Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rygga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är, och strecker migh til thet som framman
til är. Philipp. 3:13. föll han til ryggia
(baklänges) aff stolenom. 1 Sam. 4:18. ägna
the mig (Janus) dubbelt ansichte, Ett til
ryggs (bakåt), ... Annat fram. Stjernhjelm
Fredsafl 18 intr. skole the (knektarne)
redeligen få huad deell thom tiil rygge står
(återstår af solden; Mnt. to rugge). Gust. 1
reg. 10:150. wore befructandis ath thenne
store bekostningh ... skulle alztinges tiil
rygge (tillbaka) gaa och till inthet göres.
10:258. — 2. Ryggharnesk. [Mnt. rugge.]
the ruste sig ... med lette harnsk, som är
kräffuet, ryg ... RR 18/7 1542. Drabbtygets
delar voro ... skottfri rygg ... Adlersparre
Afh. 215. Humerale, halffrygg (harnesk
som betäckte skuldrorna). Var. rer. voc.
K4b.
Rygga, tr. 1. Åkrarna i Östergötland voro
merendels släta och icke ryggade som i
Vessmanland. Linné Sk. resa 14. — 2.
Upphäfva. Vij hade wel formodeth athij
schullen oss aathsporth förra en j ginghen
tiil prouesthe wall (prostval), och hadom för
then schuld tiilfelle nooch tiil ath ryggia
samme wall. Gust. 1 reg. 3:260.
Gripzholms closter ... ær h. n. arff och egiet, ...
therföre stod h. n. vel til att ryggia thet.
4:209.
Ryggelängs, adv. Baklänges. [T.
rücklings.] Nu ända fram, nu ryggelängs.
Geisler 388.
Rygghåll, n. Ryggstöd. [T. rückenhalt.]
Då fahr och fijker man ett ryggehold att
vinna Sig trygg att stödja vid. Düben Boil.
skald. 36. han ... icke hade något rygghåll
eller undsättning til at förmoda. As. Ban.
1:452.
Ryggköp, n. Återgångsköp. [T.
rückkauf.] (wij) wardom antingen ewinnerliga
salige, eller ewinnerliga fördömde ... sådant
kan medh intet ryggiaköp warda förwandlat.
P. J. Gothus Skrift. sent. a1a. När
Lutther ... sådant förnam (påfvens befallning
att han skulle fängslas), gaff han rygge kööp
(blef ångerköpt) och togh orloff baack dören.
Ernhoffer 61b.
Rygglings, adv. Bakom, bakför. [T.
rücklings.] Krijg, thet iag (Janus) nu rygglings
seer, är stygt; Freden, then iag för mig seer,
är blijd och liuflig. Stjernhjelm Fredsafl
18 intr.
Ryggog, adj. skarpa och ryggoga klippor.
U. Hjärne Vitt. 96.
Ryggspråk, n. Hemställan,
hänskjutande. [Mnt. ruggesprake.] the höwitzmen
... ville haffue rygspraak til sine öwerste.
H. Brask (Gust. 1 reg. 3:387). Mottu ...
haffwe giffwit tich ther hädenn till
Cammerrådet och fordrat mere sölff, och icke hafft
så stort ryggespråk eller skottzmåel inn till
oss. RR 27/7 1544. (De danska sändebuden
kunde, enligt sin instruktion, ej på eget
beråd ingå på de Svenskes yrkande) vthan
ware begærande Rygspråk tiil Konung
Maiestat i Danmark om samma ærende och
handling. Gust. 1 reg. 7:496. huar så kan henda
at vtj forberörda möte wardher handlat om
någhot yttermera förbund ... Tå skola the
godhamen som vtskickade ära, haffua
Rygspråk til Wår N. herra. 8:90.
Ryggstöd, f. togo ... een ryggstödh aff
Franckrijke. P. Brask Puf. 71. Jfr Stöd.
Ryggvärts, adv. Tillbaka. [T.
rückwärts.] Vij måste alla fort, och du, som
nylin kom, Skal ryggvärtz, som iagh seer,
och färdigt vända om. Wexionius Sinn.
B3b.
Rygur, adj. Modfäld, sorgsen. [Isl. hryggr.]
Then tå som lyksam är han vare ej för
dryger, Och then som fattig är han vise sig ej
rygur. Spegel G. verk 281.
Ryka, intr. Flyga, fara med hast. han
sköt store masten af på ett Lybeskt skepp
så att hon rök öfver bord. R. Ludvigsson
268. på Troilo (ett skepp) voro 70 Finnar
med stålbågar, pilen rök som hagel. Dens.
275.
Ryka, intr. Lukta. [T. riechen.] een
gräselig handel, then så öfvermåtton illa
ryker, at man honom förthenskull icke gerna
rörer. L. Petri Kr. 97. thet är icke alt
violer som väl ryker. Sparman Sund. sp.
215.
Rykt, Rökt, f. hwar han (Lazarus)
allenast hadhe kunnet bekomma så stoor rökt
och skötzl, som then rika manzens hundar,
hade han waret gladh. L. Petri 2 Post.
139b. Egyptier ... sig ock beflitat Om
trägårdz ryckt. Spegel Öpp. par. 11.
Rykta, tr. han ... förde honom (den
sargade mannen) til herberghet och ryktadhe
honom. O. Petri 2 Post. 142a. och hadhe
intet rychtat sina fötter eller sitt skegg. 2
Sam. 19:24. På fruchtenne merker man
huru träädh haffuer rychtat wordet. Syr.
27:7. wil lata honom (vingården) liggia
ödhe, at han huarken rychtat eller brukat
warda skal. L. Petri Jes. proph. 5:6.
plantor och örter ... behöfva at man them troliga
rychtar. Svedberg Sabb. ro 1:411. mig
tyckes altid så vel komma til pass at retta
och lära och rychta seder ... som retta,
rychta och lära språk. Schibb. 109. rykta
ditt hår och rykta dig i hufvudet. Boëthius
210. Rykta (taga i akt) tiden. Lind Ord.
Ryktan, f. åkeren vill hafve stor rychtan,
gran skötzel, och myckit arbete. Stjernman
Com. 1:81 (1546).
Ryktas, dep. Af ryktet förkunnas.
rykthas her och fasth om söffuerin norby ...
ath han haffwer en ondh meningh till thetta
rikith. Gust. 1 reg. 3:176. om thenne nye
tro eller lærdom som segis vara opkommen
nyliga her j rikit, ær vel santh ath mykit
fåfängt rychtes ther om. 4:225.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
