Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Ridsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rid sk
— 679 —
Ringakta
och knechter,... sökie och svare på
häredz-ting eller rådhstugw, och skal ingen
rid-mester eller höfvedzman någhen här emoot
försvare. Stjernman Com. 1:406 (1593).
Ridsk, adj. Snabb. [D. ri{d)sk, Mnt. risch,
risk.] när twå oprätte broderskap sigh
emilien, pläge dhe förähre huar annen anthen
med gode hester, gode bysser, smucke och
ridzske miöhunder (stöfvare) eller annedh
godt. HSH 36:126 (1575).
Ridsvärd, n. Ryttaresvärd. Gust. 1 reg.
6: 244.
Rif, n. Ref, rifvande. [Isl. rif] vädrets
rif... i tyg och takel. Frese 73.
Rifmàtk, se Re fm a t k.
Rifsten, m. Tuffsten. Tophus,
rijffue-steen. Var. rer. voc. I 4 a.
Rift, f. Råmärke. (Se Schlyter Ord.)
Tu länders gränse rift (hafvet). Spegel
G. verk 98. Rift och råmerke flyttia. Ders.
144. man jordens kreetz i monga landskap
skifter Och sätter hvart sin grentz samt visse
råmerkz rifter. Ders. 158.
Rift, f. Ref va, spricka ? [D. E. rift.] ett
trä som har i roten bara gift, Men härlig
läkiedom i fruchtens minsta rift. Spegel
par. 31.
Rifva, tr. Rifva mun, bruka mun. the
som gerna sittia ther man rifver stygg munn
■och förer geckeligit snack och groft skemt.
Svedberg Ungd. reg. 253. Se Mun. —
Part. Rifven, trasig, the såsom reffne
tig-giare intet annat än paltogh och lusogh
klä-dher hade. P. Erici 2:303 b.
Rika, intr.? Hästen ätit klutar eller annat
obeqvemligit at han rijkar och får intet
andas. Colerus 2:260.
Rike, n. Regering, elloffte året aff
Konung Zidekia Rike. 2 Kon. 25:2.
Riksvardeman, m. Riksvärdien. [T. [-war-■dein.]-] {+war-
■dein.]+} Rijkzvardeman skal... beflijta sig att
vicht och måhl må behörligen varda inrättat
och vidh macht hållit. Stjernman Riksd.
2:1404 (1660).
Riktig, adj. Rättskaffens, redlig. Var
richtig emoot alla och uti all tin vandel,
be-synnerligen at afgöra tin skuld. Hermelin
E 7 a.
Rim, n. 1. Skaldestycke, qväde. [Isl.
rim.] the . .. viste och dichta rimm uppå
theras modersmåål. Schroderus J. M. kr.
231. — 2. Tänkespråk, devis. [T. reim.]
dragh snart thenna Christi kläder på, ther
hoffergan insömmat är, och the retta rijmen
insatt, nemliga, Genom rnyckin bedröfvelse
skola wij ingå j Gudz Rijke. Balck Krist,
ridd. D 6 b.
Rimbunden, p. adj. kunna förutan
til-hielp af rimbundit tahl gifva fram en
lycke-lig Poësie. C. Gyllenborg Andr. företal.
Rimfrost, n. the som rädhas för
rijm-frostet. Job 6:16. hoo haffuer födt
rijm-frostet vnder himmelen? 38:29.
Rimfrosta, intr. Falla rimfrost, rimma.
Giff gran acht på, huru offta thet rijmfroster
för Michaelis, ty många äre i then mening,
at thet så offta skal rijmfråsta effter
Val-burgmässan. Colerus 1:315.
Rimlös, adj. Orimmad, rimlös poësie.
C. Gyllenborg Andr. företal.
Rimma sig, refl. Vara förenlig (med),
passa ihop (med), passa sig. [T. sich reimen.]
hon (Judiths bok) synes swårligha wilia
rijma sigh medh tijdhen och the Historier j
Scrifftenne. Försp. till Judith. Och haffua
the j Rom, ther the Christne meer än någhor
annorstädz j werldenne förfolgde och
mar-teradhe wordo, allramest brukat och driffuit
thenna book, effter thet hon rijmadhe sigh
så wel medh sakenne, ther hon så hotar
the Tyranner, och tröster the froma. Försp.
till Vish. hans leffuerne rijmar sigh icke
medh androm, och hans wesende är platt
annorlunda. Vish. 2:15. een annen mening,
then ther nermare kunde rijma sigh medh
sanningene. Svart Kr. 57. hans
förehaff-uande (i Danmark) rimade sig endels effter
samma skick som han driffuit hade här i
Suerie. Ders. 68. mötte han rettelige heta
Fredrijk. Hans lempor och åtheffuer rimade
sigh wehll öffuerens medh hans nampn.
Ders. 96. Ett prächtigt feel sig tidt besmycka
kan, Att det sig mycket väl med dygden
tyckes rimma. Eldh Myrt. 43. Itt rådh som
j otijdh skeer, rijmar sich så wel som jtt
strengia spel tå en sörgse är. Syr. bok 1536
22: 6. Ach mine brödher, icke kan thet
sigh rijma, At vij honom dräpa. Jos. hist. 9.
Rimmog, adj. Betäckt med rimfrost,
hösten vijsar fram ett blekt och rimmogt skägg.
Rudeen 217.
Rim na, intr. Remna. [Isl. rifna.]
jorden . . . vnder honom rimbner. Sv. forns.
1:195.
Ring, m. Altså förde Gudh Hamans
stempling... j ring (fram och tillbaka) och
til enda. A. Andreæ Försp. till L. Petri
Kyrkost. A 5 a. — wåre (voro)... flere gode
men j Ringhen (församlingen,
sammankomsten) hoss kneckterne, och skulle
för-handle mett them. Gust. 1 reg. 9: 378. her
er ingen for honden som wett att vngå med
tyskom (tala med de tyska knektarne), eller
handla kan med them j ringen. 9: 384.
Ringa, tr. Lägga i ringlar, krusa. Hon
var klädd uppå Fransk, därå alt var brokot
och krokot, Ringat och slingat i kors.
Stjernhjelm Here. 34.
Ringa, intr. Sträfva, äflas. [T. ringen.]
Tu haffuer lenge ringt ther effter, så lenge
(till dess) tu haffuer thet fått. Balck Krist.
ridd: C 3 a.
Ringa, adj. Simpel. [Mnt. ringe.] ringha
klædhe. Gust. 1 reg. 2:44.
Ringakta, tr. månge menniskior theras
(sin) synd ringachta och ursächta, för Pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
