Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rusthus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rusthus - 688 — Rygg
och drucke ett gott rust tilhopa. Tegel
Gust. 1 hist. 2:6.
Rusthus, n. Tyghus. [T. rüsthaus.]
harneskekammaren och rusthuset. P. Erici
5: 263 b.
Rustig, adj. Rostig. Om tu än slättar
honom såsom en spegil så bliffuer han doch
-än tå rustug. Syr. bok 1536 12:11.
Rustig, adj. [Mnt. rustich, T. riistig.] 1.
Rustad. Så födde Silpa... Jacob en son.
Tå sadhe Lea, Rustigh, och kalladhe honom.
Gad. (Glossa: Gad, rustigh til strijdh.) 1 Mos.
30:11. Jfr Rostig. — 2. Rask, verksam.
hon (<en duglig hustru) är rustigh och redho
j hwsena. Sal. ord. 1536 31:17 (glossa).
Rusting, f. Rustning, hans wagnar, hestar,
fasta städher, och rusting. 2 Kon. 10: 2.
hestanars rusting. Sach. 14:20. Maccabeus
{såg) fiendanar och theras mongahanda
rusting. 2 Macc. 15:21.
Rustning, f. Ställning, estrad. [T. [-rü-stung.]-] {+rü-
stung.]+} i kyrkan en skön rustning var
up-slagen och med rödt skarlakan öfverdragen:
där satt konungen på en stol och utdelte
riddareståndet. Girs Joh. 3 kr. 137.
Rut, n(?). Ruckel, sus och dus.
svär-merij och ruut I borgar’ huusen in och uth.
Olfson Christiern 8. — Rut och strut,
slöseri och öfverflöd, äfven rubb och stubb.
(Rietz.) Een kanna i drycken tagher jagh
uth, Thet är migh ganska lätt at göra, Ån
tå een til medh ruth och struth. S. Brasck
Ap. gern. G 2 a. Armband af ädlaste guld
med masticerade löfverk, Thertil ock
car-neol, zibet, räf, fijna coraller,... Måste tå
uth båd’ i rut och i strut åt jungfrurne
skänkas. Stjernhjelm Bröl. 21.
Ruta, intr. [Fsv. = ] 1. Rusta, ruckla,
rumla, then medh tigh (djefvulen) leffuer
och rutar, han hungrar och dör ewinnerliga.
P. Erici 1:194 b. I dag har jag rutat braa,
... Doch vill jag än meera supa. Moræus
427. Fråssa, prunka, ruta, skämta Är mit
ar-beet dag från dag. Lucidor Xx4a. — 2.
Slösa. Helsingius. Ruta bort mycket
penningar. Lind Ord.
Ruta, f. Snurra, trissa. Ruta, Turbo,
Kreusel. Schroderus Lex. 47. leeka medh
båll och kloot, medh keglor och ruta (trocho).
Comenius Tung. 941.
Rutebroder, m. Dryckesbroder. The äro
gode rwte brödher, gestabodz brödher. L.
Petri 1 Post. Z1 b. hwar äro tine tienare,
rutebröder och selskap? Balck Krist. ridd.
C 3 a.
Ruten, adj. Rutten. [Fsv.rutin, Isl.rotinn.]
itt rutit aasz. Job 13: 28. itt rutit trää. 24:20.
Ruteverk, n. Söm, infattning i rutor.
Röd flogels benckedyne wdi rwtheuerk. HSH
37:30 (1548).
Rya, f. Ria. Ryar hvar uti säden
införes. Risingh 29.
Rya, Ryja, f. Groft sängtäcke, häst-
täcke. [Fsv. ryia, Isl. rya, ryja.]
Gau-sape, raggot clädhe, såsom ryia. Var. rer.
voc. I 5 b. Ryia, Gausape, Kotze.
Schroderus Lex. 37. ryja, cento, et starckt
ylletäcken af många stycker tilhopa satt, thet
man på sigh breder; men en rya man lägger
sigh uppå, är fordom kallad gausape.
Wallenius Gram. E2b. ryyar; ryggior; ryor.
Gust. 1 reg. 1:225; 2:267 ; 4:36. Ett åkläd
och rya, iag sanning mon säga, Thet vor ey
för myckit för fattig att äga. Törnevall
E 4 b. (gumman) blåste up eld, gick sällan
från sin spis och kröp väl in i sin rya.
Dalin Vitt. II. 6:41. Stalldrängen ...
täc-keren (täcker honom, hästen) medh ryjo
(hästekläder). Comenius Tung. 450. Rietz.
Ryck, m. [Fsv. rykker, lsl. rykkr.] 1. ath
löpa med våre skiip åth szundit... på thet
j med en ryck mötte få szundet jn. Gust.
1 reg. 10:146. och wän alla thenna
Ko-nunganar medh theras land alt medh en
ryck. Jos. 10: 42. Rügen skall han tå strax
medh förste rycken hafva intagit. L. Petri
Kr. 8. han blef ther tå af honom slagen
medh första rycken. Ders. 34. glömde icke
Dalekaraner affferdige them medh skarpa
skechtor och dalepijlar, så att ther låg i
förste rycken meer än 400 hestar qwarre på
markenne. Svart Kr. 27. — 2. ähr ordre
affgongen till secreteraren Biörneklow at göra
j hastigheet en ryck hijt öfver. A.
Oxenstjerna Bref 2: 440.
Ryckande, n. Ryck, hastigt besök. Wij
intet tviffle, I ... Oss effter edert lyffte, vore
icke mehr än på ett ryckiande tillgörande,
besökiandes varde. HSH 36:366 (1635).
be-fahle vij edher nådeligen, att I strachs stiga
på ett skep ock göra ett ryckiande hijdt
öffuer (från Tyskland). 38:338 (1636).
Ryckas, dep. Brottas, thesse två fåt täflas,
rykkias, kempa, Ja pröfva styrckio, hvem
then andra kunde dempa. Spegel G. verkZl.
Rydja, se Rödja.
Rydning, f. rödjande, han holler gården
vedt magth och honum bekostar medt
bygning, rydning til åker och äng. Gust. 1
reg. 4:390.
RySS» m- 1- tw felig maa wenda
ryg-ghen tiil (förlita dig på) them, huar som
nogen troongh (trångmål) paa ginghe. Gust.
1 reg. 2:75. en vän, den man säkert kunde
vända ryggen til. Sv. nitet n. 14. thet
giff-thermaal bleff tiil ryggia (blef icke af).
Gust. 1 reg. 2:73. the haffua wändt til
ryggia (vändt om) ) ghen, och gååt til baka.
O. Petri Men. fall H 5 b. the wordo
oly-dighe ... och kastadhe tijn Lagh til ryggia
baak om sigh (bakom sin rygg). Neh. 9:26.
dreffuo Antiochum til ryggia (tillbaka). 2
Macc. 9: 20. gingo monge aff hans Läriungar
til ryggia (drogo sig tillbaka), och
wandra-dhe intet lenger medh honom. Joh. ev. 6: 66.
Jagh förgäter thet til ryggia (tillryggalagdt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
