Bark, om
thet först torkas, stötes eller tröskes, och
thet grofvasta med itt Resel . . . affrensas.
Colerus 1:321.
Resen, adj. Utmagrad. han, efter samma
tijdh var een kall och torr våår, och
fördenskull söderna sina foder saknade, (var)
medh elaka och reesne ökior försedd. U.
Hjärne Vitt. 25. resen är märra.
Törnevall E 3 b. RrETz.
Resenär, m. Ryttare. [Mnt. reisenere.]
Jagh ... skal vmstörta bådhe wagn och
resenär, så at bådhe hest och man skola
nedher-falla. Hägg. 2: 23. resenärer ridha och fara
medh hestar. Es. 21:7. dragher vth til slags,...
och läter resenärar stigha til hest. Jer. 46: 4.
Resetyg, n. 1. Ryttarerustning,
rese-nerere, medh ... resetvgh och harnisk. Gust.
1 reg. 1: 124. — 2. Rytteri, ryttare. [Fsv.
redzsetygh, Mnt. reisetueh.] ijc (200) godtt
Resetyg ... vell vtrustade med goda värior
hestar och härsk. Gust. 1 reg. 9:263. Jfr
Resigtyg.
Resig, adj. [T. reisig; jfr Fsv. resogher,
smärt, väl vuxen, vacker ] 1. Reslig, hög.
marsken war en resigh och wel wext man.
O. Petri Kr. 205. han till sin växt var
resigh. L. Petri Kr. 62. itt högt resigt bergh.
Es. 57: 7. resiga trän. A. Nicander Vitt.
244. — 2. Krigsrustad, krigisk. Altså haffue
Danske tå nedfelt Så mongen erligh resig
helt. En liten Crön. G 5 b. — B. Inriden;
beriden, resige hester (ridhästar, till
krigsbruk). Gust. 1 reg. 9:200. osz icke annet
Resigfolk tiänlige eller nyttuge ware kunne,
vthan slette fatige ressige knechter, them
man kunne bruke till Hengsterridere och
skytter. Fin. handl. 9:130 (1556).
Resige, Resiger, m. pl. Ryttare. [T.
reisiger.] gode förstondige Räsige ... medt
god rostningh. Gust. 1 reg. 6: 44. Wij haffue
vell iij eller iiijM fotfolck vtan (utom)
hoff-menn och Resiger. 9:273. bekomma nogre
gode reszeger, szom retgemunstrede reuthers
äre. 9: 303.
Resigfolk, n. Rytteri. Se under R e s i g 3.
Resigtyg, n. Rytteri, ryttare. [Mnt.
rei-sich tuch, T. reisiger zeug.] Jagh lijknar
tigh mijn kära widh mitt resightyygh widh
Pharaos wagnar. H. vis. 1: 9. fiendenar wel
rustadhe woro medh harnisk, och hadhe itt
starckt resigh tyygh. 1 Macc. 4: 7. resigh
tyghet skickadhe (uppstälde) han på bådha
sidhor til at bewara footfolcket. 6:38. lett
han sitt Resigetygh rijda ett hwarff kring
om hela staden. Svart Kr. 89. Så hadhe
och konung Christiern siw hundrat
resig-tygh . .. Kom så her Steens folk ... til slagh
medh samma resigh tygh, och ladhe them
nidh. O. Petri Kr. 316.
Resinna, f. Jättinna. [T. riesin.] Lind
Ord.
Resning, f. Krigståg, är almogen här j
rijkit ganska owiliogh til någhon reszning
och the skulle heller göra oss ena hielp til
at holla fremmande krigxfolk med. Gust. 1
reg. 8:31.
Kessel, n. Ressla, f. Rissel. Notkalf...
med så täta maskor som ett ressel. Linné
Sk. resa 142. Se’n rågen rengjord var med
skofflar, reslor, vannor. Livin 88.
Ressla, tr. Rissla. Erik reslar råg.
Livin 88.
Resta, intr. Restera. Ney, här räster
een läxa än, Rätt strax skalt tu få höra then.
S. Brasck Ap. gern. K 2 b. Nu restar för
migh och står tilbaka, Det iagh slet intet
böör försaka, Nemblig at innerlig bidia min
Gudh. Beronius B 4 a.
Retelse, n. pl. Retande, uppretning. Doch
wende icke Herren sigh jfrå sinne stora
wredhes grymheet, ther han medh offuer
Juda förtörnat war, för all the reetilse skul
ther medh Manasse honom reett hadhe.
2 Kon. 23:26.
Rets, se Res.
Rettling, Rittling, m. Ridhäst, [af Mnt.
ret, rit, ridt.] Jfr Res. köpe och bestelle
till wårt behoff the meste och starkeste
clip-pere och rettlinger. RR 21/io 1547. rittlingher.
Fin. handl. 2:252 (1547).
Reverend, n. Korkåpa. [T. reverende.]
presterna dragha sijdh clädher, stoor
reue-rend (plur). L. Petri Dial. om mess. 125 b.
Reverensa, intr. Göra
vordnadsbety-gelse. the reverentza och buga för hvars
annars afgud. Svedberg Sabb. ro 1:110.
Reversa, tr.? Reuersat sammet. Hist.
handl. 12. 1:125.(1573).
Rexna, f. Tåga, refva. (Se Rietz
rek-sen, ressna.) Malva, kattost... ligger
såsom rexnor på marken. Palmberg 331.
Ria, f. Kåta. (Jfr Rietz rya.) Thetta
folk (Lapparne) boor i riyor. Tempeus 108.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
