Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Romani ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romani
— 682 —
Rosene
Bätre är een hand full j roligheet, än bådha
hendernar fulla j mödho och jemmer. Pred.
4: 6. then som ingången är vthi hans
roligheet, han haffuer ock fått hwilo aff sijn
werck, såsom Gudh aff sijn. Ebr. 4:10.
gifva the förslag före, huru rijket kan ....
niuta upå alla sidor frid och roligheet.
Stjernman Riksd. 1:528 (1602). är långt
ifrån mig, at iag förbiuder tig stundom hava
rolighet (ledighet från arbete). Hermelin
D 5 a.
Romani, Rumeni, n. Grekiskt vin från
Napoli di Romania på Morea. [Mnt.
ro-menie, rumenie; jfr Kalkar 3:625 a.
Romanum, romanij. Var. rer. voc. I 2 b.
Ru-menij. Skråord. 827 (1574).
Romarestycke, n. Skalkstycke (påfvisk
list), han (Kristiern Tyrann) hade brukat
itt romarestycke. L. Petri Kr. 148.
Romeni, n. Ett slags pelsverk. [Mnt.
romnie, rumnie.] En swartt siden attlask
kiortill, vnderfodratt mett swartt Rååmenij
szmååskin. Hist. handl. 2:6 (1548).
Romn, m. Rom, fiskrom. [Isl. hrogn.]
Siike rompn, Laxerompnn. Hist. handl.
12. 1:17, 30 (1571). Man måste icke släppa
giäddor och abborrar uti dammar til andra
fiskar, ty the giöra stoor skada på them och
theras råmn. Colerus 1:68.
Romora, se Rumora.
Rom skott, n. St. Peters penning. [Fsv. =,
lsl. Römaskattr.] pecunia Romeskott, alias
cameræ apostolicæ debita, vulgariter pecunia
Sancti Petri dicta. Gust. 1 reg. 4: 247. huad
dell påffuens Cammer plæger tilfalle vthåff
the pæninga som kallas romare skott, skule
oc wij haffue til Cronones forbettring. 4:817.
läät konungen vptagha altt Roomskott i sijn
land. o. Petri Kr. 128.
Romäre, n. Hugnesam underrättelse,
upplysning, iag vil ej mistyckia at iag
siuncker i the vrångas omdöme, så framt
andre kunna utaf min undergång hafva it
romäre, och lära een säkrare faart til heder
och vijshet. Spegel G. verk 10.
Rone, m. [Fsv. Isl. runi.] Verres,
far-galt, rone. Var. rer. voc. P6b. Jfr Orne.
Rop, n. Ondt rykte. Ondha budtbærare
som paa oss roop och rygthe föra wilia j
blandt then menige man. Gust 1 reg. 3:101.
och the skulle haffua itt ondt roop vppå
migh. Neh. 6:13.
Ropa, intr. Ropa på, tala illa om,
klaga öfver, för then skul, at thenna änkian
offuerfaller migh så swåra, moste iagh fly
henne rett, at hon icke skal komma på thet
sijdsta, och ropa på migh. Luc. 18:5. —
Ropa tillbaka, återkalla, han samma
förpligtelse igen tilbaka ropade. Svart
Kr. 22.
Roprör, n. Ropare. Vår Capitaine ...
uphögde sin röst genom et rop-rör, och
begärte en los (lots). Dalin Vitt. 6:38.
Ror, Rol, n. Grafvård, grafsten. Roor,
Mausoleum, ein köstlich Grab. Schroderus
Lex. 40. Thet upreesas roor (lijksteenar).
Comenius Tung. 962. Bönderna åå landet
måge väl pryda sina lägerstäder med roor
och kors. Emporagrius 171. Ror,
grafvård. Lind Ord. Uppå sombl.
kyrckiogår-dar står ännu qvar några opreste och bygde
brädehuus och korss öfver grafvarna, hvilka
än kallas Röhl. Dijkman 57. Stadsboernes
uthbygde rool och graffställe ... vore mycket
gambla och bygde uthaff cederträ. Sylvius
Curt. 602.
Ros, f., pl. -er. Blomma. Hans leppar
äro såsom Roser. H. vis. 5:13. bära
krant-zar aff vnga roser. Vish. 2:8. På rooser
han ey dantza får. Chronander Surge
G 7 a. Den lifvet älska må, som uppå roser
dansar. Wrangel Tor. .10.
Rosa, intr. Skryta. [Fsv. =, Isl. hrösa.]
the sådana synder icke böta eller bekenna,
vthan ock rosa ther aff. Försp. till Am.
The Påler ... rosa och theraf, att the många
feltslagh på åthskillige tijder vunnit hafve.
Gust. Adolf Skr. 175. Ryssen ... kan med
rätta rosa der af thet han en rådande herre
är öfver en stoor deel af Europa och Asia.
Ders. 179. — Rosa sig af, skryta af,
berömma sig af. iudarna icke heller kunna
roosa sich ther aff at the mera haffua hollet
Mosi Iagh rett, än noghre hedningar haffua
hållet theres naturliga Iagh rett. O. Petri
Sal. B l b. Sigh rosa wel monge aff
wijs-heet, men the weta fögho ther aff. Syr. 6:23.
Rosam, adj. 1. Lugn. [Isl. rösamr.] et
rosamt och stilla landlefverne. S. Triewald
3. — 2. Nöjd, tillfreds, stoor och
öfver-flödigh rikedom kan intet göra någon
men-niskia roosam. A. Laurent» Verld. speg.
159. — 3. Nöjsam, förnöjande. Sköne . . .
mäld (målning, porträtt), mijns ögons Enda
lust och roosame fängna. Stjernhjelm
Fångne Cup. 8 intr.
Rosan, f. Ros, beröm. [Fsv. =, Isl.
hrösan.] wij genom rosan wärde
höghmo-dige. P. Erici 1:212 a. Sök icke rosan aff
folk genom skrymterij. 5: 52 b.
Rosare, m. Ber ömmare. En man warder
igenom rosarens munn bepröffuat, så*som
silffwret j däghelen. Ord. 27: 21. så snart
en rosare kommer, sweller hiertat vp aff
högferd. P, Erici 1:212 a.
Rosen, f. best. (sjukdomen) Rosen then
man thet helgha ting nempner. B. Olavi
178b, 187a. Se under Eld.
Rosenblomma, f. Skönsta Phillis,
rosenblomma. Dalin Vitt. 5:281.
Rosendans, m. Dans på rosor, thet
(äktenskapet) är itt korsens stånd och icke
en rosendantz. P. Erici 1:187 a.
Rosene, adj. Såsom förstärkningsord.
iagh är så sticken Och rätt så rosene picken.
Prytz Gust. 1 B 2 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
